Basiskt kopparkarbonat
| Basiskt kopparkarbonat | |
 | |
| Systematiskt namn | Basiskt koppar(II)karbonat |
|---|---|
| Kemisk formel | Cu2CO3(OH)2; Cu3(CO3)2(OH)2 |
| Molmassa | 221,11; 344,65 g/mol |
| Utseende | Gröna resp. blåa kristaller |
| CAS-nummer | 12069-69-1; 1184-64-1; 1319-45-5 |
| SMILES | [Cu+2].[O-]C(=O)[O-] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 4,0; 3,88 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Olöslig; olöslig |
| Smältpunkt | 200 °C (Båda sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara |  Hälsovådlig |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Basiskt kopparkarbonat finns som två kemiska föreningar av koppar- samt karbonat- och hydroxid-joner. De förekommer naturligt som mineralen malakit och azurit, och i blåa och gröna pigment som till exempel malakitgrönt. Basiskt kopparkarbonat har tidigare benämnts (enbart) kopparkarbonat vilket egentligen är en annan kopparförening.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Basiskt kopparkarbonat bildas då en kopparsaltlösning blandas med alkalikarbonatlösning
- CuSO4aq + Na2(CO3)aq + H2O → Cu2(CO3)(OH)2 + Na2SO4aq
Basiskt kopparkarbonat bildas på kopparytor som är oskyddade mot väder och vind. Syre, koldioxid och vatten i luften samverkar till att angripa kopparn och bilda ett grönt lager av ärg.
- 2Cu + H2O + CO2 +O2 → Cu2(CO)3(OH)2
Ärg innehåller oftast även kopparhaltiga sulfatföreningar och ibland kloridföreningar.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]När basiskt kopparkarbonat upphettas till ca 200 °C så sönderfaller det till svart kopparoxid, koldioxid och vattenånga
- Cu2(CO)3(OH)2 → 2CuO + CO2 +H2O
Kopparkarbonatens hydroxidföreningar Cu2(CO3)(OH)2 och Cu3(CO3)2(OH)2 kan få färgen att skifta från blekt grön till djupblå alltefter halten hydroxider.