Hoppa till innehållet

Bhutan

För kolväteföreningen, se Butan.
Konungariket Bhutan
འབྲུག་རྒྱལ་ཁབ་
Brug Rgyal-khab
Flagga
Nationalsång: Druk tsendhen
läge
Huvudstad
(även största stad)
Thimphu
Officiellt språk Dzongkha
Demonym bhutanes[1]
Statsskick Konstitutionell monarki
 -  Kung Jigme Khesar Namgyel Wangchuck
 -  Premiärminister Tshering Tobgay
Självständighet från Indien 
 -  Erkänd 8 augusti 1949 
Yta
 -  Totalt 38 394 km²[2] (137:e)
 -  Vatten (%) försumbart
Befolkning
 -  2015 års uppskattning 757 042[3] 
 -  Befolkningstäthet 19,7 inv./km² 
BNP (PPP) 2003 års beräkning
 -  Totalt $645 milj. (164:e)
Ginikoefficient (2017) 37,4[4] 
HDI (2021) 0,666[5] (127:e)
Valuta ngultrum (BTN)
Tidszon UTC+6
Topografi
 -  Högsta punkt Kula Kangri, 7 553 m ö.h.
Kör på Vänster
Nationaldag 17 december
Nationalitetsmärke BTN
Landskod BT, BTN, 064
Toppdomän .bt
Landsnummer 975

Bhutan (dzongkha: འབྲུག་ཡུལ་, tr Brug Yul, "Druk Yul"; nepali: भूटान, Bhutān), formellt Konungariket Bhutan,[1] är ett kungadöme i södra Asien som gränsar till Kina i norr och Indien i söder.

Den exakta betydelsen av namnet "Bhutan" är okänd, men det finns flera teorier. Den mest troliga är att namnet kommer från gammeltibetanska endonymen "Bod", som betecknade Tibet. Det har därigenom kommit att härledas från en transkription av sanskritens Bhoṭa-anta (भोट-अन्त, "Tibets ände"), som en beskrivning av Bhutans läge i södra delen av den tibetanska högplatån.[6][7][8]

Det inhemska namnet på landet är sedan 1600-talet Druk Yul (uttalat dro y) eller Dru Ü, vilket betyder "Drakens land"; landet kallas också Druk Tsendhen, "Åskdrakens land". Det senare anspelar på en i landet dominerande buddhistisk inriktning. Namnet Bhutan används enbart i officiell korrespondens på engelska.[8]

Namn som påminner om Bhutan började dyka upp i Europa på 1580-talet, till exempel Bottanthis, Bottan och Bottanter. Namnformen Boutan finns först dokumenterad i den franske upptäcktsresanden Jean-Baptiste Taverniers reseskildring Les Six Voyages de Jean Baptiste Tavernier, Ecuyer, Baron d’Aubonne, en Turquie, en Perse, et aux Indes 1676. Emellertid verkar dessa namn inte ha avsett Bhutan, utan kungadömet Tibet. Särskiljande av Bhutan från Tibet verkar ha skett först i samband med den skotske äventyraren och diplomaten George Bogles ostindienexpedition 1774. Bogle uppmärksammade de stora skillnaderna inom regionen och föreslog i sin slutrapport till Brittiska Ostindiska Kompaniet att kalla Druk Desis kungarike "Boutan" och Panchen lamas "Tibet". Den brittiske generallantmätaren (Surveyor-General) vid Brittiska Ostindiska Kompaniet, James Rennell anglicerade det franska namnet till Bootan och verkade sedan för att införa distinktionen mellan Bhutan och Tibet.[9]

Lokalt har Bhutan haft många namn. Några av de tidigaste, som dokumenterades i Europa var skedde efter en resa som de portugisiska jesuit-missionärerna Estêvão Cacella och João Cabral gjorde 1627. De kan sägas ha varit de första västerlänningar som gjorde ett ordentligt besök i Bhutan.[10] De benämnde området omväxlande som Cambirasi, Potente och Mon (en endonym för södra Tibet).[9]

Första gången kungadömet Bhutan fanns med på en västerländsk karta var det under det lokala namnet "Broukpa".[9] Andra lokala namn som förekommit är Lho Mon ("Mörka södern"), Lho Tsendenjong ("Cypressernas södra land"), Lhomen Khazhi ("De fyra infarternas söder") och Lho Menjong ("Läkeörternas sydland").[11][12]

Huvudartikel: Bhutans historia

En buddhistisk teokrati upprättades i Bhutan under tidigt 1600-tal. Under 1800-talet gjorde sig det brittiska inflytandet påmint, men det var inte förrän 1910 som britterna formellt upprättade ett protektorat över landet, med brittisk kontroll över utrikespolitiken. Den nuvarande monarkin upprättades 1907 och fanns kvar även under landets tid som brittiskt protektorat. 1947 övertog Indien kontrollen över landets utrikes- och försvarspolitik. Efter att monarkin under 1990-talet först fördrivit långt över 100 000 framför allt etniska nepaleser men också indier har monarkin motarbetat repatriering av icke-bhutanesiska etniciteter till landet och huvuddelen av flyktingarna bor idag efter intensivt hjälparbete av FN i ett tredje land, ca 10 000 bor fortfarande i flyktingläger i Nepal.

Karta över Bhutan
Huvudartikel: Bhutans geografi

Bhutan är ett utpräglat bergigt land i östra delen av Himalaya, och därmed utan någon kust. De högsta bergen i Bhutan är Kula Kangri med 7 553 meter över havet och Gangkhar Puensum som är 7 570 meter över havet, det senare har dock ibland angetts ha lägre höjder. Enligt en bok baserad på en expedition 1986 är det 7 528 meter över havet. Södra delen av landet är inte lika höglänt, och där finns ett flertal bördiga och tätbefolkade dalgångar vid Brahmaputras tillflöden. Majoriteten av befolkningen bor på den centrala högplatån, där också landets största stad, tillika huvudstad, finns: Thimphu, med en folkmängd på 79 185[13] invånare (2005). Klimatet varierar från tropiskt längst i söder och tempererat inlandsklimat i centrum, till subarktiskt i norr.

Fram till år 2008 var landet en absolut monarki där kungen (Druk Gyalpo, "drakkung") hade rätt att fatta alla politiska beslut och fram till 1999 utsåg han också godtyckligt samtliga medlemmar i regeringen. Idag krävs det att regeringen har parlamentariskt förtroende. År 2008 antogs en ny författning där parlamentarisk demokrati, mänskliga rättigheter och maktdelning infördes. Bhutans förenade parti vann en jordskredsseger i det första parlamentsvalet i mars 2008.[14]

Kungen måste enligt lag abdikera vid 65 års ålder och kan även röstas bort av parlamentet om ett misstroendevotum samlar minst 2/3 majoritet i kammaren åtföljt av en folkomröstning.[15] Det gamla parlamentet (Tshogdu) byggde på ett enkammarsystem med 154 ledamöter varav 105 valdes i demokratiska val, 12 av religiösa inrättningar och 37 av kungen. Sedan 2008 har Bhutans parlament ett tvåkammarsystem: nationalförsamlingen och nationalrådet.

Trashigang Dzong

Bhutan anses stå under Indiens militära beskydd och indiska militära rådgivare utbildar landets armé. Fram till 2007 sa ett bilateralt vänskapsavtal att landet skulle "vägledas" av Indien i utrikespolitiska frågor.[16] Indiska separatister och insurgenter opererar från Bhutans territorium och bekämpas av Bhutans försvarsstyrkor.

Bhutans försvarsstyrkor består av armén (Royal Bhutan Army), den nationella milisen, polisen (Royal Bhutan Police), kungliga livgardet och den paramilitära skogvaktarkåren. Armén är en yrkesarmé med 7 000 soldater, medan milisen rekryteras genom allmän värnplikt för män. Milismännens tjänstgöring utgörs av tre månader per år under tre år. Bhutan har inget flygvapen.

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Bhutan är sedan 1992 indelat i 20 distrikt (dzongkha: ཇོང་ཁག).

Huvudstaden Thimphu är landets ekonomiska centrum.

Även om landets ekonomi är en av världens minsta, är det också en av de snabbast växande.[17] Basnäringarna är jordbruk och skogsbruk. Den utrikeshandel som förekommer är i första hand den som äger rum med Indien. Vattenkraftspotentialen i Bhutan är stor och elektricitet är landets största exportvara.[18] Elen har också bidragit till en växande industri även om många fortfarande lever som självförsörjande bönder. Turismen förutspås kunna bli en stor inkomstkälla inom en snar framtid. [19]

Olika tibetanska folk (sammanfattningsvis kallade bhutia eller ngalop) utgör en majoritet. De är traditionellt buddhister. I väst finns nepaleser, som är hinduer (lhotshampa). En annan folkgrupp är assamesiska sharchop. Den tibetanska formen av buddhism (lamaismen) är statsreligion och genomsyrar samhällslivet, men en försiktig sekularisering har inletts. Prästerna (lamorna) har betydande makt och de befästa klostren (dzong), som tidigare var administrativa centra, har fungerat som skolor och viktiga kulturcentra. Läskunnigheten är dock mycket låg (ca 20 %). [20]

Medan dzongkha är det officiella språket talas skilda dialekter i mera avlägsna bergsbyar.

Buddhismen är en viktig del av livet i Bhutan. Den officiella religionen är Drugpagrenen inom Kagyüskolan i den tibetanska buddhismen. Nyingmaskolan är också stark i Bhutan och sammanlagt tre fjärdedelar av befolkningen räknas som anhängare till den tibetanska buddhismen. Drugpa leds av laman Gyalwang Drugpa, vilken ses som ett led av inkarnationer som går tillbaka till Tsangpa Gyare på 1100-talet. Jigme Pema Wangchen (född 1963) är den tolfte Gyalwang Drugpa.

En fjärdedel av befolkningen är hinduer.

Bhutan är ett av de mest slutna samhällena i världen, och möjligheterna för utlänningar att besöka landet är begränsade till vissa utvalda områden och till ett högt pris. Större delen av befolkningen lever i små byar på landsbygden, och försörjer sig på jordbruk och uppfödning av jakar.

Nationalsporten i Bhutan är bågskytte och traditionella bågskyttetävlingar hålls i de flesta byar. Bhutans nationalfågel är korpen. Karakteristiskt för det bhutanska landskapet är också den speciella formen av fort. Nationalblomman är blå bergvallmo[21].

Bhutans flagga kom i bruk någon gång under 1800-talet. Draken, som förr också fanns på den kinesiska flaggan, anspelar på landets officiella namn, Dru Ü. Flaggans färger anspelar på buddhismens färg, orange, och kungamaktens saffransgula.[22]

Internationella rankningar

[redigera | redigera wikitext]
Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 74 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 80 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 25 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 134 av 189
  1. ^ [a b] (PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (9., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2013. sid. 68. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146. Läst 26 september 2014  Arkiverad 6 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”Country:Bhutan” (på engelska). The World Factbook. CIA. Arkiverad från originalet den 28 december 2010. https://web.archive.org/web/20101228202246/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bt.html. Läst 2 november 2014. 
  3. ^ National Statistics Bureau, Bhutan; Population Projections of Bhutan 2005-2030 (pdf-fil) Arkiverad 4 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 januari 2015.
  4. ^ ”Gini index” (på engelska). Data Worldbank. https://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI. Läst 12 december 2022. 
  5. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  6. ^ Chakravarti, Balaram (1979) (på engelska). A Cultural History of Bhutan. "1". Hilltop. sid. 7. https://books.google.com/books?id=6VxuAAAAMAAJ. Läst 16 november 2015 
  7. ^ Taylor, Isaac (1898) (på engelska). Names and Their Histories; a Handbook of Historical Geography and Topographical Nomenclature. Gale Research Co., Detroit 
  8. ^ [a b] ”Country Studies, Bhutan, HISTORICAL SETTING, BHUTAN Origins and Early Settlement, A.D. 600–1600” (på engelska). U.S. Library of Congress. http://lcweb2.loc.gov/cgi-bin/query/r?frd/cstdy:@field(DOCID+bt0014. Läst 16 november 2015. 
  9. ^ [a b c] ”History of Bhutan: How Europe heard about Bhutan” (på engelska). RAonline. 24 augusti 2003. Arkiverad från originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117020401/http://www.raonline.ch/pages/bt/visin/bt_hist01b.html. Läst 16 november 2015. 
  10. ^ Estêvão Cacella (översättn. Luiza Maria Baillie) (1627 (1999)). ”FATHER ESTEVAO CACELLA'S REPORT ON BHUTAN IN 1627” (på engelska). Journal of Bhutan Studies 1 (1). http://www.thlib.org/static/reprints/jbs/JBS_01_01_01.pdf. Läst 16 november 2015. 
  11. ^ Grange, Kevin (2011) (på engelska). Beneath Blossom Rain: Discovering Bhutan on the Toughest Trek in the World. University of Nebraska Press. ISBN 0-8032-3433-3 
  12. ^ Clements, William M. (2006) (på engelska). The Greenwood Encyclopedia of World Folklore and Folklife. "2". Greenwood Press. sid. 105. ISBN 0-313-32849-8 
  13. ^ National Statistics Bureau, Bhutan; Results of Population and Housing Census of Bhutan 2005 Arkiverad 24 november 2007 hämtat från the Wayback Machine. (pdf-fil)
  14. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080208140221/http://www.dagen.se/dagen/TTNews.aspx?ID=2227&newsType=Utrikes. Läst 25 mars 2008. 
  15. ^ ”The Constitution of the Kingdom of Bhutan” (PDF). Government of Bhutan. 18 juli 2008. Arkiverad från originalet den 6 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110706162637/http://www.constitution.bt/TsaThrim%20Eng%20%28A5%29.pdf. Läst 2 mars 2011. 
  16. ^ Amrit Baruah (7 mars 2007). ”Bhutan no longer to be guided by India on foreign affairs”. AFPA News online. The Hindu. Arkiverad från originalet den 7 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110707151935/http://www.apfanews.com/stories/bhutan-no-longer-to-be-guided-by-india-on-foreign-affairs-reproduction/. Läst 16 mars 2011. 
  17. ^ ”Bhutan Overview”. Världsbanken. https://www.worldbank.org/en/country/bhutan/overview. Läst 25 april 2021. 
  18. ^ ”Bhutan”. The World Factbook. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/bhutan/. Läst 25 april 2021. 
  19. ^ ”Fakta om Bhutan”. www.landguiden.se. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208162006/https://www.landguiden.se/Lander/Asien/Bhutan. Läst 5 januari 2016. 
  20. ^ Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
  21. ^ ”National Symbols of Bhutan”. Windhorse Tours. Arkiverad från originalet den 27 september 2011. https://web.archive.org/web/20110927045109/http://www.windhorsetours.com/countrypages/bhutan_symbols.php. 
  22. ^ Anders Jönsson. ”Phuntsholing”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/phuntsholing. Läst 14 november 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]