Boninglasögonfågel
| Boninglasögonfågel Status i världen: Nära hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Glasögonfåglar Zosteropidae |
| Släkte | Apalopteron Bonaparte, 1854 |
| Art | Boninglasögonfågel A. familiare |
| Vetenskapligt namn | |
| § Apalopteron familiare | |
| Auktor | (Kittlitz, 1831) |
| Synonymer | |
| Boninhonungsfågel | |
Boninglasögonfågel[2] (Apalopteron familiare) är en östasiatisk tätting i familjen glasögonfåglar som enbart förekommer i en mycket liten ögrupp söder om Japan.[3]
Utseende och läten
[redigera | redigera wikitext]Boninglasögonfågeln är en 13,5 cm lång gul och olivgrön tätting med distinkt ansiktsteckning. Ovansidan är olivgrön med gulaktig anstrykning, undersidan blekgul, på flankerna grå. En svart fläck sträcker sig från över ögat till under och möter ett svart streck tvärs över pannan. Ögat har en vit ring och benen är svarta. Lätena består av olika visslande ljud.[1]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Boninglasögonfågel placeras som enda art i släktet Apalopteron. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
- Apalopteron familiare familiare – förmodligen utdöd[4]; förekom på ön Muko-jima (norra Boninöarna) men har inte observerats sedan 1930-talet.[1]
- Apalopteron familiare hahasima – förekommer i Hahajimaöarna (södra Boninöarna)
Familjetillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Fram tills nyligen behandlades arten som en del av den huvudsakligen australiska familjen honungsfåglar (Meliphagidae), därav det tidigare svenska trivialnamnet boninhonungsfågel. DNA-studier visar dock att den hör till glasögonfåglarna, nära släkt med gyllenglasögonfågeln (Cleptornis marchei) i Marianerna.[5]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Boninglasögonfågeln hittas i lågvuxen ungskog, skogskanter, buskmarker, plantage och trädgårdar. På Hahajima föredrar den skog med välutvecklad undervegetation, där den födosöker två till sex meter ovan mark, på jakt efter mestadels ryggradslösa djur. Boet placeras i en trädklyka, ibland i trädhål.[6]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Boninglasögonfågeln har ett mycket begränsat utbredningsområde, i princip en enda ö med två små satellitöar. Popukationen uppskattades på 1990-talet till 14.700 vuxna individer på Hahajima, cirka 480 på Mukohjima och cirka 420 på Imotojima. Från att tidigare ha kategoriserats som sårbar av internationella naturvårdsunionen IUCN behandlas den sedan 2013 som nära hotad efter data som visar att populationen numera är stabil och inte minskar i antal som tidigare.[1]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Birdlife International 2013 Apalopteron familiare Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Kawakami, K. & Higuchi, H. (2013) Estimation of the population size and viability of the Bonin White-eye Apalopteron familiare in the Bonin Islands, Japan. Orn. Science 12: 51–56.
- ^ Springer, M.S., H. Hiroyoshi, U. Keisuke, M. Jason, C.G. Sibley (1995), Molecular evidence that the Bonin Islands “Honeyeater” is a white-eye, J. Yamashina Inst. Ornith. 27, 66-77.
- ^ Kawakami, K.; Higuchi, H. 2002. The first record of cavity nesting in the Ogasawara Islands Honeyeater Apalopteron familiare on Hahajima, Bonin Islands, Japan. Ornithological Science 1(2): 153-154.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Apalopteron familiare.
Wikimedia Commons har media som rör boninglasögonfågel.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|