Brahestad
- Raahe leder hit. För fartyget med detta namn, se Raahe (robotbåt, 1991)
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Brahestad | ||
| Raahe (finska) | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap | Norra Österbotten | |
| Admin. centrum | Brahestads centraltätort | |
| Area | 1 888,93 km² (2016-01-01)[1] | |
| - land | 1 014,26 km² | |
| - vatten | 874,67 km² | |
| Folkmängd | 24 260 (2021-12-31)[2] | |
| - män | 12 395 (2020-12-31)[2] | |
| - kvinnor | 11 958 (2020-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 23,92 invånare/km²[2][1] | |
| Politik | ||
| - Kommundir. | Leena Mikkola-Riekkinen | |
| - Kommunfullm. ordf. |
Nina Pulkkanen (C) | |
| - Kommunstyr. ordf. |
Anu Mattila (Sannf) | |
| Kommunkod | 678 | |
| Geonames | 640277 | |
| Språk (2021-12-31)[3] - Finska: - Svenska: - Övriga: |
96,5 % 0,1 % 3,4 % | |
| Admin. data | ||
| - Landskapsförb. | Norra Österbotten | |
| - Regioncentrum | Uleåborg | |
| - Skattebyrå | Uleåborg och Kajanaland | |
| - Välfärdsområde | Norra Österbotten | |
| - Försäkringskrets | Brahestad | |
| - Nödcentral | Norra Österbotten och Kajanaland | |
| - Räddningsverk | Uleåborg-Nordöstra Österbotten | |
| Läge | 64°40′00″N 24°28′00″Ö / 64.66667°N 24.46667°Ö | |
 Brahestads läge
| ||
| Webbplats: www.raahe.fi | ||
Brahestad (finska: Raahe) är en stad i Finland vid den nordösterbottniska kusten, cirka 80 kilometer söder om Uleåborg. Brahestad har 24 260 invånare (2021),[2] och omfattar en yta av 1 888,93 km², varav 1 014,26 km² land.
Brahestad är en enspråkigt finsk kommun.
Historia
[redigera | redigera wikitext]
Stadens anor går tillbaka till medeltida Salois socken. Generalguvernören, greve Per Brahe d.y. utgav år 1649 grundläggningsbrevet för staden Salois norr om dåvarande Salois kyrkby. Ett motiv för grundandet av staden kan ha varit att han därmed kunde slippa betala tullavgift i Uleåborg för de varor han förde ut från sina finska domäner.
Den ursprungliga planen var att bygga staden vid den gamla hamnplatsen på Satamakangas. Eftersom hamnplatsen var låglänt valde man istället en plats längre norrut, vid nuvarande Brahestadsviken. Efter att ha införskaffat Salois socken i sin ägo år 1652, gav Pehr Brahe sitt namn åt staden, som blev kallad Brahestad, på finska Raahe.
Lantmätaringenjör Claes Claesson ombads att utarbeta stadsplanen. Den kom att följa renässanstidens regelbundna, rutformiga ideal. Alla gator var lika breda, ca 20–21 alnar (10–11 meter). Torget låg vid Strandgatan (fi. Rantakatu) och rådhuset bakom torget. Av den första stadsplanen fullföljdes sex kvarter, det område som idag avgränsas av gatorna Skol-, Kyrko-, Skärgårds- och Strandgatan. Senare utvidgningar och förändringar har ända till början av 1900-talet beaktat Claessons strävan.
I Olkijoki slöts en överenskommelse mellan Sverige och Ryssland under finska kriget 1809 (se konventionen i Olkijoki).
Den äldsta bevarade bilden av Brahestad är en ritning från 1659 som visar att staden var omsluten av ett så kallat tullstaket, med två tullportar, den östra utanför dagens korsning mellan Brahekatu och Reiponkatu och den södra i slutet av Pitkänkatu (nuvarande Kauppakatu), ungefär där dagens Koulukatu ligger. Offentliga byggnader fanns det två av: det ståtliga, tornprydda rådhuset med två våningar samt träkyrkan, som hade börjat byggas redan år 1651. Rådhuset brann ner vid Brahestads brand 1810. Ekvirket till den kyrkans predikstol skänktes av stadens grundare, greve Per Brahe, och härstammade från hans domäner på Visingsö. Kyrkan brädfodrades utsides 1684–1685. Detta är ett av de äldsta kända fodringsarbetena i Finland. Kyrkan brann ner år 1908.
Staden förblev obetydlig fram till 1791, då den beviljades stapelrättigheter. Under 1800-talet var Brahestad en sjöfartstad, som tidvis hade Finlands största handelsfartygsflotta. Dess livligt trafikerade hamn låg vid Packhusstranden, numera museistranden.
Staden har idag drygt 22 000 invånare. I den "gamla staden" står Pehr Brahe nu staty på Pekkatorget (fi. Pekkatori). Statyn är en replik av Walter Runebergs staty i Åbo. Stadens befolkning är finskspråkig, men kyrkogården påminner om en tidigare talrik svenskspråkig befolkning.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]1 januari 1973 inkorporerades kommunen Saloinen.[4] Den 1 januari 2003 införlivades vid en kommunsammanslagning kranskommunen Pattijoki med Brahestad,[5] och 1 januari 2013 inkorporerades kommunen Vihanti.[6]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]
Tätorter
[redigera | redigera wikitext]Vid Statistikcentralens tätortsavgränsning den 31 december 2021 fanns sex tätorter inom Brahestads stads område:[7]
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Brahestads centraltätort | 18 618 |
| 2 | Vihanti kyrkoby | 1 041 |
| 3 | Haapajoki-Arkkukari | 662 |
| 4 | Piehinki | 410 |
| 5 | Lampinsaari | 216 |
| 6 | Olkijoki | 203 |
Kommundelar
[redigera | redigera wikitext]- Brahestad (centrum)
- Antinkangas
- Ollinsaari
- Kummatti
- Lapaluoto
- Saloinen
- Palonkylä
- Mattilanperä
- Haapajoki-Arkkukari
- Piehinki
- Pattijoki
Styre och politik
[redigera | redigera wikitext]Stadsfullmäktige
[redigera | redigera wikitext]| Presidium 2021–2025 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Nina Pulkkanen |
| Förste vice ordförande | SAF | Timo Mattila |
| Andre vice ordförande | VF | Katja Hänninen |
| Tredje vice ordförande | SDP | Pirkko Valtanen |
Källa: Brahestads stad.[8]
Stadsstyrelsen
[redigera | redigera wikitext]| Presidium 2023–2025 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | SAF | Anu Mattila |
| Vice ordförande | C | Sari Pekkala |
Källa: Brahestads stad.[9]
Mandatfördelning i Brahestads stad, valen 1976–2021
[redigera | redigera wikitext]| Valår | VF | DA | SDP | GRÖN | SAF | C | LFP | KD | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1976 | 17 | 7 | 10 | 4 | 5 |
| 43 | 75,5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1980 | 15 | 7 | 1 | 10 | 3 | 1 | 6 |
| 43 | 77,1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1984 | 14 | 7 | 2 | 12 | 1 | 7 |
| 43 | 73,6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 12 | 3 | 6 | 1 | 13 | 1 | 7 |
| 43 | 67,6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1992 | 16 | 7 | 1 | 11 | 2 | 6 |
| 43 | 67,7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1996 | 12 | 8 | 14 | 1 | 8 |
| 43 | 55,9 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2000 | 12 | 7 | 1 | 15 | 2 | 6 |
| 43 | 49,7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2004 | 11 | 7 | 17 | 3 | 5 |
| 43 | 55,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2008 | 12 | 7 | 1 | 16 | 2 | 5 |
| 43 | 56,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2012 | 10 | 6 | 4 | 18 | 1 | 4 |
| 43 | 56,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2017 | 10 | 7 | 1 | 2 | 19 | 1 | 3 |
| 43 | 56,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2021 | 7 | 6 | 1 | 7 | 16 | 1 | 5 |
| 43 | 50,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vänorter
[redigera | redigera wikitext]Brahestad har följande vänorter.[10]
Aiud, Rumänien
Košice, Slovakien (sedan 1987)
Mo i Rana, Norge (sedan 1946)
Märjamaa, Estland (sedan 1998)
Skellefteå kommun, Sverige (sedan 1940)
Sosnovyj Bor, Ryssland (sedan 2017)- Tjerepovets, Ryssland (sedan 1968)
Ekonomi och infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Staden är idag huvudsakligen en industri- och utbildningsort. I Brahestad studerar närmare tusen studenter teknik och handel med inriktning på informationsteknik vid en avdelning av Uleåborgsnejdens yrkeshögskola. Pehr Brahe Software Laboratory är ett samarbetsprojekt mellan yrkeshögskolan, Uleåborgs universitet, Statens Tekniska Forskningscentral, staden, och olika teleoperatörer. Bland mer traditionell industri märks järn- och stålverket (ägt av SSAB), som med över 3 000 anställda är en av Finlands största industriarbetsplatser.
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Tågtrafik
[redigera | redigera wikitext]Det går inga passagerartåg mera från Brahestads järnvägsstation utan för att komma till en station måste man söka sig till Vihanti som ligger 35 km därifrån. Det går en bussförbindelse till järnvägsstationen.
Flygtrafik
[redigera | redigera wikitext]Närmaste flygplats är Uleåborgs flygplats som ligger 74 km norr om Brahestad. Flygtaxin sköter om transporten mellan staden och flygfältet. Det finns ett flygfält för småflygplan i Pattijoki, 10 km utanför staden.
Hamnen
[redigera | redigera wikitext]Brahestads uthamn, Lapaluoto 5 km sydväst om själva staden, anlades 1900 och är en av de större finländska hamnarna för handelstrafik. Från Brahestad finns goda väg- och järnvägsförbindelser till de inre delarna av Finland, och även till Ryssland, varför mycket gods från skogs- och stålindustrin skeppas därifrån. Hamnen hålls farbar året runt.
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Demografi
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Brahestads stad 1975–2020[11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1975 | 24 475 | |||
| 1980 | 27 362 | |||
| 1985 | 28 431 | |||
| 1990 | 27 999 | |||
| 1995 | 27 690 | |||
| 2000 | 26 766 | |||
| 2005 | 25 746 | |||
| 2010 | 25 656 | |||
| 2015 | 25 165 | |||
| 2020 | 24 353 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. | ||||
Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna
[redigera | redigera wikitext]Av Brahestads stads 24 073 invånare den 31 december 2022 var 991 (4,12 %) födda utomlands. Följande tabell visar de 10 vanligaste födelseländerna i Brahestad vid samma datum. Tabellen innehåller dock 11 länder då lika många invånare var födda i Filippinerna och Irak.[12]
| Nr | Födelseland | Antal | Andel (%) | Andel i hela riket |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Finland |
23 082 | 95,88 | 91,43 |
| 2 | Sverige |
189 | 0,79 | 0,61 |
| 3 |  Det forna Sovjetunionen |
179 | 0,74 | 1,15 |
| 4 | Ryssland |
102 | 0,42 | 0,37 |
| 5 |  Vietnam |
54 | 0,22 | 0,20 |
| 6 |  Thailand |
49 | 0,20 | 0,22 |
| 7 | Okänt födelseland | 39 | 0,16 | 0,28 |
| 8 |  Afghanistan |
33 | 0,14 | 0,17 |
| 9 |  Polen |
31 | 0,13 | 0,10 |
| 10 |  Filippinerna |
26 | 0,11 | 0,18 |
| 10 |  Irak |
26 | 0,11 | 0,39 |
| - | Övriga födelseländer | 263 | 1,09 | 4,90 |
Språk
[redigera | redigera wikitext]Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2021. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[13][3]
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kultur
[redigera | redigera wikitext]I Brahestad hålls årligen dessa evenemang :
- Musikveckorna i februari
- Kattdagarna i mars
- Pekkasdagarna i övergången mellan juni och juli
- Strandjazz i juli
- Pattijokidagarna i augusti
- Konstens natt i augusti
- Barnens kulturveckor i oktober
Arkitektur
[redigera | redigera wikitext]Gamla Brahestad är en av de bäst bevarade trästäderna från 1800-talets Finland. 1977 togs beslutet att den gamla trästaden skulle bevaras. Denna har sedan dess restaurerats försiktigt för framtiden. Stadsdelen är dock inte ett museum utan i hög grad en levande del av Brahestad. Norra delen av det rutformiga område som är ämnat att bevaras för stadsmässig småhusbyggelse ger historiskt djup åt dagens stålstad.
Museet
[redigera | redigera wikitext]Brahestads museum (Raahen museo), Finlands äldsta museum för kulturhistoria, grundades 1862 av doktor Carl Robert Ehrström. Det är nu inrymt i det gamla tullhuset. På museet finns nu att beskåda en del av träskulpturerna från den ursprungliga kyrkan, snidade av Mikael Balt. Museets riktiga raritet är världens äldsta bevarade dykardräkt, en helkroppsdräkt i läder från 1700-talet kallad "Wanha herra" ("den gamle mannen"). En replik av denna, tillverkad av Jouko Turunen 1988, har vid ett flertal tillfällen visat sig fungera alldeles utmärkt.
Kyrkan
[redigera | redigera wikitext] |
Den nuvarande kyrkan i Brahestad invigdes den 3 mars 1912. Den byggdes på samma plats som den tidigare träkyrkan och är ritad och byggd av arkitekten Josef Stenbäck. Tornets höjd är 52 meter. Kyrkan är byggd av granitblock, som mestadels hämtats från öarna utanför Brahestad.
Takkronorna smidda av stadsbon och konstsmidaren A.F. Westman och påminner om en fartygsreling och är således passande för en gammal sjöfartsstad. Predikstolen är tillverkad efter samma mall som den som gick till spillo vid eldsvådan 1908, fastän ej av ek som den tidigare. Altartavlan är av Eero Järnefelt från år 1926. Konstnären har givit tavlan namnet "Vaknande hopp" och nyckelfiguren är den unge Filippos. Järnefelt har bara målat fem altartavlor, förutom i Brahestad även i Johanneskyrkan i Helsingfors. I kyrkparken finns minnesmärken från tre krig: ett för den svenska översten Herman Fleming som dog efter slaget vid Pyhäjoki, ett för Vinterkrigets hjältar och ett för fortsättningskrigets hjältar. Kyrkparken har för övrigt ytterligare två gravstenar och fyra hällkistor, alla med text på svenska. Hällkistorna låg ursprungligen i den nedbrunna träkyrkan. |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d e] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ [a b] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 16 april 2023.
- ^ (på finska och svenska) (
PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 64 (69 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023
- ^ (på finska och svenska) ( PDF) Befolkning kommunvis och i storleksordning 31.12.2002. Finlands officiella statistik. "Befolkning 2003:2". Helsingfors: Statistikcentralen. 2003. sid. 5 (6 i pdf:en). ISBN 952-467-144-1. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158298/xvaksu_200200_2003_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023
- ^ (på finska och svenska) ( PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 61 (66 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 april 2023
- ^ ”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 10 april 2023.
- ^ ”Raahe.fi - Valtuuston kokoonpano” (på finska). Brahestads stad. https://www.raahe.fi/paatoksenteko/valtuuston-kokoonpano. Läst 16 april 2023.
- ^ ”Raahe.fi - Kaupunginhallitus” (på finska). Brahestads stad. https://www.raahe.fi/paatoksenteko/kaupunginhallitus. Läst 16 april 2023.
- ^ ”Kommuner - Brahestad”. Kommunförbundet. https://www.kommunforbundet.fi/kommuner/brahestad. Läst 13 april 2023.
- ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 26 mars 2023.
- ^ ”11rq -- Födelseland efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rq.px/. Läst 25 april 2023.
- ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 13 april 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
- (finska) Stadens webbplats
- (finska) Brahestad på Suomi24:s diskussionsforum
- (finska) Rautaruukki
- (finska) Raahe24-portaalen, lokala nyheter...
- (finska) Raahe.NET-portalen, som är en populär diskussionssajt
| ||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||
