Hoppa till innehållet

Brunryggig piplärka

Från Wikipedia
Brunryggig piplärka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljÄrlor
Motacillidae
SläkteAnthus
ArtBrunryggig piplärka
A. leucophrys
Vetenskapligt namn
§ Anthus leucophrys
AuktorVieillot, 1818
Synonymer
Gräspiplärka (jämför A. lutescens)

Brunryggig piplärka[2] (Anthus leucophrys) är en afrikansk fågel i familjen ärlor inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Brunryggig piplärka är en stor piplärka med beigefärgade yttre stjärtpennor och inga eller endast mycket svaga streck på ryggen. Arten är mycket lik långstjärtad piplärka, men skiljs framför allt av att ha en gulaktig snarare än skär näbbrot. Lätet är ett gnissligt "tchit", medan sången består av en serie ljusa och sedan mörka toner, likt en fråga som besvaras om och om igen.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Brunryggig piplärka delas in i nio underarter med följande utbredning:[3]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att arterna i släktet Anthus inte står varandra närmast, där typarten för släktet ängspiplärkan står närmare piplärkorna i Macronyx än brunryggig piplärka och dess närmaste släktingar (bland andra fältpiplärka, mongolpiplärka och långnäbbad piplärka).[5][6] Det medför att brunryggig piplärka antingen kommer föras till ett annat släkte i framtiden, eller att Macronyx inkluderas i Anthus. Inga större taxonomiska auktoriteter har dock ännu implementerat dessa nya forskningsresultat.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Brunryggig piplärka hittas i öppna områden med mycket kort gräs, ibland även i jordbruksfält. Den sjunger ofta från marken.[4]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanligt till lokalt vanlig.[7]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Anthus leucophrys Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  4. ^ [a b] Tyler, S. (2020). Plain-backed Pipit (Anthus leucophrys), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.plbpip1.01
  5. ^ Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson och M. Irestedt (2015), Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species, Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.
  6. ^ Pietersen DW, AE McKechnie, R Jansen, IT Little & ADS Bastos. 2018. Multi-locus phylogeny of African pipits and longclaws (Aves: Motacillidae) highlights taxonomic inconsistencies. Ibis 161(4): 781–792. doi: 10.1111/ibi.12683
  7. ^ del Hoyo, J., Elliott, A. and Christie, D. 2004. Handbook of the Birds of the World, Vol. 9: Cotingas to Pipits and Wagtails. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]