Bufotenin
| Bufotenin | |
  | |
| Systematiskt namn | 3-(2-dimetylaminoetyl)-1H-indol-5-ol |
|---|---|
| Kemisk formel | C12H16N2O |
| Molmassa | 204,268 g/mol |
| CAS-nummer | 487-93-4 |
| SMILES | CN(C)CCc1c[nH]c2ccc(O)cc12 |
| Egenskaper | |
| Smältpunkt | 146 °C (147) |
| Kokpunkt | 320 °C |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Bufotenin, C12H16N2O, är en hallucinogen substans som kan utvinnas ur ett flertal olika naturliga källor bland växter och djur, men som också kan framställas syntetiskt (första gången 1934). Ämnets namn kommer från det latinska namnet för padda, Bufo.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Ämnet finns till exempel i flugsvampar som Amanita porphyrea och röd flugsvamp, Amanita muscaria. Hos vissa paddor utsöndras ett giftigt mjölkaktigt sekret från körtlar i rygghuden som innehåller bufotenin. Fröna från det sydamerikanska tropiska trädet Piptadenia peregrina innehåller också bufotenin och har av vissa indianstammar, exempelvis på Trinidad, malts till det hallucinogena snuset cohoba, även kallat yopo. Ursprungsbefolkningen i Sydamerika har använt det för giftpilar.
Funktion
[redigera | redigera wikitext]Påverkan liknar det som digitalis ger. Bufotenin kan blockera signalsubstansen serotonin, ger oregelbunden puls. Det verkar också kraftigt kärlsammandragande, vilket ger förhöjt blodtryck. Bufotenin har ingen användning inom modern medicin, bortsett från att det använts experimentellt för att framkalla psykoser i forskningssammanhang.[källa behövs]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Bufotenin.
| ||||||||||||||||||||||||||