Bzipi
Bzipi (ბზიფი) | |
Bzyp (Бзыҧ) | |
flod | |
Bzipi år 2021
| |
Land | Georgien |
---|---|
Autonom republik | Abchazien |
Bifloder | |
- höger | Gega |
Stad | Bzipi |
Koordinater | 43°11′17″N 40°16′52″Ö / 43.188°N 40.281°Ö |
Källa | Stora Kaukasus |
- höjdläge | 2 300 m ö.h. |
Mynning | Svarta havet |
Längd | 110 km |
Geonames | 615323 |
Bzipi (georgiska: ბზიფი; abchaziska: Бзыҧ Bzyp) är en av de två största floderna i Abchazien tillsammans med Kodori, samt den tolfte längsta floden i Georgien.[1]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Bzipis flodområde ligger i den subtropiska zonen i Kaukasien. Floden är sett till sin längd den största i Abchazien (110 km lång)[2] och har näst högsta vattenföring (96 m³/s) efter Kodorifloden. Vid flodens mynning i Svarta havet delar den sig i två utmynningskanaler.[3] Lera, märgel, dolomiter och sandstenar stöts på längs Bzipi[4] som flyter ner från en höjd på 2,300 meter i de västra delarna av Stora Kaukasus tills den mynnar ut i två delar vid Svarta havet.[3] Floden gränsar till Bzipidalen, Gagradalen och några andra dalar i stora kaukasusregionen. I övre delen av floden möter den Dzjimsafloden, som flyter i dalen som delar flodens namn.
Sydöst om Bzipiflodens flodmynning ligger Bitjvintaudden, som sträcker sig ut i Svarta havet. Seismiska data från regionen har avslöjat att dalarna på de submarina sluttningarna skar dussintals meter in i Miocen-Pliocen-konglomeratet.[5]
Rekreation och användning
[redigera | redigera wikitext]Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov, vars favoritsemesterort låg nära flodmynningen, föreslog att en större damm och ett vattenkraftverk skulle anläggas vid Bzipifloden. Förslages avråddes dock av experter, som menade att det skulle ge kusten en förödande stranderosion. Dammen blev istället byggd vid Enguri, där Enguridammens påverkan på omgivningen blev betydligt mindre omfattande.[6]
Floden är ett populärt resmål för kajak- och forsränning. Inom flodens avrinningsområde finns bland annat sjön Ritsa.
Bitjvintaudden vid flodens mynning har många viktiga landmärken som den forntida bosättningen Pitiunt, en fyr, ett tempel från 900-talet, ett museum och ett naturskyddsområde för tall inrättat år 1926.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Statistical Yearbook Of Georgia, 2009”. geostat.ge. http://www.geostat.ge/index.php?action=wnews&lang=eng&npid=2. (engelska)
- ^ Stora sovjetencyklopedin, 3:e utgåvan (1970–1979).
- ^ [a b] ”Bzyb”. The Free Dictionary by Falex. http://encyclopedia2.thefreedictionary.com/Bzyb. (engelska)
- ^ Khain, Viktor Efimovich; Balukhovskiĭ, A. N. (1997). Historical geotectonics: Mesozoic and Cenozoic. Taylor & Francis. sid. 149. ISBN 9054102276. http://books.google.com/books?id=czw2VemGcLAC&pg=PA149
- ^ Proceedings Fifth International Congress International Association of Engineering Geology: 20.25 oktober 1986, Buenos Aires. Engineering geological investigations of rocks masses for civil engineering projects and mining operations. Taylor & Francis. October 1986. sid. 2290. ISBN 9061916607. http://books.google.co.uk/books?id=lk-0yuwZNJcC&pg=PA2290&dq=Bzyb+River&hl=en&ei=J2_RTPWCLsbLswbcxbmZCw&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CDAQ6AEwAQ#v=onepage&q=Bzyb%20River&f=false
- ^ Joachim Blatter, Helen M. Ingram (2001). Reflections on water: new approaches to transboundary conflicts and cooperation. MIT Press. sid. 221–2. ISBN 026202487-X. http://books.google.co.uk/books?id=Lb-66oPHwGIC&pg=PA221&dq=bzyb+river&hl=en&ei=enPRTPLMNIfxsgbQwuSgCw&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=6&ved=0CEQQ6AEwBQ#v=onepage&q=bzyb%20river&f=false
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|