Hoppa till innehållet

Contra

Från Wikipedia
Stiftelsen Contra
MottoFör frihet – mot socialism
Bildad1974
Tidigare namnStiftelsen Progressiv Information (197475)
TypStiftelse
SäteStockholm
OrdförandeGéza Molnár
Webbplatshttp://www.contra.nu/

Contra är en svensk nyliberal och konservativ stiftelse som innehar en tidskrift och ett bokförlag.[1] De vänder sig uttryckligen emot socialism och förespråkar istället total marknadsekonomi. Stiftelsen har beskrivits som högerextrem av stiftelsen Expo.[2]

Contra grundades av uteslutna medlemmar i organisationen Demokratisk Allians.[3] I styrelsen sitter ordförande Géza Molnár, Christer Arkefors, Fredrik Runebert och C.G. Holm. I tidskriftens redaktion sitter ansvarige utgivaren Géza Molnár, C G Holm och Fredrik Runebert.[4]

Stiftelsen Contra grundades 14 september 1974 av Christer Arkefors, C G Holm och Géza Mólnár under namnet Stiftelsen Progressiv Information, och tidskriften började ges ut året därefter.[5] Contras grundare hade tidigare varit medlemmar i den antikommunistiska organisationen Demokratisk allians, men uteslutits på grund av samröre med högerextrema organisationer.[3] Enligt vad Holm senare har uppgivit var stiftelsens huvuduppgift att granska kommunistregimernas styre i Östeuropa samt Sveriges socialdemokratiska arbetareparti.[6] 1975 bytte hela verksamheten till det nuvarande namnet, och 1976 grundades ett bokförlag som först hette Molnar & Holm HB och från 1982 Contra Förlag & Co KB, nuvarande Contra Förlag KB.

Ideologi och ställningstaganden

[redigera | redigera wikitext]

Stiftelsens verksamhet är uttalat antisocialistisk, och dess tidskrift publicerar artiklar i denna riktning. Den var tidigt ute på svenska med artiklar om Chicagoskolan, Milton Friedman med flera. Den har också analyserat nazismens och fascismens rötter i socialistiskt tänkande, idéer som uttryckts av bland annat Friedrich von Hayek[7] och Georg Stadtmüller.[8]

Tidskriftens grundsatser består bland annat i att verka för individens rätt och mot kollektivism, att värna om den västerländska demokratin och fördjupa relationer med länder som lever upp till de västerländska idealen, samt bekämpa socialism i alla dess former.

Författaren och filosofen Sven Ove Hansson utgav 1985 boken Till höger om neutralitetenTidens förlag som är nära knutet till Socialdemokraterna. I skriften kallade han Contra för en högerextrem tidning och Carl G. Holm för högerextremist. Holm stämde förlaget för förtal, men rätten ogillade åtalet som innehöll sexton åtalspunkter. På basis av detta ogillade åtal har stiftelsen Expo framfört att det är lagligt att kalla Contra högerextremt.[9] Eftersom målet gällde tryckfrihet och svarandesidan begärde det, avgjordes skuldfrågan först av en tryckfrihetsjury. Holm begärde att alla socialdemokrater skulle förklaras jäviga som jurymedlemmar, eftersom de hade arbetat i en organisation med nära kopplingar till svaranden, Tidens förlag. Tingsrätten avvisade detta och i slutändan friades svaranden av en jury där fem av de nio jurymedlemmarna var socialdemokrater. Holm ansåg att det hade begåtts ett rättegångsfel och klagade över detta till hovrätten, som dock menade att allt hade gått rätt till. Holm gick då vidare till Europadomstolen, som fällde Sverige för brott mot artikel 6 i Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Domstolen beslöt att han inte skulle få något skadestånd, men skulle återfå de delar av rättegångskostnaderna som kunde sammanhänga med rättegångsfelet. [6][10][11] Tidskriften Contra har fått erkänsla av bland annat Sven Stolpe, Ian Wachtmeister och Carl I. Hagen.[12]

Förlagsverksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Stiftelsen Contra fungerar även som ett bokförlag. Bland titlar återfinns till exempel:

Contras Frihetspris

[redigera | redigera wikitext]

Contra delade på 80-talet ut ett frihetspris åt bemärkta personer. Bland mottagarna märks författarna Andres Küng och Sven Stolpe samt nationalekonomen Sven Rydenfelt.

  1. ^ ”Contras motto är: för frihet - mot socialism”. Contra. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304131449/http://www.contra.nu/om_contra.html. Läst 25 juni 2015. 
  2. ^ ”Öppna kritiska frågor till Expo”. Expo. Arkiverad från originalet den 24 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150624045320/http://expo.se/2004/oppna-kritiska-fragor-till-expo_1114.html. Läst 25 juni 2015. 
  3. ^ [a b] Carl G. HOLM against SWEDEN Arkiverad 29 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ ”CONTRAS STYRELSE”. Contra. Arkiverad från originalet den 31 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090331050935/http://www.contra.nu/styrelsen.html. Läst 25 juni 2015. 
  5. ^ ”Här finns faktauppgifter om Contra”. Contra. Arkiverad från originalet den 26 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150626165205/http://www.contra.nu/fakta.html. Läst 29 juni 2015. 
  6. ^ [a b] Europadomstolens utslag i målet Holm v. Sverige
  7. ^ The Road to Serfdom (1944, Routledge), Sv. öv. Vägen till träldom (1944, Norstedts; Timbro 2004)
  8. ^ "Nationalsocialism och annan socialism" del 1, Contra 3/1981 och del 2, 5/1981
  9. ^ Öppna kritiska frågor till Expo Arkiverad 10 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine. läst 17 augusti 2007.
  10. ^ Jurymedverkan och fallet Holm. En översyn och analys. Stockholm 1997, Fritzes offentliga publikationer. Regeringskansliet, Justitiedepartementet. Departementsserien 1997:25, 0284-6012.
  11. ^ Ehrenkrona, Carl-Henrik (oktober 1999). Al-nadaf Benali, Gufran. red (pdf). Mänskliga rättigheter. Förfarandet enligt Europakonventionen. Hallqvist, Solveig. Stockholm: Söder, Annika. ISBN 91-7496-181-0. http://www.regeringen.se/contentassets/3591feecd0ca4122a71e77960f8e5e86/ud-info---skrift-manskliga-rattigheter---forfarandet-enligt-europakonventionen. Läst 28 juni 2015 
  12. ^ Contras webbplats Arkiverad 16 april 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 25/6 2015
  13. ^ översatt till svenska 1982 av Carl G. Holm, rådgivning och bearbetning: Carl-Johan Ljungberg och Jan Collander, Stockholm: Contra, 1982, ISBN 91-86092-03-0. 2:a tryckningen 1989: ISBN 91-86092-21-9

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]