Diskussion:Centrifugalkraft

Det är fortfarande inte centrifugalkraften som får vattnet att stanna i hinken. Den kraften måste ju vara riktad inåt, och är alltså identisk med centripetalkraften. Sen håller jag inte med om att centrifugalkraften kommer tillbaka på universitetsnivå. Den behövs inte.

Artikeln är just nu inte särskilt encyklopedisk, om det nu finns grader av encyklopediskhet. Kan inte någon som vet reda ut saken? -Storebror 24 november 2006 kl. 16.12 (CET)

urklippt ur gammal artikel som är falsk

betecknar en av de tröghetskrafter som verkar på kroppar i ett roterande koordinatsystem.

Centrifugalkraft är exempelvis det fenomenet som får vattnet i en hink att stanna i hinken när man svingar den över huvudet, eller passagerarna i ett tåg att tryckas mot den yttre väggen i en kurva. Centrifugalkraften är riktad ut ifrån rotationsaxeln.

Centrifugalkraften omtalas oftast på högstadiet som en verklig kraft. På gymnasiet - där man bara använder statiska koordinatsystem, får man lära sig att den är påhittad, och i stället introduceras centripetalkraft. I högskolevärlden är centrifugalkraften "back with a vengeance". Där härleder man med hjälp av vektoranalys de fiktiva krafter som verkar på kroppar i ett accelererande koordinatsystem. Centrifugalkraften är en av dem; de andra är systempunktskraft och corioliskraft.

Jag rensade och skrev om artikeln --Pwa66 19 december 2006 kl. 03.04 (CET)

Missvisande artikel

Artikeln är forfarande missvisande. Jag fogade in en översättning från engelska wiki'n 83.183.4.235

Centrfugalkraft??????

Hej och hå. Centrifug är ett produktnamn och jag har för mig att det också är namnet på det företaget som skapade den första centrifugen men jag kan ha fel.

Däremot är det många som i dagligt tal blandar ihop produktnamnet med den fiktiva kraft som kallas centripetalkraft. (Se wikipedia "fiktiv kraft") Som det mycket riktigt står i Wikipedia för Centripetalkraf så kommer det av det det latinska centrum och petere ("dras mot").

Det vill säga en kraft mot centrum. En kraft mot centrum gör att kläder i en centrifug vill röra sig mot väggarna i motsatt riktning. På samma sätt som en kraft från en raket riktad mot marken gör att raketen vill röra sig upp mot molnen.

I denna artikel har man hittat på en ny fiktiv kraft som kallas centrifugalkraft som ska verka i motsatt riktning till centripetalkraften. Om dessa krafter skulle vara lika stora skulle kläderna i en centrifug inte tryckas mot väggarna i centrifugen.

Det räcker ypperligt bra med bara en centripetalkraft för att förklara hur en centrifug fungerar.

Jag hävdar att artikeln är felaktig och att ordet centrifugalkraft bara är en felsägning av centripetalkraft.

I en centrifug är det den fiktiva centripetalkraften som gör att kläderna pressas mot väggen i centrifugen.

Om krafterna inte vore lika stora skulle kläderna flyga genom centrifugens väggar (räknar man på vattnet i kläderna är det dock en annan sak).

För övrigt är alla centripetalkrafter högst reella. Centrifugalkraften är däremot något som uppstår när man skriver rörelseekvationerna i sfäriska koordinater, och motsvarar ingen verklig kraft (det finns t.ex. inte någon motkraft), men är något helt annat än en centripetalkraft, eftersom tecknet är motsatt.

andejons 18 april 2011 kl. 21.15 (CEST)

Den "reaktiva" centrifugalkraften är reell: den kan med ett enkelt mätförfarande bestämmas till storlek och riktning. Svjo 18 april 2011 kl. 23.48 (CEST)

Exemplet med bilpassagerarna är fortfarande felaktigt. Det är centripetalkraften från bildörren som håller passageraren kvar i bilen. Från ett yttre referenssystem finns ingen motriktad kraft eftersom bilen inte är i jämvikt utan accelereras åt sidan. Samma sak i en centrifug; centripetalkraften pressar inte kläderna mot väggen, centripetalkraften håller kvar kläderna i centrifugen. /Kemikungen 20 april 2011 kl. 22.52 (CEST)

Jag vet inte om detta utvecklar sig till en förnuftets fest men...

1. Summan av alla krafter som verkar i ett isolerat/avgränsat system (t ex en centrifug) är = 0

2. Om vi i ett sådant system har t ex en centripetalkraft så har resultanten till alla övriga krafter samma magnitud som centripetalkraften men motsatt riktning. Denna resultant benämns centrifugalkraft (eller mer precis: reaktiv centrifugalkraft)

Svjo 21 april 2011 kl. 21.20 (CEST)

Nej. Punkt 1 ovan gäller bara om det isolerade systemet är ett inertialsystem. /ℇsquilo 7 december 2012 kl. 23.30 (CET)

I högskolan när jag studerade mekanik lärde vi oss att "cetrifugalkraft" var ett felaktigt ord och lätt kan missupfattas som det riktiga ordet "centripetalkraft". Det heter centripetalkraft och inte centrifug.... Blev förvånad när jag såg att denna artikel fanns på Wikipedia. Detta behövs redas ut så det blir korrekt. --Daniel Hedeblom (disk) 13 augusti 2012 kl. 12.31 (CEST)

"cetrifugalkraft" är inget "felaktigt" ord utan betecknar den kraft som är motriktad centripetalkraften! "cetrifugalkraft" och "centripetalkraft" betecknar alltså olika saker!

Svjo (disk) 13 augusti 2012 kl. 13.53 (CEST)

Inget fel med ordet "cetrifugalkraft". Även fiktiva krafter har namn. /ℇsquilo 7 december 2012 kl. 23.33 (CET)

Artiklarna om "Centrifugalkraft" och "Corioliseffekten" är båda i behov av uppdatering. Artiklarna är emellertid aktivt bevakade i mumifierat tillstånd av bland andra andejons och Svjo. Det är beklagligt att dessa herrar inte tycks kunna bidra med en intelligent integration av nya bidrag utan väljer den bekväma och destruktiva metoden att UNDO. Jag skulle vilja veta hur man vänder sig till nästa instans när man stöter på liknande situationer. Bengt Nyman (disk) 22 februari 2014 kl. 19.46 (CET)

Jag anser det väsentligt att vi i dessa artiklar ger läsaren en möjlighet att få en klar och enkel uppfattning om grundbegreppen. Det är därför dags att vi i dessa sammanhang klart redovisar orsak och verkan. Det allmänt accepterade begreppet centrifugalkraft är en reaktion, inte en orsak. Orsaken återfinns i Newtons första lag som säger att: "En kropp förblir i vila eller i likformig rörelse så länge inga yttre krafter verkar på kroppen." För att förändra detta tillstånd för en kropp med massa så måste kroppen utsättas för en yttre kraft. Så fort denna kraft inte är parallell med kroppens rörelseriktning så ger den upphov till en acceleration i sidled. Den så kallade centripetalkraften är ett specialfall av detta och karaktäriseras av att den består länge nog för att skapa en bågformad eller cirkulär rörelse. Denna artikel borde därför förr eller senare vara del av en mer omfattande artikel om Newtons första lag, tröghetslagen, accelerationskrafter och centripetalkraft. Den populärt benämnda centrifugalkraften kan beskrivas som den reaktiva kraft som en bil känner från oss när bilen ger oss den centripetalkraft som vi behöver för att följa bilen i dess kurva. Den reaktiva centrifugalkraften är alltså inte vad vi känner, även om den är lika stor som och motriktad den centripetalkraft som tvingar oss att följa bilens kurva. Den uttrycksförvirring som existerar är olycklig men förmodligen oundviklig och kanske acceptabel så länge vi kommer ihåg att huvudpersonen i detta drama är centripetalkraften som orsakar en acceleration mot ett rörelsecentrum, och att tröghetslagen dikterar att vi motsätter oss denna acceleration med en motsvarande tröghetskraft populärt kallad centrifugalkraft. Bengt Nyman (disk) 23 februari 2014 kl. 13.36 (CET)

Förslag till förbättring

Jag föreslår att den inledande paragrafen börjar med följande:

Centrifugalkraft är en (XXXXX) reaktiv tröghetskraft som motsätter sig att en kropp tvingas in i en cirkulär rörelse. Centrifugalkraften verkar i riktning ifrån rotationens centrum.
Ordet centrifugalkraft kommer från latinets "centrum" och "fugere" som betyder undflyende.
Den kraft som tvingar en kropp till en cirkulär rörelse kallas för centripetalkraft. Centripetalkraften verkar i riktning emot rotationens centrum.
Bengt Nyman (diskussion) 27 februari 2014 kl. 11.08 (CET)

Nej, centrifugalkraft är en fiktiv kraft, inte en reell. /ℇsquilo 27 februari 2014 kl. 12.19 (CET)

Jag undviker uttrycket. Bengt Nyman (diskussion) 27 februari 2014 kl. 12.42 (CET)

I stället använder du det motsatta uttrycket vilket är direkt felaktigt. /ℇsquilo 27 februari 2014 kl. 13.43 (CET)

Du missförstår min parentes. Se Page.