Diskussion:Germaner

"Den indoeuropeiska naturreligionen"

Tror dagens religionsvetare att det fanns en indoeuropeisk naturreligion? Martin Rundkvist 17 mars 2010 kl. 12.47 (CET)

Ingen aning, men värt att kolla upp! Vill du hjälpa till?/Hedning 17 mars 2010 kl. 12.53 (CET)

Det NE säger specifikt om indoeuropeisk religion är följande: "Dumézils hypoteser har långtifrån accepterats av alla. Andra likheter mellan de indoeuropeiska folkens religioner, såsom kosmogonisk och kosmologisk spekulation och magiskt betonade ritualer har i viss mån försummats av forskningen" och "[t]ron på offerhandlingens effektivitet och ordets magiska kraft är utmärkande för vedisk religion. Uttrycket *k̑red dhē- ('sätta lit till') för denna tro låter sig rekonstrueras och fanns hos både indier och romare (jfr lat. credere). Latinets ius, en religiös och juridisk term, finns också hos indoiranerna. Föreställningarna om strålglans från en segerrik krigares huvud (aura, gloria, nimbus) och den i vattnet brinnande elden tycks vara indoeuropeiska element." Det enda som pekar mot naturreligion är de vaga "himmelsgudar" som omnämns, men som snarare är personifierade gudaväsen som Indra/Donar etc. /Hedning 17 mars 2010 kl. 13.10 (CET)

Jag kan inte så mycket religionshistoria, men jag vet att forskningen för 100 år sedan hade ett evolutionistiskt perspektiv som sedermera övergivits. En urindoeuropeisk "naturreligion" låter misstänkt som ett evolutionistiskt postulat snarare än som något man kunnat iaktta eller dokumentera. Martin Rundkvist 17 mars 2010 kl. 22.53 (CET)

Jag tog bort förledet "natur", så jag hoppas det fixade biffen. :) /Hedning 17 mars 2010 kl. 23.04 (CET)

Om "evolutionistiskt perspektiv" avser det jag förstår av termen så har det definitivt inte övergivits. Tvärt om! De senaste åren har sett en explosion av forskning som förklarar religion och kultur med utgångspunkt i evolutionär teori. Även teorin att religioner tenderar att utvecklas från "idéer om osynliga agenter" -> naturreligion / polyteism -> institutionaliserad monoteism är högst aktuell i samtida fackgranskad forskning. Koios 18 mars 2010 kl. 17.31 (CET)

Mycket intressant, Koios, och det visar också att man kanske mindre skall titta på ålder på källor, och mer på kvaliteten. Jag menar: det finns ju massor med dålig forskning idag som är av sämre kvalitet än säg 50 år gammal forskning (som tyvärr döms ut just för att den är "gammal"). Ett exempel är ju standardverket om Romarriket av Edward Gibbon. /Hedning 18 mars 2010 kl. 17.49 (CET)

Absolut, att bara se till årtal fungerar inte. Dålig forskning idag är framför allt mycket som skapas inom den postmodernistiska / socialkonstruktivistiska / kvalitativa traditionen. Tyvärr får just sådana forskare mycket uppförstorat genomslag i media, sannolikt därför att de inte använder samtida vetenskapliga och statistiska metoder, vilka ofta är för svåra för journalister att tillgodogöra sig.

För att hålla sig till saken; en:Germanic Paganism och en:Proto-Indo-European religion innehåller mycket stoff om indoeuropeisk / germansk religion som går att översätta. Koios 19 mars 2010 kl. 03.02 (CET)

Hmm, jag vet inte om ovanstående ska tolkas som att Koios menar att kvalitativ forskning är dålig per definition... eller att den till och med per definition inte skulle använda samtida vetenskapliga och statistiska metoder? Det låter som ett ganska märkligt påstående i så fall? (Bara för att bemöta tanken, jag tycker inte att Koios påståenden låter som att de var menade som fullt så långt dragna). Jag vet inte heller om det verkligen skulle vara så att (t ex) kvalitativ forskning har.. sämre kvalitet än kvantitativ forskning. Jag har också svårt att se de olika metoderna/skolorna som motstående/varandra uteslutande.

Sedan kan det ju förstås vara så att det som förkastas som tes under en period senare återupptas. Vetenskapligt betraktat är ju då tesen inte sann under perioden som den är förkastad, men ("mer") sann när den återupptas igen. flinga 8 december 2013 kl. 02.05 (CET)

Städning

Jag har städat bort största delen av den källa som diskuterats tidigare, och sakta men säkert kommer den icke kontroversiella fakta som finns kvar och som har Boethius som källa att ersättas med nyare. /Hedning 11 juni 2011 kl. 11.04 (CEST)

Jag tittade just som hastigast på artikeln, det behövs städas bland styckena med Boethius som källa: utan de statsbildningar som förekom hos germanerna utgjordes av mindre föreningar som kallades folk eller fylken och vilkas områden benämndes folkland eller landskap. Folken var indelade i hundaren. Hos några betecknades detta ord också området på vilket hundareavdelningen slagit sig ned; hos andra benämndes detta härad. Huruvida det område som hos en del germanska folk gallades gau, var hundaret, folklandet eller ett emellanled mellan detta och hundaret är omtvistat. Rejält föråldrad syn på statsbildningsprocessen.--FBQ 3 november 2011 kl. 21.00 (CET)

Gau har med all förmodan bara betytt "område" och är ett låneord från latinets "pagus". De har aldrig fungerat som några statsbildningsområden. Det trodde man däremot i början av 1900-talet och herr A. H. och hans kompisar införde gauet som den viktigaste organisationseneheten då de betrakatade det som en "urgermansk" organisationsform. Jag tar bort hela stycket.--FBQ 4 november 2011 kl. 11.04 (CET)

Värderande/utdaterad

En formulering som att man hade en frihet bestående av självstyrelse, som var av "yppersta beskaffenhet", gör mig ganska tveksam. Det låter som en värdering som är svårt att ha någon direkt vetenskaplig konsensus om, och som jag därför tror att modernare källor försöker undvika. Jag tycker också att det är lite av en larmsignal för artikeln. Jag får en känsla av att mycket text kommer av samma eller liknande källa, och innehåller liknande förhållningssätt.. och det får mig att ifrågasätta hela artikelns kvalitet. Stämmer uppgifterna/faktainnehållet med rådande vetenskapligt synsätt? flinga 11 december 2013 kl. 01.48 (CET)

Var inte blyg! Sånt där kan du radera rakt av. Nu har jag gjort det. Martin Rundkvist (disk) 12 december 2013 kl. 09.10 (CET)