Emil Hildebrand
| Emil Hildebrand | |
 | |
| Född | 22 oktober 1848[1][2] Maria Magdalena församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 24 augusti 1919[1][3] (70 år) Engelbrekts församling[1][3], Sverige |
| Begravd | Solna kyrkogård[4] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Översättare, författare[1], arkivarie, historiker, arkeolog[1] |
| Befattning | |
| Riksarkivarie (1901–1916)[1][3] | |
| Föräldrar | Bror Emil Hildebrand |
| Släktingar | Hans Hildebrand (syskon)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Henrik Robert Teodor Emil Hildebrand, född 22 oktober 1848 i Stockholm, död 24 augusti 1919 i Stockholm, var en svensk historiker och riksarkivarie. Han var son till Bror Emil Hildebrand och Anna Mathilda Ekecrantz samt bror till Hans Hildebrand och Albin Hildebrand. Han gifte sig 1876 med Julia Anna Wilhelmina Centerwall.
Hildebrand blev 1867 student vid Uppsala universitet, 1872 filosofie kandidat och 1875 filosofie doktor, inskrevs samma år som extra ordinarie amanuens i Riksarkivet samt utnämndes 1880 till lektor i modersmålet, historia och geografi vid Högre realläroverket på Norrmalm (Norra Real) och 1901 till riksarkivarie. Han tog avsked från riksarkivarietjänsten 1916. Hildebrand införde proveniensprincipen som grund för den svenska arkivvården. Han drev även fram viktiga förändringar inom riksarkivet.
Han blev 1889 ledamot av Vitterhetsakademien, var 1896–1902 sekreterare i Kgl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, tilldelades 1896 av Svenska Akademien Kungliga priset ("Karl Johans pris") för historiskt författarskap och blev 1908 ledamot av Vetenskapsakademien. Han blev 1913 ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala.
Hildebrand var 1880 en av stiftarna av Svenska historiska föreningen och var 1881–1905 redaktör för den av föreningen utgivna Historisk tidskrift.
Skrifter (urval)
[redigera | redigera wikitext]- Engelska samhällsförhållanden före den normandiska eröfringen [Diss. Uppsala universitet, 1875]
- Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar (Norstedt, 1896)
- Gustaf Vasa och Berend von Melen (1902)
- Svensk stats- och samhällskunskap, lärobok för realskolan och högre folkskolor (Norstedt, 1909) Fulltext
- Översättning
- Friedrich von Hellwald: Jorden och dess folk : allmän geografi (Die Erde und ihre Völker) (Fritze, 1878)
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1847 – Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien
- 1889 – Ledamot av Vitterhetsakademien
- 1896 – Kungliga priset
- 1913 – Ledamot av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Hildebrand, 4. Henrik Robert Teodor Emil i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i] H R T Emil Hildebrand, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13583, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/C I a/13 (1834-1854), bildid: C0055206_00301, sida 577, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 23 april 2019, ”165,22,10/11, Henrik Robert Theodor Emil”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Engelbrekts kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6003/F I/3 (1915-1919), bildid: 00017527_00163, sida 166, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 23 april 2019, ”216,Aug,24,1,,Hildebrand Henrik Robert Teodor EMil, Riksarkivarie....Cancer prostata”.[källa från Wikidata]
- ^ Henrik Robert Teodor Emil Hildebrand, FinnGraven.se, läs online, läst: 19 juni 2017.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Hildebrand, Bengt: H R T Emil Hildebrand i Svenskt biografiskt lexikon (1971-1973)
- Erik Norberg, Emil Hildebrand, 2018.