Gerhard Lang (förläggare)

Gerhard Lang
	Gerhard Lang
Född	1881; Maulbronn, Tyskland
Död	1974
Medborgare i	Tyskland
Sysselsättning	Förläggare
	Redigera Wikidata

Gerhard Lang, född 1881 i Maulbronn, död 1974 i München, var en tysk bokhandlare och förläggare. I början av 1900-talet fick Lang idén om att producera en adventskalender till försäljning, som han lät trycka i München på F. Reichholds Lithographischer Kunstanstalt under mottot "Im Lande des Christkinds" (I Kristusbarnets land). I slutet av 1930-talet hade hans förlag producerat 30 olika adventskalendrar i 40 versioner.

Biografi

Richard Ernst Kepler: *Im Lande des Christkinds*, adventskalender med verser av Gerhard Lang, inklistrad 1903, löpnummer **101**

Som son till en schwabisk pastor från Maulbronn avslutade Lang till en början en lärlingsutbildning som bokhandlare. Efter att ha avslutat sin lärlingstid bosatte han sig i München 1902.^[2] Inspirerad av en egentillverkad adventskalender som hans mor gjorde till honom som liten, som innehöll kakor och bakelser, på kartong^[3] fick Gerhard Lang idén att producera en färdigutskuren adventskalender 1903. Langs idé utformades grafiskt av Richard Ernst Kepler. Den första adventskalendern trycktes med hjälp av den planografiska tryckprocessen i F. Reichholds Lithographischer Kunstanstalt i München. Den fortfarande fönsterlösa adventskalendern bestod av två ark, ett litografiskt tryck med 24 små dikter skrivna av Gerhard Lang i lådor och ett ark med 24 matchande bilder som kunde klippas ut och limmas fast på arket.^[4]

Efter att Lang blev delägare i Reichholdsche Kunstanstalt fokuserade han på design och tryckning av adventskalendrar. Han utvecklade den första adventskalendern, som var kommersiellt framgångsrik, under namnet "Münchener Weihnachtskalender – Im Lande des Christkinds". Under de följande två decennierna utökade Lang konsttryckeriet till ett adventskalenderförlag.

Gerhard Lang utvecklade därefter ytterligare varianter av adventskalendrar - bland annat ett julhus att fylla med choklad, från 1920 adventskalendrar med öppningsbara dörrar, julklockor, adventsträd med fästbara änglar och ett adventshus med fönster som öppnas och lyses upp av ett ljus som planeras inuti.^[5]

Förutom adventskalendrar lät Lang trycka julböcker, illustrerade vykort, affischer, kataloger och brevpapper på förlaget. I sitt konsttryckeri publicerade han Paul Hey, Ernst Platz och Wilhelm Schacht. Han kunde få konstnärer som Ludwig Hohlwein att designa reklamaffischer för konstinstitutionen.

Brist på papper efter andra världskrigets utbrott, konkurrens och hög prispress tvingade Gerhard Lang att sluta trycka kalendrar 1940 och att stänga förlaget.

Gerhard Lang bodde i München fram till sin död. Hans gård och utkast till adventskalendrar ägs av folkloristen Esther Gajek som ritat utställningar om adventskalendrarnas historia.

Litteratur

Esther Gajek: Adventskalender: von den Anfängen bis zur Gegenwart. Süddeutscher Verlag, München 1984/1992, ISBN 3-7991-6422-7 .
Markus Mergenthaler (red.): Adventskalender im Wandel der Zeit (Ausstellungskatalog Knauf-Museum, Iphofen), Röll, Dettelbach 2007, ISBN 978-3-89754-279-2 .
Tina Peschel (red.): Adventskalender: Geschichte und Geschichten aus 100 Jahren (Zur Ausstellung des Museums Europäischer Kulturen – Staatliche Museen zu Berlin) Verlag der Kunst, Husum 2009, ISBN 978-3-86530-114-7 .

Källor

Christian Feldmann: Jeden Tag ein Türchen mehr … – Die Geschichte des Adventskalenders. (mp3-ljud; 21 MB; 22:43 minuter): Bayern 2-sändning „radioWissen“. 2015; hämtad 8 december 2021.

Noter

^ [a b c] Gemeinsame Normdatei, läst: 15 mars 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Arkiverad Augsburger Allgemeine, 6. Dezember 2012
^ Esther Gajek: Adventskalender. Von den Anfängen bis zur Gegenwart. München, 1992, S. 9–21.
^ Manfred Blechschmidt: Weihnachtliches Brauchtum im Erzgebirge. Altis-Verlag, Friedrichsthal 2010, ISBN 978-3-910195-60-8, S. 34f.
^ Klaus Mergenthaler: Adventskalender im Wandel der Zeit. Dettelbach 2007, ISBN 978-3-89754-279-2, S. 12ff.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

[d58524b76837c4889d7acb2f4c1c59eec2918a51-1] [a b c] Gemeinsame Normdatei, läst: 15 mars 2015.^{[källa från Wikidata]}

[2] Arkiverad Augsburger Allgemeine, 6. Dezember 2012

[3] Esther Gajek: Adventskalender. Von den Anfängen bis zur Gegenwart. München, 1992, S. 9–21.

[4] Manfred Blechschmidt: Weihnachtliches Brauchtum im Erzgebirge. Altis-Verlag, Friedrichsthal 2010, ISBN 978-3-910195-60-8, S. 34f.

[5] Klaus Mergenthaler: Adventskalender im Wandel der Zeit. Dettelbach 2007, ISBN 978-3-89754-279-2, S. 12ff.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]