Hoppa till innehållet

Helena Swanwick

Från Wikipedia
Helena Swanwick
Helena Swanwick, 1909.
Född1864[1][2][3]
München[4]
Död16 november 1939[5][1][2]
Maidenhead[6], Storbritannien
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidNotting Hill and Ealing High School
Girton College, [7]
SysselsättningJournalist, redaktör[2], rösträttsaktivist, fredsaktivist, feminist[8]
ArbetsgivareWestfield College (1885–1888)
The Guardian (1888–1906)
Politiskt parti
Labour
MakeFrederick Tertius Swanwick
FöräldrarOswald Sickert
SläktingarWalter Richard Sickert (syskon)[7]
Utmärkelser
Companion of Honour (1930)[9]
Redigera Wikidata

Helena Maria Lucy Swanwick, född Sickert 30 januari 1864 i München, död 16 november 1939 i Maidenhead, Berkshire, var en brittisk rösträttskvinna och pacifist.

Swanwick var visade stort engagemang i rösträttsfrågan, men föredrog att samarbeta med de konstitutionella i stället för de militanta. År 1908 höll hon, utöver sina organisatoriska aktiviteter i London och Manchester offentliga tal på mer än 150 platser i England och Skottland, ofta inför fientliga folksamlingar. Hon startade 1909 veckotidningen The Common Cause, vilken utgavs av National Union of Women's Suffrage Societies (NUWSS) och för vilken hon var redaktör till 1912. Efter första världskrigets utbrott kom hon, att som ordförande för den brittiska avdelningen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, fokusera på fredsfrågan. Av hennes böcker kan nämnas The Future of the Women's Movement (1913), Women in the Socialist State (1921), Builders of Peace (1924) och självbiografin I Have Been Young (1935).[10]

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w61s187w, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] WeChangEd, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Trinity College Archives, University of Cambridge, Archive Site Trinity College Cambridge-ID: swanwick-helena-lucy-maria-1864-1939-feminist-and-pacifist.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 20 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tony Gallagher (red.), The Times, 48466, Times Newspapers, 18 november 1939, s. 1 .[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004.[källa från Wikidata]
  8. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk2015884706, läst: 12 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ The London Gazette, 33675, 30 januari 1930, s. 13, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Lisa Tuttle: Encyclopedia of Feminism (1986), ISBN 0-582-89346-1, sid. 316f.