Helgdagar i Sverige

En helgdag är i Sverige en arbetsfri dag avsedd för vila eller religiösa högtider. I Sverige är helgdagarna fastställda i Svensk författningssamling som en söndag, eller en annan dag i en lista av helgdagar, varav somliga alltid hamnar på en fix veckodag, medan andra beräknas så att de hamnar på olika veckodagar olika år.^[1] Helgdagar kallas röda dagar då de ofta utmärks med rött i kalendrar, medan övriga dagar vanligtvis är märkta i svart.

Sverige har två sekulära helgdagar, första maj sedan 1939 respektive Sveriges nationaldag sedan 2005. Övriga helgdagar, däribland alla söndagar, är kyrkliga helgdagar som har sitt ursprung i kristendomen – med undantag av midsommardagen^{[källa behövs]} som levt kvar sedan forntiden (men som sedan 300-talet e.Kr. även firats som Johannes Döparens födelsedag).

Allmänna helgdagar och helgdagsaftnar i Sverige

Söndagar är i lagens mening allmänna helgdagar, men här räknas övriga helgdagar och dessas helgdagsaftnar upp.

Datum 2024	Namn	Beräkning
1 jan	Nyårsdagen^{[Not 1]}	Fast datum, 1 januari
5 jan	Trettondagsafton^{[Not 2]}	Fast datum, 5 januari
6 jan	Trettondedag jul	Fast datum, 6 januari (Trettondedagen)
28 mar	Skärtorsdagen^{[Not 2]}	Rörligt datum, torsdagen före Påskdagen
29 mar	Långfredagen	Rörligt datum, fredagen före Påskdagen
30 mar	Påskafton	Rörligt datum, lördagen före Påskdagen
31 mar	Påskdagen	Rörligt datum, första söndagen efter ecklesiastisk fullmåne, efter vårdagjämningen
1 apr	Annandag påsk	Rörligt datum, dagen efter påskdagen (d.v.s. en måndag)
30 apr	Valborgsmässoafton^{[Not 2]}	Fast datum, 30 april
1 maj	Första maj	Fast datum, 1 maj
9 maj	Kristi himmelsfärdsdag	Rörligt datum, sjätte torsdagen efter påskdagen
18 maj	Pingstafton	Rörligt datum, dagen före pingstdagen (d.v.s. en lördag)
19 maj	Pingstdagen	Rörligt datum, sjunde söndagen efter påskdagen
6 jun	Sveriges nationaldag	Fast datum, 6 juni
21 jun	Midsommarafton^{[Not 3]}	Rörligt datum, fredagen mellan 19 juni och 25 juni (fredagen före midsommardagen)
22 jun	Midsommardagen	Rörligt datum, lördagen mellan 20 juni och 26 juni
1 nov	Allhelgonaafton^{[Not 2]}	Rörligt datum, fredagen mellan 30 oktober och 5 november
2 nov	Alla helgons dag	Rörligt datum, lördagen mellan 31 oktober och 6 november
24 dec	Julafton^{[Not 3]}	Fast datum, 24 december
25 dec	Juldagen	Fast datum, 25 december
26 dec	Annandag jul	Fast datum, 26 december
31 dec	Nyårsafton^{[Not 3]}	Fast datum, 31 december

Noter:

^ Föregående dag, alltså 31 december nederst i tabellen, räknas som söndag enligt 3 a § i Semesterlagen och är därmed arbetsfri.
^ [a b c d] Denna dag har inte lagstadgad ställning som arbetsfri dag. Många arbetsplatser har ändå förkortad arbetstid enligt kollektivavtal eller lokala avtal.
^ [a b c] Denna dag räknas som söndag enligt 3 a § i Semesterlagen och är därmed arbetsfri.

Se även Helgafton och Annandag.

Allmänt lediga dagar i Sverige

Tre helgdagsaftnar är sedan länge jämställda med söndagar i vissa situationer nämligen midsommarafton, julafton och nyårsafton. I fråga om semesterledigheter regleras det i 3 a § av Semesterlagen. På dessa helgdagsaftnar har till exempel banker och myndigheter helt stängt. Post delas heller inte ut dessa dagar. Däremot är dessa helgdagsaftnar inte jämställda med söndagar gällande bl.a. trafik- och parkeringsbestämmelser - då anses dessa helgdagsaftnar som lördag.

Andra helgdagsaftnar är i regel inte arbetsfria enligt gällande avtal på arbetsmarknaden. Däremot är det vanligt att många arbetsplatser genom åren avtalat sig till ledighet genom att arbeta lite mer på andra dagar och det är då en så kallad halvdag. På dessa helgdagsaftnar har till exempel banker och myndigheter öppet, fast med begränsade öppettider. Post delas ut som på en vardag.

Huruvida man är helt eller halvt ledig på de helgdagsaftnar som inte är att jämställa med helgdag (såsom valborgsmässoafton) regleras i regel i kollektivavtal.

Helgdagsreformer

1571 års kyrkoordning

Under reformationen avskaffades ett stort antal av de helgondagar som hade växt fram i den katolska kyrkan genom medeltiden, bland annat Eriksmässa. De kvarvarande helgdagarna listades i 1571 års kyrkoordning:^[2]^[3]

Kristusdagarna:
- De fyra juldagarna
- Nyårsdagen
- Trettondedag jul
- Skärtorsdagen
- Långfredagen
- De fyra påskdagarna
- Kristi himmelsfärdsdag
- De fyra pingstdagarna
- Kristi förklaring
Mariadagarna:
Apostladagarna (utom Petrus Cathedraticus):^[3]^[4]
- Pauli omvändelse, 25 januari
- Mattias dag, 24 februari
- Filippos och Jakob den yngres dag, 1 maj
- Petrus och Paulus dödsdag, 29 juni
- Jakob den äldres dag, 25 juli
- Petri fäng, 1 augusti
- Bartolomeus dag, 24 augusti
- Matteus dag, 21 september
- Judas Taddeus och Simon Ivrarens dag, 28 oktober
- Andreas dödsdag, 30 november
- Tomas dag, 21 december
- Johannes dag, 27 december
Den helige Johannes Döparens dag
Mickelsmäss
Allhelgonadagen

Kungliga förordningen den 4 november 1772

År 1772 reducerades antalet helgdagar betydligt återigen genom kungliga förordningen den 4 november 1772 angående sabbatens firande samt vissa helgdagars flyttning eller indragning. Några helgdagar flyttades till följande söndag medan andra avskaffades helt.^[5] Totalt 23 helgdagar drogs in enligt förordningen. ^[6]

Kyndelsmässodagen, mickelsmäss och allhelgonadagen flyttades till följande söndag.
Tredjedag och fjärdedag jul, påsk och pingst, Jungfru Marie besökelsedag, skärtorsdagen, apostladagarna och gångdagarna efter bönsöndagen avskaffades helt.

Första maj

Första maj blev allmän helgdag i Sverige 1939, som den första icke-kristna helgen.

Lag 1952:48

År 1952 antogs lag 1952:48 som började gälla året efter. Den berörde tre helgdagar. Jungfru Marie bebådelsedag flyttades till närmaste söndag. Midsommardagen förlades på samma sätt till närmaste lördag. Dessutom infördes en ny helgdag, Alla helgons dag, på lördagen före allhelgonadagen. Anledningen till förändringen var bland annat att man ville ge yrkesarbetande en sammanhängande ledighet. Lördagarna var vid den tiden arbetsdagar.^[2]

Nationaldagen

Svenska flaggans dag och Sveriges nationaldag den 6 juni blev allmän helgdag 2005. Samma år förlorade annandag pingst sin tidigare helgdagsstatus och blev vanlig arbetsdag.

Tidningsfria dagar

Tidningsfria dagar är ett begrepp som används om vissa helgdagar då inga av de stora dagstidningarna (eller övriga tidningar som i vanliga fall utkommer den veckodagen) ges ut i pappersform och distribueras. Nu för tiden uppdateras de dock vanligen på internet även dessa dagar, som är följande:

Nyårsdagen, 1 januari
Trettondedag jul, 6 januari
Långfredagen
Annandag påsk
Första maj
Kristi himmelsfärdsdag
Nationaldagen, 6 juni
Midsommardagen
Alla helgons dag
Juldagen, 25 december
Annandag jul, 26 december (varierar, exempelvis Dagens Nyheter utkommer inte, men Göteborgs-Posten har traditionellt sett utkommit, 2009 och 2010 var den dock helt tidningsfri)

Se även

Referenser

^ Lag (1989:253) om allmänna helgdagar
^ [a b] 6 juni-utredningen (2004). Nationaldagen - ny helgdag. Stockholm. sid. 18. ISBN 91-38-22129-2. https://books.google.se/books?id=n_ukOPxda-gC. Läst 26 december 2015
^ [a b] Om betydelsen af uttrycket festum terræ i Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen (1922)
^ Apostladagar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
^ Sveriges kyrkolag af år 1686: jemte ännu gällande stadganden, genom hvilka den blifvit ändrad eller tillökt. Jönköping: J. Sandwall. 1846. sid. 140. https://books.google.se/books?id=OzIuAAAAYAAJ. Läst 26 december 2015
^ Lindqvist, Herman (2014). När Finland var Sverige: historien om de 700 åren innan riket sprängdes (Ny utg.). Bonnier. sid. 371. ISBN 978-91-0-014277-3. Läst 13 oktober 2024

Externa länkar

[nyardag-2] Föregående dag, alltså 31 december nederst i tabellen, räknas som söndag enligt 3 a § i Semesterlagen och är därmed arbetsfri.

[egenickehelgafton-3] [a b c d] Denna dag har inte lagstadgad ställning som arbetsfri dag. Många arbetsplatser har ändå förkortad arbetstid enligt kollektivavtal eller lokala avtal.

[egenhelgafton-4] [a b c] Denna dag räknas som söndag enligt 3 a § i Semesterlagen och är därmed arbetsfri.

[1] Lag (1989:253) om allmänna helgdagar

[6_juni-utredningen-5] [a b] 6 juni-utredningen (2004). Nationaldagen - ny helgdag. Stockholm. sid. 18. ISBN 91-38-22129-2. https://books.google.se/books?id=n_ukOPxda-gC. Läst 26 december 2015

[festum_terræ-6] [a b] Om betydelsen af uttrycket festum terræ i Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen (1922)

[7] Apostladagar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

[8] Sveriges kyrkolag af år 1686: jemte ännu gällande stadganden, genom hvilka den blifvit ändrad eller tillökt. Jönköping: J. Sandwall. 1846. sid. 140. https://books.google.se/books?id=OzIuAAAAYAAJ. Läst 26 december 2015

[9] Lindqvist, Herman (2014). När Finland var Sverige: historien om de 700 åren innan riket sprängdes (Ny utg.). Bonnier. sid. 371. ISBN 978-91-0-014277-3. Läst 13 oktober 2024

[1]

[Not 1]

[Not 2]

[Not 3]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]