Hugo Tamm
| Hugo Tamm | |
 | |
Ledamot av Sveriges riksdag
| |
| Mandatperiod 1885–1893 1894–1907 | |
| Valkrets | Uppsala läns valkrets (1885–1893) Jämtlands läns valkrets (1894–1907) |
|---|---|
| Uppdrag i riksdagen | |
| Ledamot av första kammaren | |
| Född | 29 juni 1840 Foss församling, Göteborgs och Bohus län |
| Död | 4 oktober 1907 (67 år) Löts församling, Uppsala län |
| Gravplats | Löts kyrkogård[1] kartor |
| Nationalitet |  Svensk
|
| Politiskt parti | Första kammarens minoritetsparti (1888–1904) Första kammarens moderata parti (1905–1907) |
| Yrke | Gods- och bruksägare |
Hugo Petrus Percival Tamm (i riksdagen kallad Tamm i Fånö), född 29 juni 1840 i Foss församling, Göteborgs och Bohus län, död 4 oktober 1907 i Löts församling, Uppsala län,[2] var en svensk godsägare och en av grundarna av Allmänna Valmansförbundet, sedermera Moderaterna, vars partiledare han blev 1907[3] och var till sin död samma år. Han var far till jägmästaren och politikern Gustaf Tamm och till ingenjören Percy Tamm.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]
Hugo Tamms far var löjtnanten Carl Sebastian Tamm, som avled i Tyskland redan 1842 och begravdes i Elgersburg i Sachsen. Han efterlämnade förutom sonen Hugo en 21-årig änka, Sofia Tamm, född Lamberg (1820–1895), 1846 omgift med Theodor Ankarcrona och efter skilsmässa med Carl von Bergen. Tamm blev student vid Uppsala universitet 1859 och tog juridisk preliminärexamen 1865. Därefter ägnade han sig åt skötseln av sitt gods Fånö samt sina stora intressen i ett flertal bruksföretag som Österbybruk, Iggesunds bruk och Husqvarna.
Hugo Tamm gifte sig 1868 med friherrinnan Thérèse af Ugglas, som avled 7 januari 1881, och andra gången 1884 med Maria Unonius, dotter till tullförvaltaren Gustaf Unonius i Grisslehamn; hon avled 1935.
Tamm var starkt humanitärt och religiöst orienterad och intog en framskjuten ställning i många sociala och etiska reformrörelser inom och utom landet. Han var verksam mot reglementerad prostitution som medlem av Svenska Federationen och mot människohandel som medlem i Vaksamhet.[4] Han var moderat konservativ, men i politiskt hänseende mycket självständig; han tillhörde senare moderata partiet i första kammaren, men ville formellt ej inta en ledande ställning. Under sina sista år medverkade han kraftigt vid tillkomsten av Allmänna valmansförbundet 1904 och för genomförandet av proportionalismen.
Tamm var ledamot av första kammaren 1885–1893. Eftersom han var frihandlare omvaldes han inte av det protektionistiska landstinget i Uppsala län utan av Jämtlands län, och satt ytterligare mellan 1894 och 1907 i kammaren. Han var ledamot av Statsutskottet 1886–1907, ordförande där 1901, 1904–1907 och spelade som sådan en högst betydande roll. Vid 1905 års urtima riksdagar var han ledamot av Särskilda utskotten. Han avböjde erbjudanden, som till exempel att bli statsminister efter Erik Gustaf Boströms avgång i april 1905, att inträda i statsrådet. Som ledamot av flera kommittéer gjorde han ett frenetiskt arbete.
Han ligger begraven på Löts kyrkogård sydost om Enköping.[5]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Bemötande af dr Edv. Welanders belysning i prostitutionsfrågan. Stockholm. 1889. Libris 1490196
- Historiens nemesis : Föredrag. Stockholm: A. V. Carlsons Bokf.-aktb. [distributör]. 1890. Libris 1626820
- Mot osedligheten : motion i första kammaren vid lagtima riksdagan år 1893. Stockholm. 1893. Libris 18628594. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-3115019
- Notice sur les habitations ouvrières en Suède présentée au Congrès international des "habitations à bon marché "tenu à Bruxelles en 1897. Stockholm. 1897. Libris 3115020
- I hvilken riktning bör en förbättring af jordbruksarbetarens ställning sökas : föredrag vid K. Landtbr. akad :s sammankomst d. 20 okt. 1890. Stockholm. 1890. Libris 3115018
- Internationela kongresserna i Bryssel 1897, rörande : 1. Billiga bostäder (Congrès international des habitations à bon marché); 2. Söndagshvila (Congrès international du repos du dimanche) : redogörelser. Kongl. Civildepartementet, 99-0571197-X ; 28. Stockholm: Nord. bokh. 1898. Libris 1645633
- Om Sveriges inre politik. Svensk politik, 99-1311083-1 ; 1 :2. Uppsala: Föreningen Heimdal. 1905. Libris 2207884
- Gatans osedlighet : ett inlägg i den sexuella frågan. Stockholm: Norstedt. 1907. Libris 1618172
- Vårt land och folk : föredrag vid svenska gymnasist- och studentmötet med kristligt program, på Fånöö 2-7 juli 1907. Stockholm. 1908. Libris 3115021
- Minnes- och tänkebok : utdrag ur Hugo Tamms och Carl Gustaf Malmströms brev 1857–1912. Stockholm. 1916. Libris 19507886. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-1659629
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Hugo Petrus Percival Tamm, Gravstensinventeringen: 267577?pid=1, läst: 19 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Löts församlingsbok 1902–1920, s. 38
- ^ ”Här är Moderaternas tidigare partiledare”. DN.SE. 25 augusti 2017. https://www.dn.se/nyheter/politik/har-ar-moderaternas-tidigare-partiledare/. Läst 14 april 2021.
- ^ Från vit slavhandel till trafficking: En studie om föreställningar kring människohandel och dess offer. Hallner, Ann. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. 2009 (Svenska) Ingår i: Historisk Tidskrift, ISSN 0345-469X, E-ISSN 2002-4827, Vol. 129, nr 3, s. 429-443
- ^ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 126. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Sondén, Per (1925). Hugo Tamm till Fånöö : hans liv och livsåskådning : efter uttalanden i privata brev och offentliga tal. Stockholm: Diakonistyr. Libris 1463956
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, sida 313
- Hugo Tamm i Hvar 8 dag (3:e årgången)
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Grill Tamm, Anna Johanna (1966). Minnesbild av Hugo Tamm till Fånöö. [Grillby]: [förf.]. Libris 1912530
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||||||
|