Karl August av Sachsen-Weimar-Eisenach
| Karl August av Sachsen-Weimar-Eisenach | |
 | |
| Född | 3 september 1757[1][2][3] Weimar[4] |
|---|---|
| Död | 14 juni 1828[1][2][3] (70 år) Graditz[5], Tyskland |
| Begravd | Historiska kyrkogården i Weimar |
| Medborgare i | Sachsen-Weimar-Eisenach |
| Sysselsättning | Politiker |
| Maka | Louise av Hessen-Darmstadt (g. 1775–)[6] |
| Partner | Karoline Jagemann |
| Barn | Louise Augusta av Sachsen-Weimar-Eisenach (f. 1779)[7] dödfödd dotter (f. 1781)[7] Karl Fredrik I av Sachsen-Weimar-Eisenach (f. 1783) dödfödd son (f. 1785)[7] Caroline Louise av Sachsen-Weimar-Eisenach (f. 1786) dödfödd son (f. 1789)[7] Karl Bernhard av Sachsen-Weimar-Eisenach (f. 1792) Karl von Heygendorff (f. 1806) |
| Föräldrar | Ernst August II Konstantin av Sachsen-Weimar Anna Amalia av Braunschweig-Wolfenbüttel |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden Sankt Vladimirs orden, första klassen Andreasorden Guldsabel "för tapperhet" Sankt Annas orden, första klass Vita örnens orden Svarta örns orden Sankt Johannes av Jerusalems orden | |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Karl August av Sachsen-Weimar, född 3 september 1757, död 14 juni 1828, var hertig av Sachsen-Weimar och Sachsen-Eisenach från 1758 till 1809, under moderns förmyndarskap 1758–1775. Han var från 1809 hertig och 1815 storhertig av Sachsen-Weimar-Eisenach fram till sin död 1828.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Han var son till hertig Ernst August II Konstantin av Sachsen-Weimar och Amalia av Braunschweig, efterträdde 1758 sin fader, blev 1775 myndig och gifte sig samma år med Louise av Hessen-Darmstadt.
Barn:
- Luise Auguste Amalie (1779–1784)
- Karl Fredrik (1783-1853), storhertig av Sachsen-Weimar-Eisenach 1828–1853.
- Carolina Luise (1786–1816); gift 1810 med Fredrik Ludvig av Mecklenburg-Schwerin (1778–1819)
- Carl Bernhard (1792–1862); gift 1816 med Ida av Sachsen-Meiningen (1794–1852)
Härutöver fick han tre barn med sin mätress, skådespelerskan Karoline Jagemann.
Han tog en framstående del i stiftandet av tyska fursteförbundet och inträdde 1791 i preussiska armén, med vilken han 1792–1793 gjorde fälttåget mot Frankrike. Efter de preussiska arméernas nederlag vid Jena och Auerstädt 1806 slöt han sig till Rhenförbundet för att rädda sitt land. Efter slaget vid Leipzig 1813 gick Karl August i rysk krigstjänst och anförde en av ryssar och tyskar sammansatt armékår i Belgien. På Wienkongressen 1815 fick han ökat landområde och titeln storhertig. År 1816 gav han sitt land en författning, och han regerade så liberalt, som stormakternas reaktionära hållning tillät.
Han skyddade tryckfriheten, gynnade universitetet i Jena samt befordrade handel och näringar. Genom att kalla till sig Goethe, som han gjorde till hertigdömets inflytelserikaste ämbetsman, samt Schiller, Wieland och Herder gjorde han Weimar för en tid till Tysklands kulturella medelpunkt.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Karl, tyska furstar 10. a), 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w68k8pvp, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Charles-Augustustopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p11080.htm#i110791, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p11080.htm#i110791, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Karl August av Sachsen-Weimar-Eisenach.