Karl Barry Sharpless
Karl Barry Sharpless  | |
 Karl Barry Sharpless, 9 december 2018. | |
| Född | 28 april 1941[1][2] (83 år) Philadelphia[3][4][5], USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA[6][7] |
| Utbildad vid | Harvard University Friends' Central School, high school-examen, Dartmouth College, kandidatexamen, Stanford University, filosofie doktor, [8] Dartmouth College, filosofie kandidat, [9]  |
| Sysselsättning | Kemist[10][11], universitetslärare |
| Arbetsgivare | Massachusetts Institute of Technology Stanford University Scripps Research (1990–)[12] |
| Barn | 3 |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i kemi, 2001 och 2022 Se lista | |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Karl Barry Sharpless, född 28 april 1941 i Philadelphia, Pennsylvania, är en amerikansk kemist.
Sharpless erhöll Nobelpriset i kemi år 2001 och 2022.
Han tilldelades Nobelpriset 2001 priset för sina "arbeten över kiralt katalyserade oxidationsreaktioner". Han tilldelades halva prissumman. Den andra halvan delades av amerikanen William S. Knowles och japanen Ryoji Noyori. Han tilldelades Nobelpriset 2022 för sin vidareutveckling av metoden. Priset delar han med Carolyn Bertozzi och Morten Meldal.[13] Sharpless är den femte personen i historien att tilldelas Nobelpriset två gånger.[14]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Barry Sharpless doktorerade 1968 vid Stanford University. Han var tidigare verksam vid Massachusetts Institute of Technology, och sedan 1990 är han professor i kemi vid Scripps Research Institute, La Jolla, Kalifornien.
Många molekyler uppträder i två former som är spegelbilder av varandra – liksom våra händer är varandras spegelbilder. Sådana molekyler kallas kirala (grekiska cheir, "hand"). I naturen har det visat sig att den ena formen ofta dominerar. I våra celler passar därför den ena spegelbildsformen av en molekyl "som handen i handsken", i motsats till den andra som rentav kan vara skadlig. 2001 års nobelpristagare har utvecklat molekyler som kan katalysera viktiga reaktioner så att endast den ena av de två spegelbildsformerna bildas. Katalysatormolekylen, som själv är kiral, påskyndar reaktionen utan att själv förbrukas. Metoderna har fått stor praktisk betydelse i industriella processer för framställning av läkemedel, till exempel antibiotika, antiinflammatoriska medel och hjärtmediciner.
1991 fick Barry Sharpless Scheelepriset, och tio år senare både Wolfpriset i kemi (tillsammans med Henri Kagan och Ryoji Noyori) och Nobelpriset. Han utsågs till hedersdoktor vid KTH 1995. År 2022 tilldelades Sharpless Nobelpriset en andra gång. Priset mottog han tillsammans med Carolyn Bertozzi och Morten Meldal för deras arbete att utveckla klickkemi och bioortogonal kemi.[15]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- American Chemical Society Award for Creative Work in Synthetic Organic Chemistry, 1983
- Guggenheimstipendiet, 1987[16]
- Chemical Pioneer Award, 1988[17]
- Prolog-medaljen, 1988
- Remsen Award, 1989[18]
- Scheelepriset, 1991
- Arthur C. Cope Award, 1992
- Tetrahedron Prize, 1993[19]
- Centenary Prize från Royal Society of Chemistry, 1993
- Kung Faisals internationella pris i vetenskap, 1995
- Roger Adams Award in Organic Chemistry, 1997[20]
- Harvey-priset, 1998[21]
- NAS Award in Chemical Sciences, 2000
- Chirality Medal, 2000
- Nobelpriset i kemi, med William S. Knowles och Ryoji Noyori, 2001[22][23][24]
- John Scott-medaljen, 2001[25]
- Benjamin Franklin-medaljen, 2001[3]
- Wolfpriset i kemi, med Ryoji Noyori och Henri Kagan, 2001[26]
- William H. Nichols Medal Award, 2006[27]
- Clarivate Citation Laureates, 2013[28]
- F. A. Cotton Medal, 2014[29]
- Priestleymedaljen, 2019[30]
- Sir Derek Barton Gold medal, 2022[31]
- Nobelpriset i kemi, 2022[24][32][33]
- Camille Dreyfus Teacher-Scholar Awards
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Karl-Barry-Sharplesstopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: sharpless-k-barry, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] The 2001 Benjamin Franklin medal in chemistry presented to K. Barry Sharpless, vol. 339, 3, Journal of the Franklin Institute, maj 2002, s. 307-314, 10.1016/S0016-0032(01)00047-3, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.chem-station.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, depa.fquim.unam.mx .[källa från Wikidata]
- ^ NNDB, NNDB person-ID: 854/000100554.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nndb.com .[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2020, 13 oktober 2020, 10.23640/07243.13066970.V1, läs onlineläs online, läst: 10 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2020, 13 oktober 2020, 10.23640/07243.13066970.V1, läs onlineläs online, läst: 10 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Is Bird Flu Drug Really So Vexing? Debating the Difficulty of Tamiflu (på engelska), 5 november 2005, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Biodefence research, vol. 416, 6882, Nature, 1 april 2002, s. 4-5, 10.1038/NJ6882-04A, PubMed-ID: 11961508, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2020, 13 oktober 2020, 10.23640/07243.13066970.V1, läs onlineläs online, läst: 10 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ ”Trio vinner Nobelpriset i kemi”. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/snart-presenteras-nobelpriset-i-kemi. Läst 5 oktober 2022.
- ^ ”De får Nobelpriset i kemi för utvecklingen av klickkemi”. DN.SE. 5 oktober 2022. https://www.dn.se/sverige/de-far-nobelpriset-i-kemi-for-utvecklingen-av-klickkemi/. Läst 5 oktober 2022.
- ^ ”The Nobel Prize in Chemistry 2022” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2022/sharpless/facts/. Läst 5 oktober 2022.
- ^ Guggenheim fellow-ID: k-barry-sharpless.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.theaic.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, acsmaryland.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.tetrahedron-chem.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.acs.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, harveypz.net.technion.ac.il .[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Chemistry 2001, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Nobel Laureate API-ID: 743, läst: 5 oktober 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, thejohnscottaward.github.io .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, wolffund.org.il .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, newyorkacs.online .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.chem.tamu.edu .[källa från Wikidata]
- ^ Priestley Medal, American Chemical Society, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.rsc.org .[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Chemistry 2022 (på engelska), läs online, läst: 5 oktober 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Announcement of the 2022 Nobel Prize in Chemistry (på engelska), YouTube-videoidentifikator: Ch3VJhIbH4, läst: 5 oktober 2022.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Nobelprize.org, Nobelpriset i kemi 2001
- Nobelprize.org, Barry Sharpless – Självbiografi
- Nobelprize.org, Nobelpriset i kemi 2022
- Nobelprize.org, Barry Sharpless – Självbiografi
| |||||||||||||||||||
|
Kategorier:
- Nobelpristagare i kemi
- Wolfpristagare i kemi
- Amerikanska professorer i kemi
- Hedersdoktorer vid Kungliga Tekniska högskolan
- Kemister under 1900-talet
- Kemister under 2000-talet
- Amerikanska forskare under 1900-talet
- Amerikanska forskare under 2000-talet
- Födda 1941
- Levande personer
- Män
- Personer från Philadelphia
- Alumner från Harvard University
- Alumner från Dartmouth College
- Alumner från Stanford University
- Amerikanska nobelpristagare