Hoppa till innehållet

Katalanskans uttal och fonologi

Från Wikipedia
Katalansk fonologi

Ljudprov på katalanska (kort presentation av Montjuïc).


För grunderna i katalanskan, se katalansk grammatik.

Uttalet i katalanskan och dess fonologi – erbjuder både likheter och olikheter gentemot grannspråken spanska och franska. Dessutom skiljer sig en del uttal åt beroende på dialekt och varietet (valencianskan i söder har fler likheter med spanskan).

Betoning och uttalsmarkörer

[redigera | redigera wikitext]

Katalanskans betoning liknar det i spanska, med några betydelsefulla skillnader. Det följer i stort sett fyra grundregler:

  1. Vid ordslut på diftong betonas den sista stavelsen.
  2. Vid ordslut på (enkel) vokal, (enkel) vokal + s, -en eller -in betonas den näst sista stavelsen.
  3. I övriga ord betonas den sista vokalen/diftongen.
  4. Undantag från ovanstående regler markeras med accenttecken, som exempelvis i sofà ('soffa'), jardí ('trädgård'), progrés ('framsteg'), París och sorprèn ('hen kommer').[1]

Till skillnad från i spanska sätts därför ingen betoningsaccent ut vid ord som passaran (spanska: pasarán, 'de kommer att passera') eller Maria (spanska: María), trots att de har samma betoning som i spanskan.

I katalanskan finns två olika ordaccentergrav och akut.[1]

  1. [a], betonat [ɛ] och betonat [ɔ] har bara grav accent: à, è och ò.
  2. [é], [í], [ó] och [ú] har bara akut accent: é, í, ó och ú.

Accenttecken används även i en- och tvåstaviga ord med samma stavning men olika betydelse och/eller uttal. Exempel:[1]

  • déu ('gud') – deu ('tio')
  • dóna ('hen ger') – dona ('kvinna')
  • féu ('hen har gjort') – feu ('ni gör', 'gör [ni]')
  • nét ('barnbarn) – net ('ren')
  • ('hen tar') – te ('te')

Trema används i fyra olika situationer:[1]

  1. när i och u uttalas som separata vokaler och inte som del av diftong: raïm ('klase'), reüll ('sidoblick')
  2. när i inte är stumt utan uttalas som vokal: reïx ('hen går ut igen')
  3. när u inte är stumt utan del av diftong: aigües ('vatten', plural)
  4. när i är vokaliskt och inte konsonantiskt: conduïa ('jag/hen körde')

Katalanskan innehåller fonologiskt sju eller åtta olika vokalljud, beroende på dialekt. Där finns öppen, främre, icke-rundad (/a/), halvsluten, främre, icke-rundad (/e/), halvöppen, främre, icke-rundad (/ɛ/), sluten, främre, icke-rundad (/i/), halvsluten, bakre, rundad (/o/), halvöppen, bakre, rundad (/ɔ/), sluten, bakre, rundad (/u/) och mellanposition, central (/ə/). Den sistnämnda, ofta benämnd neutral vokal, saknas i de västligaste/södra dialekterna och förekommer endast i obetonad position i de centrala och östliga dialekterna; lokalt i baleariskan kan den neutrala vokalen även användas i betonad position. Den neutrala vokalens omfattande användning gör att många pluralformer av (feminina) substantiv kan låta likadant på spanska och katalanska; på spanska är då standardstavningen -as och på katalanska -es.

Not: Mellan parenteser = endast i vissa positioner/dialekter.[2]
Främre Central Bakre
Sluten
Vokalfyrsiding
u
e
o
(ə)
ɛ
ɔ
a
Halvsluten
Mellanposition
Halvöppen
Öppen

Katalanskans konsonanter har likheter med både spanska och occitanska. Dessutom finns vissa uttalsskillnader beroende på dialekt. Bland likheterna med spanskan finns (i många dialekter) en tendens att i många sammanhang uttala bokstäverna 'b' och 'v' som /β/; dessutom uttalas ll som /ʎ/ och 'd' ofta som /ð/; . Bland likheterna med franskan finns uttal av 'j' samt 'g' före mjuk vokal som /ʒ/, av 'z' som /z/ plus nolluttal av många slutkonsonanter samt inledande 'h'.

Uttalstabell för konsonanter
Bokstav IPA Exempel Anmärkningar
b /b/
/β/
/bb/
/p/
/-/
bo
arriba
amable
dissabte
amb
normalfallet (NF)
NF
vid -bl
framför tonlös konsonant
i final ställning
c /k/
/s/
correus (post)
cinc (fem)
framför a, o, u eller konsonant
i final ställning
ç /s/
/z/
començar (börja)
feliçment (lyckligt)
NF
framför tonande konsonant
d /d/
/ð/
/t/
/-/
demà (i morgon)
vegades (gånger)
fred (kall)
records (inspelningar)
f /f/ agafa NF
g /g/
/ɣ/
/gg/
/ʒ/
/k/
garatge (garage)
agafa
arreglar (reglera)
girar (svänga)
llarg (bred)
framför a, o, u eller konsonant
efter vokal, frikativ, likvid
framför e, i
framför tonlös konsonant eller finalt
gu /g/
/ɣ/
guia
digui
framför e, i
efter vokal, frikativ, likvid
h /-/ hola stumt
j /ʒ/ ja
k /k/ kurd endast i utländska lånord
l /l/ telefonar (ringa) NF
l·l /ll/ pel·lícula (film) NF
ll /ʎ/ ella (hon) NF
m /m/ família (familj) NF
n /n/
/ɲ/
ŋ
/m/
anar (gå)
enginyer (ingenjör)
'encara
confitura (sylt)
NF
framför palataler
framför velarer och stumma g, c
framför labialer
ny /ɲ/ sennyor (herre) NF
p /p/
/-/
aeroport (flygplats)
comptar (räkna), camp (fält)
NF
mellan m/n och en klusil/frikativ; i final ställning efter m
q
qu
/k/
/k/
quatre (fyra)
aquesta (denna)
framför /w/
framför e, i
r /r/
/ɾ/
/-/
records
ara (nu)
senyor
NF
intervokalt
finalt i flerstaviga ord
rr /r/ arribo (jag anländer) NF
s /s/
/z/
/-/
seny
casa (hus)
aquest
NF
intervokalt
i orden aquest och aquests
ss /s/ pessetes (pesetas) NF
t /t/
/d/
/-/
taxi
viatge
urgent, curts
NF
intervokalt
i konsonantgrupp framför tonande ljud
i final ställning efter n eller l; mellan r och s i final ställning
v /b/
/β/
vostè (Ni)
avui (idag)
NF
efter vokal, frikativ, likvid
x /ks/
/ʃ/
/gz/
taxi
marxa
exemple
(NF)
efter konsonant eller i; initialt
mellan initialt e och vokal/tonande konsonant
z /z/ onze NF
  1. ^ [a b c d] Nosell 1996, s. XV
  2. ^ IEC/Rafl 1999, s. 14

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]
  • Nosell, Dan; Casas i Vilella, Marta (1996). Diccionari català-suec. Diccionaris d'enciclopèdia catalana / Sèrie diccionaris bilingües (1. ed., [korrigerat nytr.]). Barcelona: Enciclopèdia Catalana. ISBN 84-7739-838-0