Hoppa till innehållet

Kyrkoåret

Från Wikipedia
Kyrkoåret inom den lutherska kyrkotraditionen och norra halvklotets årstider i tempererade klimatzoner.

Kyrkoåret eller det liturgiska året är hur de olika högtiderna fördelas över året i den kristna kyrkan. Kyrkoårets äldsta grund är firandet av Jesu uppståndelse varje söndag. Ur detta växte kyrkoåret successivt fram, under några hundra år efter Jesu liv[1] och i dag finns både likheter och skillnader mellan olika samfund.[2]

Västlig kristendoms och östkyrkans traditioner, och därmed även deras kyrkoår, skiljer sig något. Kyrkoåret i Svenska kyrkan, landets största kyrkosamfund och dess tidigare statskyrka, är en variant av det västkyrkliga kyrkoåret, och största delarna är därför identiska med Romersk-katolska kyrkan, Anglikanska kyrkogemenskapen samt ett antal mindre samfund som stammar ur någon av dessa kyrkor.

Första advent inleder Svenska kyrkans liturgiska år.

Kyrkoåret i Romersk-katolska kyrkan

[redigera | redigera wikitext]
Romerska ritens liturgiska år (engelska).

Katolska kyrkans kyrkoår innehåller påbjudna helgdagar, då en utövande katolik förväntas gå i mässan. Samtliga söndagar är också påbjudna, men vissa helgdagar anses extra viktiga att närvara vid. Olika helgdagars status kan skilja mellan olika delkyrkor; nedanstående gäller inte alla unierade kyrkor. Vilka helgdagar som är påbjudna varierar även i viss mån mellan olika stift. Dagarna kan förskjutas till närmaste söndag.

Påbjudna helgdagar inom Stockholms katolska stift

[redigera | redigera wikitext]

I Stockholms katolska stift är de påbjudna högtiderna enligt följande:

Inte längre påbjudna helgdagar för katoliker i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Från och med 30 november 2016 är inte längre dessa dagar påbjudna högtider inom Stockholms katolska stift enligt Gudstjänstkongregationens beslut.[3]

Kyrkoåret i Svenska kyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Västkyrkans, och därmed Svenska kyrkans, kyrkoår börjar med första söndagen i advent.[4] Regler för Svenska kyrkans kyrkoår finns för närvarande i 2003 års evangeliebok.

Kyrkans sön- och helgdagar

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans sön- och helgdagar är uppdelade efter dem som har ett tema som lyfter fram Jesu liv och gärningar enligt Nya testamentet samt övriga helgdagar. Julen och påsken, som firas för Jesu födelse respektive uppståndelse, är centrala och har både förberedelsetid och efterfirningstid. Söndagarna efter trettondedag jul i januari avslutar julfirandet och pingsten avslutar påsken på försommaren.[5]

Övriga helgdagar lyfter fram helgon, martyrer och apostlar bland annat.

Söndagens namn Rubrik Infaller Liturgisk färg
Första söndagen i advent Ett nådens år Söndag 27 november - 3 december Vit (blå/violett e. 18)
Andra söndagen i advent Guds rike är nära Söndag 4 - 10 december Blå/violett
Tredje söndagen i advent Bana väg för Herren Söndag 11 - 17 december Blå/violett
Fjärde söndagen i advent Herrens moder Söndag 18 - 24 december Blå/violett
Julnatten Den heliga natten 24 december Vit
Juldagen Jesu födelse 25 december Vit
Annandag jul eller Den helige Stefanos dag Martyrerna 26 december Röd
Söndagen efter jul Guds barn Söndag 27 - 31 december Vit
Nyårsdagen I Jesu namn 1 januari Vit
Söndagen efter nyår Guds hus Söndag 2 jan – 5 januari Vit
Trettondedag jul Guds härlighet i Kristus 6 januari Vit
Första söndagen efter trettondedagen Jesu dop Söndag 7-13 januari Vit (ev. grön)
Andra söndagen efter trettondedagen Livets källa Söndag* Grön
Tredje söndagen efter trettondedagen Jesus skapar tro Söndag* Grön
Fjärde söndagen efter trettondedagen Jesus är vårt hopp Söndag* Grön
Femte söndagen efter trettondedagen Sådd och skörd Söndag* Grön
Sjätte söndagen efter trettondedagen Gud verkar nu Söndag* Grön
Septuagesima Nåd och tjänst Söndag* 63 dagar före påsk Blå/violett
Sexagesima eller Reformationsdagen Det levande ordet Söndag* 56 dagar före påsk Blå/violett
Fastlagssöndagen (Esto mihi) Kärlekens väg Söndag 49 dagar före påsk Blå/violett
Askonsdagen Bön och fasta Onsdag efter Fastlagssöndag Blå/violett
Första söndagen i fastan (Invocavit) Prövningens stund Söndag* 42 dagar före påsk Blå/violett
Andra söndagen i fastan (Reminiscere) Den kämpande tron Söndag* Blå/violett
Tredje söndagen i fastan (Oculi) Kampen mot ondskan Söndag* Blå/violett
Midfastosöndagen (Laetare) Livets bröd Söndag* 21 dagar före påsk Blå/violett
Femte söndagen i fastan (Judica) Försonaren Söndag* Blå/violett
Palmsöndagen Vägen till korset Söndag en vecka före påsk Blå/violett
Skärtorsdagen Det nya förbundet Torsdag före påsk Vit
Långfredagen Korset Fredag före påsk Svart
Påskafton Lördag före påsk Svart
Påsknatten Genom död till liv Lördag före påsk Vit
Påskdagen Kristus är uppstånden Söndag efter första fullmånen efter vårdagjämningen Vit
Annandag påsk Möte med den uppståndne Måndag Vit
Andra söndagen i påsktiden (Quasimodogeniti) Påskens vittnen Söndag Vit
Tredje söndagen i påsktiden (Misericordias Domini) Den gode Herden Söndag Vit
Fjärde söndagen i påsktiden (Jubilate) Vägen till livet Söndag Vit
Femte söndagen i påsktiden (Cantate) Att växa i tro Söndag Vit
Bönsöndagen (Rogate) Bönen Söndag Vit (blå/violett efter 18)
Kristi himmelsfärdsdag Herre över allting Torsdag 39 dagar efter påsk Vit
Söndagen före pingst (Exaudi) Hjälparen kommer Söndag Vit
Pingstdagen Den heliga Anden Söndag 49 dagar efter påsk Röd
Annandag pingst Andens vind över världen Måndag Röd
Heliga Trefaldighets dag (Trinitatis) eller Missionsdagen Gud - Fader, Son och Ande Söndag 56 dagar efter påsk Vit
Första söndagen efter trefaldighet Vårt dop Söndag* Grön
Andra söndagen efter trefaldighet Kallelsen till Guds rike Söndag* Grön
Tredje söndagen efter trefaldighet Förlorad och återfunnen Söndag* Grön
Fjärde söndagen efter trefaldighet Att inte döma Söndag* Grön
Apostladagen Sänd mig Söndag* Röd
Sjätte söndagen efter trefaldighet Efterföljelse Söndag* Grön
Kristi förklarings dag Jesus förhärligad Söndag* Vit
Åttonde söndagen efter trefaldighet Andlig klarsyn Söndag* Grön
Nionde söndagen efter trefaldighet Goda förvaltare Söndag* Grön
Tionde söndagen efter trefaldighet Nådens gåvor Söndag* Grön
Elfte söndagen efter trefaldighet Tro och liv Söndag* Grön
Tolfte söndagen efter trefaldighet Friheten i Kristus Söndag* Grön
Trettonde söndagen efter trefaldighet Medmänniskan Söndag* Grön
Fjortonde söndagen efter trefaldighet Enheten i Kristus Söndag* Grön
Femtonde söndagen efter trefaldighet Ett är nödvändigt Söndag* Grön
Sextonde söndagen efter trefaldighet Döden och livet Söndag* Grön
Sjuttonde söndagen efter trefaldighet Rik inför Gud Söndag* Grön
Artonde söndagen efter trefaldighet Att lyssna i tro Söndag* Grön
Nittonde söndagen efter trefaldighet Trons kraft Söndag* Grön
Tjugonde söndagen efter trefaldighet Att leva tillsammans Söndag* Grön
Tjugoförsta söndagen efter trefaldighet Samhällsansvar Söndag* Grön
Tjugoandra söndagen efter trefaldighet Frälsningen Söndag* Grön
Tjugotredje söndagen efter trefaldighet Förlåtelse utan gräns Söndag* Grön
Tjugofjärde söndagen efter trefaldighet Den yttersta tiden Söndag* Grön
Tjugofemte söndagen efter trefaldighet Den yttersta tiden Söndag* Grön
Söndagen före domssöndagen Vaksamhet och väntan Söndag 13-19 november Grön (eller blå/violett)
Domssöndagen Kristi återkomst Söndag 20-26 november Grön (eller blå/violett)

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  • Söndag* = infaller på en söndag, men utgår om annan helgdag infaller samtidigt.
  • Tjugofjärde och tjugofemte söndagen efter trefaldighet har samma rubrik, då de aldrig kan inträffa samma år.[förtydliga]

Övriga helgdagar

[redigera | redigera wikitext]

Under övriga helgdagar i Evangelieboken lyfts helgon, martyrer och apostlar fram och där står respektive dags tema.

Söndagens namn Rubrik Infaller Liturgisk färg
Kyndelsmässodagen eller Jungfru Marie kyrkogångsdag Uppenbarelsens ljus Söndag 2-8 februari eller söndag före Fastlagssöndag och då tidigast 26 januari Vit
Jungfru Marie bebådelsedag Guds mäktiga verk Söndag 22-28 mars eller söndag före Palmsöndag och då tidigast 8 mars Vit (violett efter kl 18)
Midsommardagen Skapelsen Lördag 20-26 juni Grön
Den helige Johannes Döparens dag Den Högstes profet Söndag 21-27 juni Vit
Den helige Mikaels dag Änglarna Söndag 29 september-5 oktober Vit
Tacksägelsedagen Lovsång 2:a söndagen i oktober - Söndag 8-14 oktober Vit
Alla helgons dag Helgonen Lördag 31 oktober-6 november Vit (violett efter kl 18)
Söndagen efter Alla helgons dag eller Alla själars dag Vårt evighetshopp Söndag 1 –7 november Blå/violett eller svart

Andra svenska kyrkosamfund

[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkans liturgiska kalender har även kommit att stå som modell för kristna samfund som officiellt inte har något eget kyrkoår. Under 1800-talet hade nämligen de frikyrkor som uppstod då övergivit liturgi och fastställd textläsning.[6][ifrågasatt uppgift]

Källor och litteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • Anders Ekenberg, "Kyrkoårets framväxt. Aktuella perspektiv och frågor" i Kyrkohistorisk årsskrift 115, 2015, s. 23-33.
  • Oloph Bexell, "Det svenska kyrkoåret under de senaste två hundra åren. Förändringar och revitalisering." i Kyrkohistorisk årsskrift 115 (2015), s. 35–57.