Hoppa till innehållet

Landsorganisationen i Sverige

Från Wikipedia
LO
Landsorganisationen i Sverige logo.svg
Information
OrdförandeJohan Lindholm[1]
Vice ordförande1:e vice: Louise Olsson
2:e vice: Jessica Leiding
Historia
Grundat7 augusti 1898 (126 år sedan)
LandSverige Sverige
HuvudkontorBarnhusgatan 18, Stockholm
Antal medlemmar13 medlemsförbund[2][a]
Övrigt
Webbplatswww.lo.se
FörbundstidningArbetet
LO:s logotyp, på LO-borgens fasad.
LO-borgen, Barnhusgatan 18 vid Norra Bantorget i Stockholm.

Landsorganisationen i Sverige (LO) är en paraplyorganisation av fackliga arbetstagarorganisationer knutna till arbetarrörelsen i Sverige, bildad 1898.

Landsorganisationens (LO) uppgift är att försvara medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Det gäller alltifrån löner och anställningsvillkor till att försöka påverka politiska beslut som gynnar medlemmarna. LO samlar 14 medlemsförbund som i sin tur organiserar cirka 1,4 miljoner medlemmar. LO förhandlade tidigare i stor utsträckning med arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv (tidigare Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF) om olika avtal. LO samordnar numera sina medlemsförbunds krav inför varje stor avtalsrörelse. Målet är att nå reallöneökningar för alla, ökad jämlikhet, minskade löneskillnader mellan kvinnor och män samt ökad sysselsättning. Den solidariska lönepolitiken är en central del av LO:s avtalsförhandlingar.

Förhandlingar direkt med arbetsgivarparten har minskat i omfattning och de flesta avtal tecknas av de enskilda fackförbunden. Vissa avtal tecknas fortfarande mellan centralorganisationerna, till exempel omställningsavtal och försäkringar.

Antalet anställda vid LO:s centrala kansli är drygt 100 personer. Landsorganisationens centrala säte – "LO-borgen" – finns vid Norra Bantorget i Stockholm. Ute i landet har LO en regional organisation, de så kallade LO-distrikten, och lokalt i kommunerna, LO-facken. Syftet är att ha en samordning och ett forum för det tvärfackliga arbetet på alla nivåer mellan de 14 fackförbunden inom LO. LO samordnar också delar av LO-förbundens arbetsmarknadsinformation till unga och har varje sommar en speciell kampanj som riktar sig till sommarjobbare.

LO samverkar internationellt med andra fackförbund inom Europafacket samt globalt inom Internationella fackliga samorganisationen, IFS.

Äger Avtalat tillsammans med Svenskt Näringsliv och PTK. Avtalat informerar och vägleder om kollektivavtalad tjänstepension och försäkring inom privat sektor.

LO och Socialdemokratiska arbetarepartiet

[redigera | redigera wikitext]

Sedan grundandet har LO haft nära band till Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP, Socialdemokraterna). De båda organisationerna kallas ofta "de två benen i arbetarrörelsen", där partiet är det politiska benet och LO det fackliga. Vid årsskiftet 1990/1991 försvann möjligheten för organisationer inom LO att kollektivansluta sina medlemmar till SAP. LO stödjer dock fortfarande SAP ekonomiskt genom att årligen skänka 6 miljoner kronor,[6] motsvarande fyra kronor per medlem.[7] LO har till exempel bedrivit kampanjer för att värva medlemmar till Socialdemokraterna och det samlade ekonomiska stödet är därför svårt att beräkna. Tidigare riksdagsledamoten Carl B. Hamilton (Folkpartiet liberalerna) hävdade år 2004 att det ekonomiska stödet totalt uppgick till 516 miljoner, varav 436 miljoner bestod i arbetsinsatser.[8] Hamiltons beräkningar har ifrågasatts av arbetarrörelsen.[källa behövs]

LO beslutade 2008 att förtroendeuppdrag för LO inte är förenligt med medlemskap i Sverigedemokraterna.[9]

Ordförande sedan 2024 är Johan Lindholm som i egenskap av LO:s ordförande även har en plats i SAP:s verkställande utskott.

Antal medlemmar i närtid

[redigera | redigera wikitext]

Antalet medlemmar i LO-förbunden var den 31 december 2006 totalt 1,8 miljoner personer. I december 2008 var antalet 1,6 miljoner personer (inklusive pensionärer), [10] det vill säga en minskning med 200 000 personer på två år. Den huvudsakliga orsaken var alliansregeringens kraftiga höjning av a-kasseavgifterna den 1 januari 2007. Antalet har under en rad år visat en nedåtgående trend och anslutningsgraden för arbetare låg 2019 på 60 procent.[11] Mellan 2018 och 2019 planade nedgången i arbetarnas organisationsgrad ut; den var båda åren 60 procent.[12] För tjänstemän var organisationsgraden samma år 72 procent och för anställda i genomsnitt 68 procent. Efter att organisationsgraden för arbetare och tjänstemän ökat under pandemiåren 2020 och 2021 sjönk den under inflationsåret 2022 (då reallönerna sjönk) till 59 procent bland arbetare, 73 procent bland tjänstemän och 69 procent i genomsnitt för alla anställda.[13] Detta är i ett internationellt perspektiv mycket högt.

Vid slutet av 2019 var totala antalet LO-medlemmar drygt 1,4 miljoner, varav drygt 1,2 miljoner yrkesaktiva.[3]

LO ägde tidigare 50,1 procent av aktierna i Aftonbladet (från 2 maj 1996) och kontrollerade därmed även tidningens politiska inriktning. Den 15 juni 2009 meddelades att den norska mediekoncernen Schibsted, som tidigare ägt 49,9 procent av aktierna, köpte ytterligare 41 procent av aktierna i Aftonbladet. LO behöll 9 procent av aktierna samt rätten att inlägga veto mot styrelsebeslut om vem som ska vara chefredaktör för ledar-, debatt- och kulturavdelningarna i tidningen.[14][15]

De fem värnen

[redigera | redigera wikitext]

För att kunna hålla "det fackliga löftet", att aldrig arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det medlemmarna lovat varandra, talar LO om "de fem värnen" mot marknadskrafterna. Dessa är följande:[16][17][18]

  1. Full sysselsättning
  2. Aktiv arbetsmarknadspolitik
  3. Hög arbetslöshetskassa
  4. Starkt anställningsskydd
  5. Rikstäckande kollektivavtal

Medlemsförbund

[redigera | redigera wikitext]
Fackförbund Antal aktiva medlemmar
(2021-12-31)[3]
Byggnads &&&&&&&&&&074807.&&&&&074 807
Elektrikerna &&&&&&&&&&018115.&&&&&018 115
Fastighets &&&&&&&&&&024256.&&&&&024 256
GS-Facket &&&&&&&&&&036146.&&&&&036 146
Handels &&&&&&&&&0126401.&&&&&0126 401
Hotell- och Restaurang (HRF) &&&&&&&&&&024065.&&&&&024 065
IF Metall &&&&&&&&&0241447.&&&&&0241 447
Kommunal &&&&&&&&&0514480.&&&&&0514 480
Livs &&&&&&&&&&022138.&&&&&022 138
Musikerna &&&&&&&&&&&02325.&&&&&02 325
Pappers &&&&&&&&&&012884.&&&&&012 884
Seko &&&&&&&&&&069243.&&&&&069 243
Transport &&&&&&&&&&047780.&&&&&047 780
Totalt: &&&&&&&&01224433.&&&&&01 224 433[b]

Ungdomsförbund

[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU är också LO:s ungdomsförbund. Intimt samarbete med kurs och kampanjer finns. LO har också en plats i SSU:s förbundsstyrelse.

Utöver SSU driver LO initiativet LO Ung, och vissa medlemsfack har egen ungdomsorganisation så som Unga Byggare.

Ordförande genom tiderna

[redigera | redigera wikitext]

Dessa personer har varit förbundsordförande sedan bildandet 1898:[19][20]

Nr Namn Mandatperiod Födelseort Förbund Ursprungligt yrke
1 Fredrik Sterky (1860–1900) 1898–1900 Stockholm, Stockholms län Chefredaktör för Ny Tid i Göteborg
2 Herman Lindqvist (1863–1932) 1900–1920 Arboga, Västmanlands län Träarbetareförbundet Möbelsnickare
3 Arvid Thorberg (1877–1930) 1920–1930 Kärnbo, Södermanlands län Träarbetareförbundet Byggnadssnickare
4 Edvard Johanson (1882–1936) 1930–1936 Förlösa, Kalmar län Sko- och läderindustriarbetareförbundet Skomakare
5 Albert Forslund (1881–1954) 1936 Ovansjö, Gävleborgs län Järnvägsmannaförbundet Konduktör
6 August Lindberg (1885–1966) 1936–1947 Älvkarleby, Uppsala län Sågverksindustriarbetareförbundet Sågverksarbetare
(7) Gunnar Andersson (1890–1946) vald 1946[c] Tjällmo, Östergötlands län Metallindustriarbetareförbundet Metallarbetare
7 Axel Strand (1893–1983) 1947–1956 Burlöv, Malmöhus län Träindustriarbetareförbundet Möbelsnickare
8 Arne Geijer (1910–1979) 1956–1973 Grangärde, Kopparbergs län Metallindustriarbetareförbundet Metallarbetare
9 Gunnar Nilsson (1922–1997) 1973–1983 Emsfors, Kalmar län Träindustriarbetareförbundet Glasbruksarbetare
10 Stig Malm (1942–2021) 1983–1993 Sundbyberg, Stockholms län Metallindustriarbetareförbundet Instrumentmakare
11 Bertil Jonsson (född 1940) 1993–2000 Ljusdal, Gävleborgs län Träindustriarbetareförbundet Sågverksarbetare
12 Wanja Lundby-Wedin (född 1952) 2000–2012 Stockholm, Stockholms län Kommunalarbetareförbundet Sjukvårdsbiträde
13 Karl-Petter Thorwaldsson (född 1964) 2012–2020 Kosta, Kronobergs län Industrifacket Metall Svarvare
14 Susanna Gideonsson (född 1963) 2020–2024 Umnäs, Västerbottens län Handelsanställdas förbund Ombudsman
15 Johan Lindholm (född 1964) 2024– Mjölby, Östergötlands län Byggnadsarbetareförbundet Timmerman/snickare

Under många decennier kritiserades LO från högerhåll för att vissa förbundsavdelningar kollektivanslöt sina medlemmar till Socialdemokraterna. LO upphörde 1991 med kollektivanslutningen. Detta gjorde att Socialdemokraternas medlemsantal minskade kraftigt. (Se avsnittet LO och S ovan.)

Partival för LO-medlemmar i svenska riksdagsval

[redigera | redigera wikitext]

Tabellen nedan visar partival för LO-medlemmar i svenska riksdagsval enligt Sveriges Televisions vallokalsundersökning SVT/VALU. Siffrorna i tabellen är angivna som röstandel i procent.

Partival för LO-medlemmar i svenska riksdagsval[21]
Parti 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022[22]
  Vänsterpartiet 9 10 21 14 10 9 7 9 8
  Socialdemokraterna 56 66 53 59 54 51 53 41 42
  Miljöpartiet 2 4 4 4 5 7 4 2 2
  Centerpartiet 6 4 4 4 5 4 3 5 3
  Liberalerna 5 3 2 6 4 4 2 2 1
  Kristdemokraterna 4 2 7 6 4 2 1 4 5
  Moderaterna 9 9 8 4 11 16 10 11 10
  Sverigedemokraterna 3 6 17 24 27
  Feministiskt initiativ 1 0 2 1
  Övriga partier 9 2 2 3 1 1 1 0 2
Partiblock 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022
  Rödgröna blocket (S, V, MP) 67 80 78 77 69 67 64 52 52
  Borgerliga blocket (M, C, KD, L) 24 18 21 20 24 26 16 22 19
  1. ^ Drygt 1,4 miljoner medlemmar totalt i medlemsförbunden, sammanlagt (31 december 2020).[3] För mer detaljer, se avsnittet "Medlemsförbund".
  2. ^ Den 21 maj 2024 blev Svenska målareförbundet (Målarna) en del av Byggnads.
  3. ^ Gunnar Andersson avled före tillträdet.
  1. ^ ”Det här är Johan Lindholm – stridbar fackbas vald till LO:s nye ordförande”. https://arbetet.se/2024/05/18/det-har-ar-johan-lindholm-los-nye-ordforande/. Läst 18 maj 2024. 
  2. ^ ”Förbunden”. LO Sverige. 21 maj 2024. https://www.lo.se/start/om_oss/organisation/forbunden. Läst 30 juni 2024. 
  3. ^ [a b c] Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 6 maj 2021). Lund: Department of Sociology, Lund University.
  4. ^ ”Det här är LO” (pdf). Landsorganisationen i Sverige. 2005. https://www.lo.se/start/lo_fakta/det_har_ar_lo. Läst 17 januari 2020. 
  5. ^ Får vi presentera: Arbetet, LO-Tidningen 3 november 2011. Läst 25 maj 2012.
  6. ^ Facket och politiken Arkiverad 24 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 28 december 2012
  7. ^ LO-förbundens medlemsantal 2011-12-31 Arkiverad 1 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 26 juni 2017
  8. ^ ”Motion 2004/05:K334 - Bidrag till politiska partier och valkandidater”. Sveriges Riksdag. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GS02K334. 
  9. ^ LO-sekreterare gick med i sd Dagens Nyheter, 25 januari 2008
  10. ^ Medlemsantal åren 1899-2019
  11. ^ Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund Arkiverad 17 juni 2019 hämtat från the Wayback Machine., Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1
  12. ^ Kjellberg, Anders (2020)Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029. Stockholm: Arena Idé (som även innehåller en framtidsprognos)
  13. ^ Kjellberg, Anders Den svenska modellen ur ett nordiskt perspektiv; facklig anslutning och nytt huvudavtal, Arena Idé 2023, tabell 36.
  14. ^ ”Schibsted Sverige blir huvudägare i Aftonbladet”. LO. Arkiverad från originalet den 18 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110718080832/http://lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/657B81ADAE0A7F16C12575D60027D924. 
  15. ^ ”LO säljer aktier i Aftonbladet”. Svenska Dagbladet. 15 juni 2009. https://www.svd.se/lo-saljer-aktier-i-aftonbladet. Läst 5 juni 2011. 
  16. ^ "De fem värnen". LO.se. 14 februari 2014. Läst 17 januari 2020.
  17. ^ "Värnen mot marknaden". Arbetetsmarknad.se. Läst 17 januari 2020.
  18. ^ "De fackliga värnen – systemet som skyddar kollektivavtalet". IF Metall. 10 oktober 2019. Läst 2 februari 2020.
  19. ^ Johanna Wreder (7 januari 2020). ”LO-ordförande genom tiderna”. Arbetet. https://arbetet.se/2020/01/07/lo-ordforande-genom-tiderna/. 
  20. ^ Klas Palmqvist (8 oktober 2016). ”Statarsonen som blev LO-chef”. Östra Småland och Nyheterna. Arkiverad från originalet den 31 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200131160914/https://www.ostrasmaland.se/feature/statarsonen-som-blev-lo-chef/. Läst 31 januari 2020. 
  21. ^ Näsman, Per; Holmberg, Sören; Ekengren Oscarsson, Henrik (9 september 2018). "SVT:s Vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2018" (PDF). Sveriges Television. 22. Läst 24 oktober 2019.
  22. ^ ”SVT:s Vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2022”. SVT. 13 september 2022. https://omoss.svt.se/download/18.69f812fb18327382298d3e8a/1663746207468/valu_riksdagsval_2022_viktat_0921_V3.pdf. Läst 26 oktober 2022. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. 1999. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]