Legation
En legation (från latinet: legātio ’beskickning’, ’uppdrag’, av lēgo ’skicka som sändebud’, ’förordna, ’utnämna’) är en numera sällan förekommande benämning på en diplomatisk beskickning i främmande stat.[1] Chefen för en legation benämns envoyé. Medan det tidigare uppfattades som en särskild hedersbevisning att en beskickning erhöll rang av ambassad, ansågs det vid diplomatkonferensen i Wien 1961 närmast som en förnärmelse att endast upprätta en legation. Samma regler om immunitet, privilegier och okränkbarhet gäller emellertid för legation/envoyé som för ambassad/ambassadör. Skillnaden ligger på det protokollära planet, vilket innebär att den har betydelse i rangordningshänseende.
Andra yrkesbeteckningar på en legation var legationsråd och legationssekreterare.
Legation i Kyrkostaten
[redigera | redigera wikitext]Legation är också benämning på områden inom den forna Kyrkostaten med en kardinal (legat) som ledare.[2]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”legation”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016
- ^ Delegation i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
Källor
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Legation, 1904–1926.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||