Leksands socken
| Leksands socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Kommun | Leksands kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 911 kvadratkilometer |
| Upphov till | Leksands landskommun Leksands församling |
| Tingslag | Nedansiljans domsagas tingslag (–) Leksands och Gagnefs tingslag (–) Leksands tingslag (–) |
| Karta | |
  Leksands sockens läge i Dalarnas län. | |
| Koordinater | 60°43′52″N 14°58′56″Ö / 60.73111111°N 14.98222222°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2360 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Leksands distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Leksands socken ligger i Dalarna och är sedan 1971 en del av Leksands kommun, från 2016 inom Djura och Leksands distrikt.
Socknens areal är 911,32 kvadratkilometer, varav 824,04 land.[1] År 2020 fanns här 11 209 invånare.[2] Tätorterna Häradsbygden, Västanvik och Tällberg samt tätorten Leksand omfattande byn Noret med sockenkyrkan Leksands kyrka.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Leksands socken har medeltida ursprung. Omkring 1640 utbröts Djura församling som var kapellag under Leksand fram till den 9 augusti 1923 då Djura blev annexförsamling.[3]
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Leksands församling och för de borgerliga frågorna till Leksands landskommun. 1875 utbröts Siljansnäs församling och Siljansnäs landskommun. Landskommunen ombildades 1971 till Leksands kommun.[4]
1 januari 2016 inrättades distrikten Djura och Leksand, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000, och vari detta sockenområde ingår.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Dalarna. De indelta soldaterna tillhörde Dalregementet, Leksands och Rättviks kompanier.[5]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Leksands socken ligger kring Österdalälven söder och öster om Siljan. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och vid Siljan och är däromkring en sjörik kuperad skogsbygd med höjder som i Björbergshällan når 520 meter över havet.[6][1][7]
Socknen genomkorsas av riksväg 70 i sydväst och av riksväg 69 i nordost i trakten av Mårtanbergshyttan. Järnvägen Dalabanan går också genom socknen. Stationer i Leksand och Tällberg.
Socknens större byar är (från söder) Häradsbygden, Åkerö, Västanvik, Noret, Hjortnäs, Tällberg, Östanhol, Plintsberg, Sjugare, Kullsbjörken samt Norr Lindberg och Sör Lindberg.
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]En mängd bopatser från stenåldern är kända till de äldsta daterade hör Leksandsboplatsen. Vid sjön Stor-Flaten är omkring 30 stenåldersboplatser kända. Bland lösfynd som hör till mesolitikum märks bland annat en hornhacka i älghorn påträffad vid Sätra by och en harpunspets i renhorn påträffad vid sjön Opplimen. Bland övriga kända boplatser märks den gropkeramiska Orsandboplatsen. Inga fynd tyder på en fast jordbrukarbefolkning under bronsålder.[8]
Ett flertal gravrösen och stensättningar från järnåldern är funna, de flesta dock av insjögravtyp. De flesta järnåldersgravar kända järnåldersgravar är flatmarksgravar med obrända kroppar begravda i öst-västlig riktning. Bland rikare fynd märks utgrävningarna vid Västannor tjärn, där en boplats med kontinuitet från vendeltid in i medeltid undersökts, och lämnat rika organiska fynd från tjärnens botten. Slagg från primitiv järnhantering förekommer rikligt i socknen, till de äldsta daterade fynden hör slaggfynd från Kråkbodarna, vid sjön Gryssen och Sunnanäng.[9]
På Kyrkudden vid Leksands kyrka finns en gravplats från vikingatiden samt från den äldre medeltiden. Från vikingatid och medeltid finns även bebyggelserester kvar. Dessa återfinns under marken i centralbygden. Vidare finns inom socknen slagg från lågteknisk järnhantering.[7][6][10][11]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet (1318 Leksand) kommer troligen från en gård nära kyrkan. Efterleden sand syftar på den sandiga stranden av Kyrkudden vid älvens utlopp. Förleden lek syftar på fiskelek utanför udden.[12]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Leksands socken 1750–2020 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 8 216 | |||
| 1760 | 8 619 | |||
| 1769 | 9 332 | |||
| 1780 | 9 509 | |||
| 1790 | 9 811 | |||
| 1800 | 9 894 | |||
| 1810 | 9 429 | |||
| 1820 | 9 563 | |||
| 1830 | 10 212 | |||
| 1840 | 10 401 | |||
| 1850 | 11 207 | |||
| 1860 | 12 352 | |||
| 1870 | 13 115 | |||
| 1880 | 10 752 | |||
| 1890 | 10 919 | |||
| 1900 | 11 130 | |||
| 1910 | 11 149 | |||
| 1920 | 11 110 | |||
| 1930 | 9 949 | |||
| 1940 | 9 188 | |||
| 1950 | 9 529 | |||
| 1960 | 8 949 | |||
| 1970 | 8 306 | |||
| 1980 | 9 217 | |||
| 1990 | 10 244 | |||
| 2010 | 10 678 | |||
| 2020 | 11 209 | |||
| Anm: Tabellen inkluderar Siljansnäs (perioden 1750-1870) och Djura. Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkning per församling, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022. | ||||
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Leksand socken
- ^ ”Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/FolkmangdDistrikt/. Läst 23 april 2023.
- ^ SCB Folkräkningen 1930 del 1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 177 anm. till Kopparbergs län not 8
- ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Leksand socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Sten och bronsålder i Leksand, Ragnar Lannebro, Leksands sockenbeskrivning VIII, 1984.
- ^ Tusen år på kyrkudden - Leksands kyrka, arkeologi och byggnadshistoria Dalarnas forminnes och hembygdförbunds skrifter 25
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Leksands socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Leksands socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]Forsslund, Karl-Erik (1922). Del 1, Öster-Dalälven, Bok 9, Leksand. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 874117
Forsslund, Karl-Erik (1923). Del 1, Öster-Dalälven, Bok 11, Ljura och Gagnef. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 874119
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Alm, Albert; Dräktalmanacka för Leksands socken - eller reglerna för leksandsdräktens rätta användning jämte beskrivning av dräkten, Leksand, 1923, LIBRIS-id 1178978
- Andersson, Roland (1944-); Byar och fäbodar i Rättviks kommun - kulturhistorisk miljöanalys, Dalarnas museum, Falun, 1987, ISBN 91-85378-96-8, serie Dalarnas museums serie av rapporter - 15, LIBRIS-id 7748607
- Leksands sockenbeskrivning. Leksand: Kommunen. Libris 465598
- Del 1, Leksands socken 1539-1572 : sockenbor, skatter och tionde : de äldsta skattelängderna och uppbördsregistren. 1965. Libris 465599
- Del 2, Tingsstället i Leksand. 1968. Libris 465600
- Del 3, Rote och tunnlag som folkliga lagbildningar. 1971. Libris 465601
- Del 4, En svensk by : sex etnologiska studier av förändringar i Leksandsbyn Laknäs. 1971. Libris 465602
- Del 5, Berg och malm i Leksand. 1974. Libris 465603
- Del 6, Jord och vatten i Leksands socken. 1974. Libris 465604
- Del 7, Leksands fäbodar. 1975. Libris 465605
- Del 8, Stenålder och bronsålder i Leksand. 1984. Libris 465608. ISBN 91-970421-4-5
- Del 9, Turisternas Leksand : turismen i Leksand, Siljansnäs och Ål genom tiderna. 1987. Libris 465609. ISBN 91-970421-9-6
- Del 10, Marken, gården, släkten och arvet : om jordägandet och dess konsekvenser för människor, landskap och bebyggelse i Tibble och Ullvi byar, Leksands socken 1734-1820. Meddelande / Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, 0585-3508 ; B 91. 1995. Libris 465606. ISBN 91-87116-11-1
- Del 11, Folkmusik i Leksand, Djura och Siljansnäs [Musiktryck] : uppteckningar av Karl Sporr 1916-47. 1999. Libris 465607. ISBN 91-87116-14-6
- Del 12, Litteratur om Leksand, Siljansnäs och Ål : en kommun med tre socknar. Leksand: Kultur- och fritidsförvaltningen, Leksands kommun. 2004. Libris 9677398. ISBN 91-87116-30-8
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arkiv relaterade till Leksands socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Leksands socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Ortnamn i Leksands socken. Källa: Ortnamnsregistret, ISOF.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||