Lew Sapieha
| Lew Sapieha | |
 | |
| Född | 4 april 1557[1][2] Astroŭna |
|---|---|
| Död | 7 juli 1633[3][1][4] (76 år) Vilnius[5] |
| Begravd | Church of St. Michael, Vilnius[1] |
| Medborgare i | Storfurstendömet Litauen och Polsk-litauiska samväldet |
| Sysselsättning | Diplomat, politiker, militär |
| Befattning | |
| Marshal of the Court of the Grand Duchy of Lithuania Staroste de Mohylew Staroste de Slonim Kunglig sekreterare Polsk elektor Liste over marskalkene i Sejmen 1548-1793 1582 års Sejm Deputerad till den första polska republikens sejm 1590/1591 års Sejm och 1597 års Sejm Great Scribe of Lithuania (1581–1585)[6] Deputy Chancellor of the Grand Duchy of Lithuania (1585–1589)[7] Storfurstendömet Litauens storkansler (1589–1623)[8][9] Starosta daugielski (–1595)[10] Staroste de Brest-Litovsk (1618–1623)[11] Vilnius vojvod (1623–1633)[12][9] Litauens storhetman (1625–1633)[13] | |
| Maka | Dorota Firlej (g. 1586–1591, makas/makes död)[1] Halaszka Radziwiłł (g. 1599–1611, makas/makes död)[14][1] |
| Barn | Katarzyna Sapieha (f. 1586)[15] Krzysztof Sapieha (f. 1588)[15] Jan Stanisław Sapieha (f. 1589)[15] Andrzej Sapieha (f. 1591)[15] Anna Sapieha (f. 1603)[16] Mikołaj Sapieha (f. 1606)[16] Krzysztof Michał Sapieha (f. 1607)[16] Kazimierz Leon Sapieha (f. 1609)[16] |
| Föräldrar | Iwan Sapieha[1] Bahdana Drutskaya-Kanoplya[1][17] |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Lew Sapieha, född 4 april 1557, död 7 juli 1633 i Vilnius, var storkansler av Litauen.
Sapieha deltog under Stefan Batory i kriget med Moskva och medverkade efter dennes död till Sigismunds val till kung av Polen. År 1600 företog han en diplomatisk resa till Moskva och utgav i Vilnius de litauiska statuterna. År 1625 försökte han fåfängt hindra Gustav II Adolfs framryckande i Litauen.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Sapieha, 1. Lew i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
- ^ [a b c d e f g] Гісторыя Сапегаў : жыццяпісы, маёнткі, фундацыі, Viktar Chursik, 2017, s. 52, ISBN 978-985-7025-75-6.[källa från Wikidata]
- ^ Andrzej Rachuba (red.), Urzędnicy Wielkiego Księstwa Litewskiego. Spisy, t. VIII, Ziemia brzeska i województwo brzeskie XIV‒XVIII wiek, 2020, s. 183, ISBN 978-83-65880-89-5, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Sapieha, Leo, vol. 28, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 239.[källa från Wikidata]
- ^ Józef Wolff (red.), Senatorowie i dygnitarze Wielkiego Księstwa Litewskiego 1386—1795, 1885, s. 74, 151, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Sejm-Wielki.pl profil-ID: 5.731.174.[källa från Wikidata]
- ^ Józef Wolff (red.), Senatorowie i dygnitarze Wielkiego Księstwa Litewskiego 1386—1795, 1885, s. 271, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Józef Wolff (red.), Senatorowie i dygnitarze Wielkiego Księstwa Litewskiego 1386—1795, 1885, s. 163, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Józef Wolff (red.), Senatorowie i dygnitarze Wielkiego Księstwa Litewskiego 1386—1795, 1885, s. 161, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Stanisław Ptaszycki, Dzieje rodów litewskich jako materyał do archeologii historycznéj, Ateneum, 1887, s. 529, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Józef Wolff (red.), Pacowie : materyjały historyczno-genealogiczne, 1885, s. 46, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andrzej Rachuba (red.), Urzędnicy Wielkiego Księstwa Litewskiego. Spisy, t. VIII, Ziemia brzeska i województwo brzeskie XIV‒XVIII wiek, 2020, s. 183–184, ISBN 978-83-65880-89-5, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Józef Wolff (red.), Senatorowie i dygnitarze Wielkiego Księstwa Litewskiego 1386—1795, 1885, s. 74, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Józef Wolff (red.), Senatorowie i dygnitarze Wielkiego Księstwa Litewskiego 1386—1795, 1885, s. 151, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Radziwiłłowie herbu Trąby, Archiwum Główne Akt Dawnych och Wydawnictwo DiG, 1996, ISBN 83-85490-62-0, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Гісторыя Сапегаў : жыццяпісы, маёнткі, фундацыі, Viktar Chursik, 2017, s. 56, ISBN 978-985-7025-75-6.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Гісторыя Сапегаў : жыццяпісы, маёнткі, фундацыі, Viktar Chursik, 2017, s. 57, ISBN 978-985-7025-75-6.[källa från Wikidata]
- ^ Józef Wolff (red.), Kniaziowie litewsko-ruscy od końca czternastego wieku, 1895, s. 171, läs online.[källa från Wikidata]