Lujo Brentano
Lujo Brentano | |
Lujo Brentano, 1890. | |
Född | Ludwig Joseph Brentano 18 december 1844[1][2][3] Aschaffenburg[4] |
---|---|
Död | 9 september 1931[5][1][3] (86 år) München[6] |
Medborgare i | Kejsardömet Tyskland |
Utbildad vid | Göttingens universitet, doktorsexamen Münchens universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Humboldt-Universität zu Berlin Würzburgs universitet Münsters universitet |
Sysselsättning | Nationalekonom, filosof, universitetslärare, jurist |
Arbetsgivare | Wiens universitet Universitetet i Wrocław Leipzigs universitet Münchens universitet Humboldt-Universität zu Berlin |
Politiskt parti | |
Freisinnige Vereinigung | |
Föräldrar | Christian Brentano Emilie Brentano |
Släktingar | Franz Brentano (syskon) |
Utmärkelser | |
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1928) Adlerschild des Deutschen Reiches (1929) | |
Redigera Wikidata |
Ludwig Joseph "Lujo" Brentano, född 18 december 1844 i Aschaffenburg, död 9 december 1931 i München, var en tysk nationalekonom. Han var brorson till Clemens Brentano och Bettina von Arnim.
Brentano blev 1871 docent i Berlin och 1873 professor i Breslau, innehade sedan efter vartannat lärostolar i Strassburg, Wien och Leipzig samt var 1891–1918 professor i München. I december 1918 blev han bayersk folkkommissarie för handel och industri, men lämnade snart denna post.
På en studieresa till England 1868 i sällskap med statistikern Ernst Engel kom han bland annat i kontakt med detta lands främsta fackföreningsledare och utgav redan 1870 avhandlingen On the History and Development of Gilds and the Origin of Trade Unions (såsom inledning till en engelsk urkundsamling för skråväsendets historia), varpå följde Die Arbeitergilden der Gegenwart (två delar, 1871–72). Dessa två arbetens öppnade forskarnas ögon för fackföreningarnas beskaffenhet och innebörd. Brentano fortsatte därefter sina studier av den sociala frågans olika sidor. Åren 1877–80 var han en av redaktörerna för "Jahrbuch für Gesetzgebung etc. im Deutschen Reich" (därefter övertagen av Gustav von Schmoller); från 1893 utgav han jämte några kolleger den värdefulla "Sammlung älterer und neuer staatswissenschaftlichen Schriften des In- und Auslandes" och skriftserien "Münchener volkswirtschaftliche Studien".
Brentano räknades redan tidigt såsom en av de främsta katedersocialisterna. Under årens lopp kom han alltmer att tillhöra riktningens liberala flygel och uttalade (särskilt mot Adolph Wagner) sin oro för överdrivet ingripande på det ekonomiska området, varvid han i synnerhet vände sig mot "maktpolitiken" och den agrarprotektionistiska tyska tullpolitiken.
Bibliografi (i urval)
[redigera | redigera wikitext]- Über Einigungsämter (1873)
- Über das Verhältnis von Arbeitslohn und Arbeitszeit zur Arbeitsleistung (1876; ny upplaga 1893, översatt av Salomon August Andrée samma år)
- Das Arbeitsverhältnis gemäß dem heutigen Recht (1877)
- Die Arbeiterversicherung gemäß der heutigen Wirtschaftsordnung (1879)
- Die christlich-soziale Bewegung in England (1883)
- Agrarpolitik (1897)
- Gesammelte Aufsätze (del 1 "Erbrechtspolitik", 1899).
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Brentano, 3. Lujo i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- Brentano, 3. Lujo i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Lujo-Brentanotopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w60p1qn9, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Georges Bischoff, Georges Foessel & Christian Baechler, Fédération des sociétés d'histoire et d'archéologie d'Alsace (red.), Nouveau dictionnaire de biographie alsacienne, 1982, NetDBA-ID: brentano-lujo-ludwig-joseph, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Брентано Луйо”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Брентано Луйо”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
|
- Tyska nationalekonomer
- Nationalekonomer av den historiska skolan
- Tyska professorer
- Personer verksamma vid Humboldt-Universität zu Berlin
- Personer verksamma vid universitetet i Wrocław
- Personer verksamma vid Strasbourgs universitet
- Personer verksamma vid universitetet i Wien
- Personer verksamma vid Leipzigs universitet
- Personer verksamma vid Münchens universitet
- Födda 1844
- Avlidna 1931
- Män
- Alumner från Göttingens universitet
- Alumner från Münchens universitet
- Alumner från Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
- Alumner från Humboldt-Universität zu Berlin
- Alumner från universitetet i Münster