Miguel Primo de Rivera
| Miguel Primo de Rivera | |
 | |
| Född | Miguel Primo de Rivera y Orbaneja 8 januari 1870[1][2][3] Jerez de la Frontera[4], Spanien |
|---|---|
| Död | 16 mars 1930[5][6][7] (60 år) Paris[8] |
| Begravd | Basílica de la Merced[9][10] |
| Medborgare i | Spanien |
| Sysselsättning | Politiker, militär |
| Befattning | |
| General captain of Valencia (1920–1921) Senator of the Kingdom, Cádiz (1921–1922) Kataloniens generalkapten (1922–1924) Presidente del Directorio Militar (1923–1925) High Commissioner of Spain to Morocco (1924–1925) Premiärminister (1925–1928) Spaniens utrikesminister (1927–1928) Presidente del Consejo de Ministros y Asuntos Exteriores (1928–1930) | |
| Politiskt parti | |
| Unión Patriótica (–) | |
| Maka | Casilda Sáenz de Heredia (g. 1902–1908)[11] |
| Partner | Mercedes Castellanos (1928–1928) |
| Barn | Carmen Primo de Rivera José Antonio Primo de Rivera (f. 1903) Miguel Primo de Rivera y Sáenz de Heredia (f. 1904 och 1905) Pilar Primo de Rivera (f. 1907 och 1911) Fernando Primo de Rivera y Sáenz de Heredia (f. 1908) |
| Föräldrar | Miguel Primo de Rivera y Sobremonte Inés Orbaneja y Pérez de Grandallana |
| Utmärkelser | |
| Storkors av Sankt Ferdinands orden (1894)[12] Storkors av Militärförtjänstorden med rött band (1913)[13] Storkors av Sankt Hermenegilds orden (1925)[14] Storkors av Sankt Ferdinands orden (1925)[15] Hijo Adoptivo de Bilbao (1925)[16][17] Vita lejonets orden (1925)[18] Spaniens medalj för arbetsförtjänst (1927)[19] Storkors av Kristi militärorden (1927)[20] Kedja av Isabella den katolskas orden (1929)[21][22] Storkorset av Torn- och svärdsorden (1929)[23] Chilenska förtjänstorden Avizorden Vita örnens orden Dannebrogorden Calatravaorden Storkors av Hederslegionen Storkors av Marinförtjänstorden Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden[24] | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Miguel Primo de Rivera, född 8 januari 1870 i Jerez de la Frontera, Spanien, död 16 mars 1930 i Paris, Frankrike, var en spansk general och politiker. Med stöd av kung Alfons XIII grep Primo de Rivera makten 1923 genom en oblodig statskupp. I sju år var han i praktiken Spaniens ledare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Miguel Primo de Rivera tillhörde en förmögen aristokratfamilj. Som ung officer utmärkte han sig under fälttåget på Kuba och Filippinerna på 1890-talet. 1902 slog han ned ett anarkistiskt uppror i Barcelona. Efter bland annat flera års välmeriterad tjänstgöring i Marocko blev Primo de Rivera 1915 guvernör i Cadiz men tvingades 1917 till avsked sedan han på ett uppseendeväckande sätt kritiserat regeringens Marockopolitik. 1921 blev han medlem av senaten och uppträdde även här som en frimodig kritiker. 1922 blev Primo de Rivera generalkapten i Katalonien med dess oroliga huvudstad Barcelona. Härifrån genomförde han 13 september 1923 i samförstånd med Alfons XIII den oblodiga militärkupp varigenom den parlamentariska regeringen sattes ur spel och Primo de Rivera själv som chef för ett militärdirektorium trädde i spetsen för en militärjunta.[25]
Primo de Rivera hade en vision om att de politiska oroligheterna i landet skulle lugna ned sig om alla bara kunde enas under ett enda parti. Han grundade följaktligen Unión Patriótica (Patriotiska förbundet) under sin egen regeringsperiod. Även om detta parti aldrig blev betydelsefullt lyckades han dock tillfälligtvis stilla oroligheterna, vilket bland annat innebar att han lät representanter för arbetarklassen delta i regeringen. UGT:s generalsekreterare Francisco Largo Caballero utsågs till minister med uppgiften att lösa tvister mellan arbetare och arbetsgivare. Han lyckades även slå ned det marockanska upproret, lett av Abd el-Krim, vilket gjorde honom populär.
I december 1925 omorganiserade Primo de Rivera regeringen till den "civila diktaturen" där både militärer och civila ingick. Hans omfattande projekt med att knyta den spanska pesetan till guldmyntfoten, bygga vattendammar och vägbyggen och liknande projekt fick emellertid den spanska ekonomin att rasa, vilket slutligen tvingade honom att avgå.[26]
Den 28 januari 1930 lämnade han in sin avskedsansökan till kung Alfonso XIII (som under hela tiden hade förblivit statsöverhuvud) och flydde till Frankrike. Ett par veckor senare avled han i Paris.
Primo de Riveras äldste son, José Antonio Primo de Rivera, grundade Falange Española (Spanska falangen) den 29 oktober 1933. Partiet var fascistiskt men hade inte särskilt många medlemmar. Det gick 1934 samman med Juntas de Ofensiva Nacional-Sindicalista. Under kriget skulle det komma att stå på den revolterande fascistiska sidan, ledd av Francisco Franco.
Antony Beevor beskriver honom i boken Spanska inbördeskriget (2006) som "på sätt och vis en andalusisk version av de hårdföra, dryckesglada godsägarna under den engelska 'regentskapsperioden' (Regency)" med en "fullkomligt nyckfull syn på rättvisa och försökte ofta spela Salomo." Beevor tillägger att "Under hans diktatur förekom det dock förhållandevis ringa polisbrutalitet."[27]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Beevor, Antony, Spanska inbördeskriget (2006), ISBN 91-85057-72-X
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Miguel-Primo-de-Riveratopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6dz1kb3, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.diariodejerez.es .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, books.google.es , läst: 4 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, books.google.es , läst: 4 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, books.google.es , läst: 4 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Примо де Ривера Мигель”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ s. 19, läs online, läst: 10 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.lavozdelsur.es .[källa från Wikidata]
- ^ Ramón José Maldonado y Cocat, Nobiliario riojano, 14, Berceo, 1950, s. 147.[källa från Wikidata]
- ^ BOE-ID: BOE-A-1894-599.[källa från Wikidata]
- ^ BOE-ID: BOE-A-1913-7937.[källa från Wikidata]
- ^ BOE-ID: BOE-A-1925-2328.[källa från Wikidata]
- ^ BOE-ID: BOE-A-1925-9899.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, hemerotecadigital.bne.es , läst: 4 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, web.tarragona.cat , läst: 4 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.prazskyhradarchiv.cz .[källa från Wikidata]
- ^ BOE-ID: BOE-A-1927-10119.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ordens.presidencia.pt .[källa från Wikidata]
- ^ Real decreto concediendo el Collar de la Real Orden de Isabel la Católica a D. Miguel Primo de Rivera y Orbaneja, Marqués de Estella, Presidente del Consejo de Ministros (på spanska), 279, Boletín Oficial del Estado, 6 oktober 1925, s. 130, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ BOE-ID: BOE-A-1929-10415.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ordens.presidencia.pt , läst: 2 december 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 112, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1244-1245
- ^ Beevor (2006), s. 41
- ^ Beevor (2006), s. 39