Hoppa till innehållet

Paul Heurgren

Från Wikipedia

Den här sidan handlar om etnologen och veterinären. För posttjänstemannen, se Paul Heurgren (tjänsteman).

Paul Heurgren
Paul Heurgren (1864–1928), ethnolog and veterinarian.Photo by Bernhard Hakelier (1848–1910)
Född27 juni 1864[1][2]
Högestads församling[1][2], Sverige
Död17 oktober 1928[1][2] (64 år)
Örebro Nikolai församling[1], Sverige
BegravdLängbro kyrka[3]
Medborgare iSverige
SysselsättningVeterinär[1][2], etnolog[1], folkminnesforskare
Redigera Wikidata

Gustaf Eric Paul Heurgren, född 27 juni 1864 i Högestads församling, Malmöhus län, död 17 oktober 1928 i Örebro Olaus Petri församling, Örebro län[4], var en svensk etnolog och veterinär.

Paul Heurgren var son till prosten Paul Jacob Heurgren. Efter mogenhetsexamen i Lund 1883 blev han elev vid Veterinärinstitutet och avlade veterinärexamen 1887. Heurgren verkade därefter som privat veterinär i Ängelholm en kort tid innan han på hösten 1887 blev distriktsveterinär i Kalix distrikt. Under tiden där var han vice ordförande i Neder-Kalix hushållsgille 1893–1901 och ledamot av Norrbottens läns landsting 1897–1901. 1901 blev Heurgren länsveterinär i Örebro län. Han var dessutom vice ordförande i Svenska veterinärföreningen 1911–1922 och ordförande i Närke-Västmanlands veterinärsällskap 1913.

Heurgren utgav redan på 1880-talet ett antal småskrifter inom veterinärmedicinens område. Han lät även publicera ett utkast till beskrivning av veterinärmedicinens område. Under sin tid i Kalixtrakten kom han att intressera sig för folkmedicinen men även om olika äldre typer av magi kringgärdande husdjurens sjukdomar, men även om folktro i gemen. Hans främsta arbeten inom området blev Husdjuren i västsvensk folktro och folksed (1923) och Husdjuren i nordisk folktro (1925).

Paul Heurgren är begravd på Längbro kyrkogård i Örebro.[5]

Noter
  1. ^ [a b c d e f] G E Paul Heurgren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12967, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 3 G-H, vol. 3, Albert Bonniers Förlag, 1946, s. 445, läs onlineläs online, läst: 22 september 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 22 september 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  5. ^ SvenskaGravar

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]