Q
| Qq Qq | |
| Ursprung | |
|---|---|
| Betydelse | apa |
| Protokanaiskt |  (qup) |
| Feniciskt |  (qōph) |
| Besläktade bokstäver i andra alfabet | |
| Arabiskt | ﻕ (qāf) |
| Syriskt | ܩ (Qōp̄) |
| Hebreiskt | ק (qof) |
| Arameiskt |  |
| Grekiskt | Ϙϙ, ϟϞ (koppa) |
| BrāhmīA | |
| Gujarati | ખ |
| Devanagari | ख |
| Tibetanskt | ཁ |
| Tekniskt | |
| Morse | |
| ISO/IEC 8859-1 | Q:81 / q:113 |
| Unicode | Q:U+0051 / q:U+0071 |
| Bokstavering | Qvintus/Quebec |
| ASläktskapet med brahmi-skriftsystemen är inte helt klarlagt. | |
Q [ku] är den sjuttonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Uttal och användning
[redigera | redigera wikitext]Ord i svenskan som före stavningsreformen 1889 stavades med "qv" skrivs med "kv" idag, exempelvis qvinna, qväll, qvot, qvast, qvarn, qvart, qvarts och qvantitet.
I engelska används endast q när det följs av ett u och skapar tillsammans oftast ljudkombinationen kw: queen, quarter, aquarium etc.
I flera språk med nyare skriftspråk markerar q ett ljud som liknar k men inte är samma.
I võru markerar bokstaven en glottal klusil (den klusila motsvarigheten till den glottala frikativan /h/, <h> på svenska; ljudet mellan stavelserna i engelska uh-oh) och i svenska jo-o eller nä-ä.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Till det latinska alfabetet kom den från den grekiska bokstaven "qoppa", som dock tidigt föll ur bruk. Den härstammade i sin tur från den feniciska bokstaven "qoph", som ursprungligen föreställde en apa. Den betecknade ett i de semitiska språken vanligt ljud, som dock inte finns i de flesta indoeuropeiska språk. Därför kom bokstaven för detta ljud också bli "onödigt" inte bara i grekiskan, utan även i de flesta språk, som använder det latinska alfabetet. Den användes dock i latinet för att kunna skilja mellan [kv] och [ku] innan U och V blivit skilda bokstäver.
Betydelser
[redigera | redigera wikitext]Versalt Q
[redigera | redigera wikitext]- Beteckning för laddning i elektromagnetism, värme i termodynamik, godhetstal i kretsteknik och för reaktionskvot inom fysikalisk kemi.
- Inom matematiken är Q eller ℚ en beteckning för mängden av rationella tal.
- Nationalitetsbeteckning för motorfordon från Qatar.
- Inom bibliotekens klassifikationssystem SAB är Q signum för ekonomi och näringsliv, se SAB:Q.
- Namnet på en engelsk musiktidning, Q (tidning).
- Signatur för den anonyme författaren till de satiriska Q-verserna i studenttidningen Lundagård. Egentligen en förkortning för lat. quis, "vem"?
- Namnet på de som befolkar "Q-kontinuiteten" i Star Trek.
- Q (James Bond), namnet på en figur i många James Bond-filmer.
- En version av Nintendo Gamecube tillverkad av Panasonic. Denna version kan spela DVD-filmer.
- Smeknamn för dokusåpadeltagaren Qristina Ribohn.
- Den hypotetiska gemensamma källan till de synoptiska evangelierna kallas Q (från tyska Quelle). Se Q-källan.
- Kulturmärkning, Q-märkta hus (uttalas ofta "k-märkta") är kulturminnesmärkta i Sverige.
Gement q
[redigera | redigera wikitext]- Inom företagsekonomi brukar q stå för kvartal, i samband med att ekonomin normalt redovisas i kvartalsrapporter. Verksamhetsårets fyra kvartal kallas då q1, q2, q3 och q4.
Datateknik
[redigera | redigera wikitext]I datorer lagras Q samt förkomponerade bokstäver med Q som bas och vissa andra varianter av Q med följande kodpunkter:
| Unicode | Liten bokstav |
Unicode | Stor bokstav |
Används bl.a. i följande språk | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| U+0071 | q | LATIN SMALL LETTER Q | U+0051 | Q | LATIN CAPITAL LETTER Q | de flesta där latinskt alfabet används |
| U+02A0 | ʠ | LATIN SMALL LETTER Q WITH HOOK | IPA (ersatt av ʛ̥) |
I ASCII-baserade kodningar lagras Q med värdet 0x51 (hexadecimalt) och q med värdet 0x71 (hexadecimalt). I EBCDIC-baserade kodningar lagras Q med värdet 0xD8 (hexadecimalt) och q med värdet 0x98 (hexadecimalt). Övriga varianter av Q lagras med olika värden beroende på vilken kodning som används, om de alls kan representeras.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||