Hoppa till innehållet

Rysslands federationssubjekt

Från Wikipedia
Ryssland

Denna artikel är en del i serien om:
Politik i Ryssland



Atlas
 v  r 

Ryssland är en federation som består av 84 federationssubjekt (ryska: субъе́кт[ы] федерации). Dessa federationssubjekt har alla lika federala rättigheter i det att de har lika stor representation, det vill säga två delegater var, i Federationsrådet. Däremot varierar deras autonoma rättigheter.

De 84 federationssubjekten ingår i Rysslands federala distrikt.

Vart och ett av federationens federationssubjekt hör till följande kategorier:

21 delrepubliker, som är nominellt autonoma, var och en har sin egen konstitution, president och parlament. De representeras dock av den federala regeringen i utrikesaffärer, och är ofta hem åt en inhemsk etnisk grupp.
46 oblaster (provinser), normalt sett normala administrativa enheter med en federalt utsedd guvernör och lokalt vald lagstiftande församling. Den namnges oftast efter oblastens största stad.
krajer (territorium), normalt sett detsamma som oblaster. Titeln "territorium" är historisk och kommer från att de en gång i tiden var gränsterritorium.
1 autonomt oblast, nämligen Judiska autonoma länet
autonoma distrikt (okrug), mer autonoma än oblasterna men mindre än republikerna, normalt sett med en dominerande etnisk minoritet.
federala städer, som fungerar som separata regioner.


Lista över federationssubjekt

[redigera | redigera wikitext]
Subjekten har både sifferkoder och ISO 3166-2:RU-koder med två eller tre bokstäver. Sifferkoderna går från 01 till 92, ehuru nio av dem inte används längre till följd av sammanslagningar.
Kod Namn Huvudort
(största ort angiven om annan än huvudort)
Flagga vapen Federalt distrikt Ekonomisk region Areal (km²)[1] Folkmängd[2]
01 Adygeiska republiken Majkop Juzjnyj Severo-Kavkazskij (nordkaukasiska) 7,792 496,934
02 Republiken Basjkirien Ufa Privolzjskij Uralskij (uraliska) 142,947 4,091,423
03 Republiken Burjatien Ulan-Ude Sibirskij Vostochno-Sibirskij (östsibiriska) 351,334 978,588
04 Altajrepubliken Gorno-Altajsk Sibirskij Zapadno-Sibirskij (västsibiriska) 92,903 210,924
05 Republiken Dagestan Machatjkala Severo-Kavkazskij Severo-Kavkazskij 50,270 3,182,054
06 Republiken Ingusjien Magas
(största ort: Nazran)
Severo-Kavkazskij Severo-Kavkazskij 3,628 509,541
07 Kabardinien-Balkarien Naltjik Severo-Kavkazskij Severo-Kavkazskij 12,470 904,200
08 Republiken Kalmuckien Elista Juzjnyj Privolzjskij (Volgaområdets) 74,731 267,133
09 Karatjajen-Tjerkessien Tjerkessk Severo-Kavkazskij Severo-Kavkazskij 14,277 469,865
10 Karelska republiken Petrozavodsk Severo-Zapadnyj Severnij (norra) 180,520 533,121
11 Komirepubliken Syktyvkar Severo-Zapadnyj Severnij 416,774 737,853
12 Marirepubliken Josjkar-Ola Privolzjskij Volgo-Vjatskij (Volga-Vjatskas) 23,375 677,097
13 Republiken Mordvinien Saransk Privolzjskij Volgo-Vjatskij 26,128 783,552
14 Republiken Sacha (Jakutien) Jakutsk Dalnevostotjnyj Dalnevostotjnyj (fjärran östern) 3,083,523 995,686
15 Republiken Nordossetien-Alanien Vladikavkaz Severo-Kavkazskij Severo-Kavkazskij 7,987 687,357
16 Republiken Tatarstan Kazan Privolzjskij Privolzjskij 67,847 4,004,809
17 Republiken Tuva Kyzyl Sibirskij Vostochno-Sibirskij 168,604 336,651
18 Udmurtien Izjevsk Privolzjskij Uralskij 42,061 1,452,914
19 Republiken Chakassien Abakan Sibirskij Vostochno-Sibirskij 61,569 534,795
20 Tjetjenien Groznij Severo-Kavkazskij Severo-Kavkazskij 16,165 1,510,824
21 Tjuvasjien Tjeboksary Privolzjskij Volgo-Vjatskij 18,343 1,186,909
22 Altaj kraj Barnaul Sibirskij Zapadno-Sibirskij 167,996 2,163,693
23 Krasnodar kraj Krasnodar Juzjnyj Severo-Kavkazskij 75,485 5,838,273
24 Krasnojarsk kraj Krasnojarsk Sibirskij Vostochno-Sibirskij 2,366,797 2,856,971
25 Primorje kraj Vladivostok Dalnevostotjnyj Dalnevostotjnyj 164,673 1,845,165
26 Stavropol kraj Stavropol Severo-Kavkazskij Severo-Kavkazskij 66,160 2,907,593
27 Chabarovsk kraj Chabarovsk Dalnevostotjnyj Dalnevostotjnyj 787,633 1,292,944
28 Amur oblast Blagovesjtjensk Dalnevostotjnyj Dalnevostotjnyj 361,908 766,912
29 Archangelsk oblast Archangelsk Severo-Zapadnyj Severnyj 413,103 978,873
30 Astrachan oblast Astrachan Juzjnyj Privolzjskij 49,024 960,142
31 Belgorod oblast Belgorod Tsentralnyj Tsentralno-Tjernozjomnyj (central-tjernozemiska) 27,134 1,540,486
32 Bryansk oblast Bryansk Tsentralnyj Tsentralnyj (centrala) 34,857 1,169,161
33 Vladimir oblast Vladimir Tsentralnyj Tsentralnyj 29,084 1,348,134
34 Volgograd oblast Volgograd Juzjnyj Privolzjskij 112,877 2,500,781
35 Vologda oblast Vologda
(största ort: Tjerepovets)
Severo-Zapadnyj Severnij 144,527 1,142,827
36 Voronezj oblast Voronezj Tsentralnyj Tsentralno-Tjernozjomnyj 52,216 2,308,792
37 Ivanovo oblast Ivanovo Tsentralnyj Tsentralnyj 21,437 927,828
38 Irkutsk oblast Irkutsk Sibirskij Vostochno-Sibirskij 774,846 2,370,102
39 Kaliningrad oblast Kaliningrad Severo-Zapadnyj Kaliningradskij 15,125 1,029,966
40 Kaluga oblast Kaluga Tsentralnyj Tsentralnyj 29,777 1,069,904
41 Kamtjatka kraj Petropavlovsk-Kamtjatskij Dalnevostotjnyj Dalnevostotjnyj 464,275 291,705
42 Kemerovo oblast Kemerovo
(största ort: Novokuznetsk)
Sibirskij Zapadno-Sibirskij 95,725 2,600,923
43 Kirov oblast Kirov Privolzjskij Volgo-Vjatskij 95,725 1,153,680
44 Kostroma oblast Kostroma Tsentralnyj Tsentralnyj 60,211 580,976
45 Kurgan oblast Kurgan Uralskij Uralskij 71,488 776,661
46 Kursk oblast Kursk Tsentralnyj Tsentralno-Tjernozjomnyj 29,997 1,082,458
47 Leningrad oblast största ort: Gatchina[a] Severo-Zapadnyj Severo-Zapadnyj 83,908 2,000,997
48 Lipetsk oblast Lipetsk Tsentralnyj Tsentralno-Tjernozjomnyj 24,047 1,143,224
49 Magadan oblast Magadan Dalnevostotjnyj Dalnevostotjnyj 462,464 136,085
50 Moskva oblast största ort: Balasjicha[b] Tsentralnyj Tsentralnyj 44,329 8,524,665
51 Murmansk oblast Murmansk Severo-Zapadnyj Severnij 144,902 667,744
52 Nizjnij Novgorod oblast Nizjnij Novgorod Privolzjskij Volgo-Vjatskij 76,624 3,119,115
53 Novgorod oblast Velikij Novgorod Severo-Zapadnyj Severo-Zapadnyj 54,501 583,387
54 Novosibirsk oblast Novosibirsk Sibirskij Zapadno-Sibirskij 177,756 2,797,176
55 Omsk oblast Omsk Sibirskij Zapadno-Sibirskij 141,140 1,858,798
56 Orenburg oblast Orenburg Privolzjskij Uralskij 123,702 1,862,767
57 Orjol oblast Orjol Tsentralnyj Tsentralnyj 24,652 713,374
58 Penza oblast Penza Privolzjskij Privolzjskij 43,352 1,266,348
59 Perm kraj Perm Privolzjskij Uralskij 160,236 2,532,405
60 Pskov oblast Pskov Severo-Zapadnyj Severo-Zapadnyj 55,399 599,084
61 Rostov oblast Rostov-na-Donu Juzjnyj Severo-Kavkazskij 100,967 4,200,729
62 Rjazan oblast Rjazan Tsentralnyj Tsentralnyj 39,605 1,102,810
63 Samara oblast Samara Privolzjskij Privolzjskij 53,565 3,172,925
64 Saratov oblast Saratov Privolzjskij Privolzjskij 101,240 2,442,575
65 Sachalin oblast Juzjno-Sachalinsk Dalnevostotjnyj Dalnevostotjnyj 87,101 466,609
66 Sverdlovsk oblast Jekaterinburg Uralskij Uralskij 194,307 4,268,998
67 Smolensk oblast Smolensk Tsentralnyj Tsentralnyj 49,779 888,421
68 Tambov oblast Tambov Tsentralnyj Tsentralno-Tjernozjomnyj 34,462 982,991
69 Tver oblast Tver Tsentralnyj Tsentralnyj 84,201 1,230,171
70 Tomsk oblast Tomsk Sibirskij Zapadno-Sibirskij 314,391 1,062,666
71 Tula oblast Tula Tsentralnyj Tsentralnyj 25,679 1,501,214
72 Tiumen oblast Tiumen

Uralskij Zapadno-Sibirskij 160,122 1,601,940
73 Uljanovsk oblast Uljanovsk

Privolzjskij Privolzjskij 37,181 1,196,745
74 Tjeljabinsk oblast Tjeljabinsk Uralskij Uralskij 88,529 3,431,224
75 Tjita oblast Tjita 431,892 1,004,125
76 Jaroslavl oblast Jaroslavl Tsentralnyj Tsentralnyj 36,177 1,209,811
77 Moskva Tsentralnyj Tsentralnyj 2,561 13,010,112
78 Sankt Petersburg Severo-Zapadnyj Severo-Zapadnyj 1,403 5,601,911
79 Judiska autonoma oblastet Birobidzjan Dalnevostotjnyj Dalnevostotjnyj 36,271 150,453
80 Nentsien Narjan-Mar Severo-Zapadnyj Severnij 534,801 41,434
81 Chantien-Mansien Chanty-Mansijsk
(största ort: Surgut)
Uralskij Zapadno-Sibirskij 721,481 1,711,480
82 Tjuktjien Anadyr Dalnevostotjnyj Dalnevostotjnyj 721,481 47,490
83 Jamalo-Nentsien Salechard
(största ort: Novyj Urengoj)
Uralskij Zapadno-Sibirskij 769,250 510,490

a. ^  Jämlikt artikel 13 i Leningrad oblasts stadga är oblstets styrande organ placerade i staden Sankt Petersburg. Sankt Petersburg omnämns dock inte officiellt som oblastets administrativa centrum.

b. ^  Jämlikt artikel 24 i Moskva oblasts stadga är oblstets styrande organ placerade i staden Moskva med omgivningar och över hela oblastets område. Moskva omnämns dock inte officiellt som oblastets administrativa centrum.

  1. ^ Федеральная служба государственной статистики (Federal State Statistics Service) (21 maj 2004). Территория, число районов, населённых пунктов и сельских администраций по субъектам Российской Федерации (Territory, Number of Districts, Inhabited Localities, and Rural Administration by Federal Subjects of the Russian Federation)” (på ryska). Всероссийская перепись населения 2002 года (All-Russia Population Census of 2002). Federal State Statistics Service. Arkiverad från originalet den 13 december 2007. https://web.archive.org/web/20071213141136/http://www.perepis2002.ru/ct/doc/1_TOM_01_03.xls. Läst 18 april 2008. 
  2. ^ Федеральная служба государственной статистики (Federal State Statistics Service) (21 maj 2004). Численность населения России, субъектов Российской Федерации в составе федеральных округов, районов, городских поселений, сельских населённых пунктов – районных центров и сельских населённых пунктов с населением 3 тысячи и более человек (Population of Russia, its federal districts, federal subjects, districts, urban localities, rural localities—administrative centers, and rural localities with population of over 3,000)” (på ryska). Всероссийская перепись населения 2002 года (All-Russia Population Census of 2002). Federal State Statistics Service. Arkiverad från originalet den 1 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080701102604/http://www.perepis2002.ru/ct/html/TOM_01_04_1.htm. Läst 23 juni 2008. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Federal subjects of Russia, 23 april 2023.
  • Saunders, Robert A.; Strukov Vlad (2010) (på engelska). Historical dictionary of the Russian Federation [Elektronisk resurs]. Historical dictionaries of Europe ; 78. Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 12078858. ISBN 9780810874602