Hoppa till innehållet

Sigma Aquarii

Från Wikipedia
Sigma Aquarii (σ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension22t 30m 38,81546s[1]
Deklination-10° 40′ 40,6238″[1]
Skenbar magnitud ()+4,81[2]
Stjärntyp
SpektraltypA0 IVs[3]
U–B-0,14[2]
B–V-0,08[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+11[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +0,30[1] mas/år
Dek.: -26,87[1] mas/år
Parallax ()11,26 ± 1,26[1]
Avståndca 290  (ca 89 pc)
Absolut magnitud ()0,29 ± 0,23[5]
Detaljer
Massa2,87[6] M
Radie2,87[5] R
Luminositet105[6] L
Temperatur10 115[6] K
Metallicitet+0,44[7] dex
Vinkelhastighet21[8] km/s
Ålder30[5] miljoner år
Andra beteckningar
57 Aquarii, BD-11 5850, FK5 1591, HD 213320, HIP 111123, HR 8573, SAO 165134.[9]

Sigma Aquarii (σ Aquarii, förkortat Sigma Aqr, σ Aqr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har en skenbar magnitud på 4,81[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 11,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 290 ljusår (ca 89 parsek) från solen.

Primärstjärnan Sigma Aquarii A är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass A0 IV:s[3], där s-suffixet anger att dess absorptionslinjer är skarpa (smala) jämfört med standardstjärnor beroende på en relativt långsam rotation. Den har en massa som är ca 2,9[6] gånger större än solens massa, en radie som likaledes är ca 2,9[5] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 105[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 10 100[6] K.

Sigma Aquarii A har kategoriserats som en het Am-stjärna,[10] vilket betyder att den är kemiskt ovanlig, även om detta nu (2018) anses vara tveksamt.[11] Spektret visar åtminstone dubbelt normalt överskott av element som magnesium, aluminium och kisel medan helium och scandium är underrepresenterade. Kalcium, som normalt är underhaltigt i Am-stjärnor, har ett nästan normalt överskott.[10]

I Hipparcoskatalogen identifieras Sigma Aquarii som en möjlig astrometrisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 654 dygn.[12]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99): 99, Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  3. ^ [a b] Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819.
  4. ^ Wilson, R. E. (1953), "General Catalogue of Stellar Radial Velocities", Washington, Carnegie Institute of Washington D.C., Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  5. ^ [a b c d] Gerbaldi, M.; et al. (June 1999), "Search for reference A0 dwarf stars: Masses and luminosities revisited with HIPPARCOS parallaxes", Astronomy and Astrophysics Supplement, 137 (2): 273–292, Bibcode:1999A&AS..137..273G, doi:10.1051/aas:1999248.
  6. ^ [a b c d e f] Zorec, J; Royer, F (2012). "Rotational velocities of A-type stars. IV. Evolution of rotational velocities". Astronomy & Astrophysics. 537: A120. arXiv:1201.2052. Bibcode:2012A&A...537A.120Z. doi:10.1051/0004-6361/201117691.
  7. ^ Gebran, M; Farah, W; Paletou, F; Monier, R; Watson, V (2016). "A new method for the inversion of atmospheric parameters of A/Am stars". Astronomy & Astrophysics. 589: A83. arXiv:1603.01146. Bibcode:2016A&A...589A..83G. doi:10.1051/0004-6361/201528052.
  8. ^ Royer, F; Zorec, J; Gómez, A. E (2007). "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions". Astronomy and Astrophysics. 463 (2): 671. arXiv:astro-ph/0610785. Bibcode:2007A&A...463..671R. doi:10.1051/0004-6361:20065224.
  9. ^ "* sig Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-07-04.
  10. ^ [a b] Adelman, S. J.; Young, J. M.; Baldwin, H. E. (February 1984), "Optical region elemental abundance analyses of B and A stars. II - The hot AM stars Omicron Pegasi and Sigma Aquarii and the marginal peculiar A star Nu CANCRI", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 206 (3): 649–660, Bibcode:1984MNRAS.206..649A, doi:10.1093/mnras/206.3.649.
  11. ^ Renson, P; Manfroid, J (2009). "Catalogue of Ap, Hg Mn and Am stars" (PDF). Astronomy and Astrophysics. 498 (3): 961. Bibcode:2009A&A...498..961R. doi:10.1051/0004-6361/200810788.
  12. ^ Perryman, M. A. C.; Lindegren, L.; Kovalevsky, J.; Hoeg, E.; et al. (July 1997). "The HIPPARCOS Catalogue". Astronomy and Astrophysics. 323: L49–L52. Bibcode:1997A&A...323L..49P. Note about binarity.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]