Hoppa till innehållet

Sophie Elkan

Från Wikipedia
Sophie Elkan
Sophie Elkan, omkring 40 år.
Sophie Elkan, omkring 40 år.
PseudonymRust Roest
FöddSophie Salomon
3 januari 1853
Göteborgs mosaiska församling, Göteborg
Död5 april 1921 (68 år)
Göteborgs Vasa församling, Göteborg
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk
Språksvenska[1]
Noterbara verkJohn Hall – en historia från det gamla Göteborg
Make/makaNathan Elkan
BarnKerstin
Sophie Elkan och Selma Lagerlöf, 1894.
Sophie Elkans gravvård på judiska begravningsplatsen i Göteborg.

Sophie Elkan, född Salomon 3 januari 1853 i Göteborgs mosaiska församling i Göteborg, död 5 april 1921 i Göteborgs Vasa församling i Göteborg,[2] var en svensk författare och översättare. Elkan är i våra dagar mest känd som Selma Lagerlöfs vän. Kring sekelskiftet år 1900 var hon en framgångsrik och populär författare, känd främst för sina historiska romaner.

Sophie Elkan debuterade, under pseudonymen Rust Roest, med novellsamlingen Dur och moll (1889).

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Sophie Elkan föddes i Göteborg. Fadern var grosshandlaren Alexander Salomon från Stockholm och modern Henriette Abrahamson från Karlskrona. Hon hade två syskon kvar i livet (då en storebror redan hade avlidit), den blivande ”slöjdens fader" Otto och lillasyster Elise. Hon fick sin utbildning på fru Bruenechs privatskola i Göteborg och gifte sig 1872 med musikhandlaren Nathan Elkan i Stockholm. De fick en dotter, Kerstin.

Sophie Salomon som ung (fotografi taget mellan 1868 och 1875).

År 1879 drabbades hon av en stor personlig tragedi, då hennes man och tvååriga dotter avled i tuberkulos med en dags mellanrum i Nice. De hade drabbats av tuberkulos och familjen var på utlandsvistelse på olika kurorter vid dödsfallen. Dennna händelse präglade Elkan för resten av livet.

Efterhand började Elkan att intressera sig för författande. Det första arbetet hon tog sig an var översättningar av brodern Otto Salomons Skrifter av uppfostringskonstens stormän. Efterhand utgav hon egna texter och i april 1889 publicerades hennes första novell i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning under pseudonymen Rust Roest.[3] Berättelsen ingick i novellsamlingen Dur och moll, som utkom samma år. Under de följande åren utgav hon ett flertal novellsamlingar.[4]

Efter en brevkorrespondens hösten 1893 träffade Elkan i januari 1894 Selma Lagerlöf för första gången. Elkan stod till en början mycket främmande inför Lagerlöfs romantiska författarskap, men ur deras bekantskap sprang snart en nära vänskap. Då Selma Lagerlöf 1895 reste till Italien var Sophie Elkan hennes reskamrat. De åtföljdes senare även på resan till Egypten och Palestina och gjorde flera resor i Sverige tillsammans.[4]

Med John Hall – en historia från det gamla Göteborg gjorde Elkan stor succé 1899 och i slutet på året begav hon och Selma Lagerlöf sig ut på en resa till Orienten, till Egypten, Palestina, Libanon, Syrien, Turkiet och Grekland. Den resan kom att bli välkänd eftersom den utgjorde underlag för Selma Lagerlöfs roman Jerusalem. Paret hade tidigare rest tillsammans i Tyskland, Italien, Frankrike, Belgien och Holland.

Sophie Elkan dog i sviterna av en hjärnblödning den 5 april 1921 och begravdes på Judiska begravningsplatsen i Göteborg. Hennes vardagsrum var testamenterat till Selma Lagerlöf, som lät inreda ett rum på Mårbackas övervåning med Elkans tavlor och möbler, det s.k. Elkanrummet när Mårbacka stod klart 1923. Elkan har även fått en gata uppkallad efter sig, Sophie Elkans gata, som ligger på Hisingen i Göteborg.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Samlade upplagor och urval

[redigera | redigera wikitext]
  • I fågelperspektiv : valda noveller ur äldre samlingar. Stockholm: Bonnier. 1901. Libris 1726456 
  • Historiska romaner. Stockholm: Bonnier. 1917-1929  - 3 volymer.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 120247958, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges dödbok 1830-2020, Sveriges släktforskarförbund
  3. ^ ”Sophie Elkans papper - ARKEN”. arken.kb.se. https://arken.kb.se/SE-S-HS-L84. Läst 8 april 2019. 
  4. ^ [a b] Jeanna Oterdahl: Sophie Elkan i Svenskt biografiskt lexikon (1950)

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Aberstén-Schiratzki, Ragna (1942). Selma Lagerlöf och Sophie Elkan : randanmärkningar till Elin Wägners Lagerlöfmonografi. Stockholm. Libris 1937529 
  • Bodin, Helena (2015). ”Sophie Elkan's ambigous dream of the Orient : on cultural identity and the national literary canon”. Rethinking national literatures and the literary canon in Scandinavia /: sid. 78-103.  Libris 18683135
  • Carlsson, Lena (2017). Frihetslif! : Selma Lagerlöf och Sophie Elkan  : "två ensamma fruntimmer" på resa med kamera. Karlstad: Votum. Libris 20006058. ISBN 978-91-88435-16-3 
  • Desmidt, Isabelle (1997). Bilden av Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige i ett urval av Selma Lagerlöfs brev till Sophie Elkan. Studia Germanica Gandensia, 0081-6442 ; [N.S.], 41. Gent: Rijksuniv. te Gent. Libris 2342717 
  • Hjalmarsson Engelke, Marie (2014). Jag har en plats : Sophie Elkans liv genom brev till Selma Lagerlöf 1893-1900. Göteborg: A-Script. Libris 16909217. ISBN 978-91-87171-10-9 
  • Hjalmarsson Engelke, Marie (2022). Skriv så ofta du kan. En biografi över Sophie Elkans liv och författarskap. A-script förlag ISBN 978-91-87171-32-1 Libris wb912wxlt0zbnz0c
  • Hundrade och en Göteborgskvinnor / Lisbeth Larsson (red). Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. sid. 87-89. Libris 22682935. ISBN 9789198465747 
  • Oterdahl, Jeanna (1950). [Sophie Elkan]. Stockholm. Libris 8225778 
  • Salomon, Otto (1989). ”Selma Lagerlöf och Sophie Elkan”. Nordisk judaistik 10(1989):2,: sid. 113-120. 0348-1646. ISSN 0348-1646.  Libris 9253313
  • Samuelsson, Jenny (1996). Skisser och berättelser : om kvinnoproblematiken i noveller ur Elin Ameens, Mathilda Roos' och Sophie Elkans 1880-talsproduktion. Göteborg: Univ., Litteraturvetenskapliga inst. Libris 9219885 
  • Stenberg, Lisbeth (2008). ”Selma Lagerlöfs sista texter : fragment till en biografi över Sophie Elkan”. Lambda nordica 2008(13):3,: sid. 28-45. 1100-2573. ISSN 1100-2573.  Libris 11357159
  • Toijer-Nilsson, Ying (1997). ”Den nya vännen”. Selma Lagerlöf och kärleken / redaktör: Karl Erik Lagerlöf (Hedemora : Gidlund, 1997): sid. 9-15.  Libris 2753773
  • Ulvros, Eva Helen: Sophie Elkan i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
  • Wedel, Kristian (2010). ”Selmas sorgklädda särbo”. Historiska nyheter : Göteborg i händelsernas centrum / (2010): sid. 118-124.  Libris 12015764

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sophie_Elkan&oldid=56298859”