Suchoj Su-25
| Suchoj Su-25 Сухой Су-25 (ryska) | |
 En Suchoj Su-25 från Rysslands flygvapen. | |
| Beskrivning | |
|---|---|
| Typ | Attackflygplan Markunderstödsflyg |
| Besättning | 1/2 (beror på variant) |
| Första flygning | 22 februari 1975 |
| I aktiv tjänst | 1981 – |
| Versioner | Se Varianter. |
| Ursprung |  Sovjetunionen |
| Tillverkare | Suchoj |
| Antal tillverkade | 1 024 |
| Data | |
| Längd | 15,53 meter |
| Spännvidd | 14,36 meter |
| Höjd | 4,80 meter |
| Vingyta | 30,1 m² |
| Tomvikt | 9 185 kg |
| Max. startvikt | 17 600 kg |
| Motor(er) | 2 × Tumanskij R-195 jetmotorer |
| Dragkraft | 2 × 44,18 kN |
| Prestanda | |
| Max. hastighet | 975 km/h |
| Räckvidd med max. bränsle | 375 km |
| Transporträckvidd | 1 950 km |
| Max. flyghöjd | 7 000 meter[1] |
| Stigförmåga | 58 m/s |
| Dragkraft/vikt: | 0,51 |
| Beväpning & bestyckning | |
| Fast beväpning | 1 × 30 mm GSj-30-2 automatkanon med 250 patroner |
| Robotar | R-60, Ch-25, Ch-29, 9K121 Vichr |
| Ritning | |
 En ritning av en Suchoj Su-25. | |
Suchoj Su-25, förkortat Su-25, (ryska: Сухой Су-25, Су-25. NATO-rapporteringsnamn: Frogfoot) är ett sovjetiskt/ryskt attackflygplan som utvecklades och byggdes av den ryska flygtillverkaren Suchoj.
Su-25:an jämförs ofta med det amerikanska attackflygplanet Fairchild-Republic A-10 Thunderbolt II som är byggt för samma sorts uppdrag.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Under 1960-talet var Sovjetunionen i behov av ett nytt attackflygplan som kunde stödja de sovjetiska marktrupperna. Flygtillverkaren Suchoj gavs i uppdrag att utveckla ett sådant. År 1975 flög den första prototypen kallad T-8-1 och efter vissa tekniska problem kom de första Su-25:orna i tjänst i det sovjetiska flygvapnet år 1981.
Su-25 står även som grund till det mindre skolflygplanet Suchoj Su-28.
Varianter
[redigera | redigera wikitext]Det finns flera olika typer Su-25:or, bland annat en typ som är konstruerad för den ryska flottan och hangarfartygstjänst. Denna typ har beteckningen Suchoj Su-25UTG och är idag i tjänst på det ryska hangarfartyget Admiral Kuznetsov. Den senaste versionen som har producerats sedan slutet av 1990-talet är Suchoj Su-25TM (Suchoj Su-39).
- Su-25
- Su-25K
- Su-25UB (Frogfoot-B)
- Su-25UBK
- Su-25UBM
- Su-25UTG (för hangarfartyg)
- Su-25BM
- Su-25T
- Su-25TM (Su-39 vid export)
- Su-25SM
- Su-25KM
- Su-28
Användare
[redigera | redigera wikitext]Planet användes flitigt i markattacker i Afghansk-sovjetiska kriget (1979–1989) där Sovjetunionen förlorade 22 flygplan. Även i första och andra Tjetjenienkriget har flygplanstypen använts flitigt. I kriget i Sydossetien 2008 användes planet av både Georgien och Ryssland. Även i Rysslands invasion av Ukraina 2022 har planet använts av bägge sidor.
Under 2020 fanns det strax under 500 plan i tjänst i ett flertal länder, varav flera tidigare tillhörde Sovjetunionen. Ryssland är den största användaren med uppemot 200 flygplan.[2]
Bulgarien är i nuläget (2022) det enda NATO-landet med Su-25 i tjänst.
| Land | Varianter | Antal (Viss data är från 2007) |
|---|---|---|
| Ryssland | Su-25/Su-25UB/Su-25-BM/Su-25UTG | < 200 (2020)[2] |
| Ukraina | Su-25/Su-25UB/Su-25UTG | 60 |
| Belarus | Su-25/Su-25UB | 22 (2020) |
| Angola | Su-25K/Su-25UB | 15 |
| Kazakstan | Su-25/Su-25UB | 14 |
| Armenien | Su-25K/Su-25UB | 11, köpta från Slovakien 2004 |
| Azerbajdzjan | Su-25 | 7 |
| Bulgarien | Su-25K/Su-25UBK | 10, varav 8 moderniserade (2022) |
| Kongo | Su-25K | 10 |
| Etiopien | Su-25T/Su-25UBK | 4 |
| Georgien | Su-25/Su-25KM | 12, under restaurering (2021)[3] |
| Iran | Su-25 | 7 |
| Nordmakedonien | Su-25/Su-25UB | 4, köpta av Ukraina, använda 2001–2004, donerade till Ukraina 2022 |
| Nordkorea | Su-25K/Su-25UBK | 36 |
| Peru | Su-25K/Su-25UBK | 18 |
| Slovakien | Su-25K/Su-25UBK | 13, tagna ut tjänst 2003 |
| Turkmenistan | Su-25/Su-25UB | 46 |
| Uzbekistan | Su-25/Su-25UB/Su-25BM | 20 |
| Totalt | 639 |
Flygplan i flygvapen i urval
[redigera | redigera wikitext]
Belarus
[redigera | redigera wikitext]
Belarus bedöms 2020 haft 22 Su-25.[4]
Bulgarien
[redigera | redigera wikitext]Bulgarien köpte ursprungligen 40 exemplar av Su-25, vilka levererades 1986–1988. Av dess av några tvåsitsiga för utbildning, men också dessa var fullt utrustade för strid. Ett antal flygplan har senare sålts eller på annat sätt avvecklats. Av återstående tio flygplan, tillverkade 1987–1988, genomgick åtta i slutet av 2010-talet en modernisering och livstidsförlängning i Belarus till omkring 40 års livslängd, med syfte att behålla dem i tjänst under större delen av 2020-talet. De första moderniserade flygplanen levererades 2020 och de sista i februari 2022. Bulgarien är på 2020-talet den enda NATO-medlem som har Su-25 i drift.[5]
Georgien
[redigera | redigera wikitext]Su-25 tillverkade mellan 1978 och 2008 av det företag i Tbilisi som nu heter Tbilisi Aircraft Manufacturing. Detta företag har sedan 2020 påbörjat restaurering av tolv stycken Su-25, som Georgiens flygvapen haft i malpåse sedan 2016. Flygvapnet upphörde att ha flygplan med fast vinge i tjänst från 2016 och slutade flyga dem helt 2018, men är sedan 2020 i återuppbyggnad.[2][3]
Nordkorea
[redigera | redigera wikitext]Under 1987 fick Nordkorea 14 stycken Su-25 från Sovjetunionen. Landet fick ytterligare 26 stycken året efter.[6]
Nordmakedonien
[redigera | redigera wikitext]Nordmakedonien köpte 2001 fyra Su-25 av Ukraina. Dessa togs ur tjänst 2005 och långtidslagrades därefter på flygbasen på Skopjes flygplats, tills de i augusti 2022 donerades till Ukraina.[7][8][9]
Ryssland
[redigera | redigera wikitext]Ryssland uppges 2020 haft knappt 200 Su-25 i tjänst.[2]
Slovakien
[redigera | redigera wikitext]Slovakien tog Su-25 ur tjänst 2003 och placerade dem i långtidslager. Slovakien sålde 2004 tio överskottsflygplan, varav ett en tvåsitsigt skolflygplan, till Armenien.[10]
Ukraina
[redigera | redigera wikitext]Ukraina övertog 92 Su-25 vid Sovjetunionens upplösning, varav 17 fortfarande var flygdugliga vid början av Rysslands invasion av Ukraina 2022.[11]
Irak
[redigera | redigera wikitext]År 2014 fick Irak fem stycken Su-25M från Ryssland. Två år efter det fick Irak ytterligare tre.
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
-
-
Nordmakedonsk Su-25UB. -
Rysk Su-25TM. -
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140722062445/http://www.sukhoi.org/eng/planes/military/su25k/lth/. Läst 29 januari 2016.
- ^ [a b c d] Georgia ready to resume Su-25 Frogfoot attack aircraft production på www.aerotime.aero den 12 juni 2020
- ^ [a b] Georgia Is Rebuilding Its Air Force, Eurasia Daily Monitor Volume 18, Issue 50 på www.jamestown.org den 29 mars 2021.
- ^ Belarus receives four repaired Su-25 CAS aircraft på www.airrecognition.com den 22 maj 2020
- ^ An in-depth look at Bulgaria's modernised Frogfeet fleet på www.key.aero den 21 juni 2021
- ^ ”Su-25 (Su-28) Frogfoot Close-Support Aircraft” (på amerikansk engelska). Airforce Technology. https://www.airforce-technology.com/projects/su25/. Läst 6 april 2023.
- ^ North Macedonia donates Su-25 ground attack jets to Ukraine på www.key.aero/ den 5 augusti 2022
- ^ Ukraine received Su-25s that it sold to North Macedonia in 2001 på www.bulgarianmilitary.com den 4 augusti 2022
- ^ North Macedonia Sent Jets =to Ukraine, Footage Suggests på www.balkaninsight.com den 5 september 2022
- ^ Slovakia sells surplus Su-25s to Armenia på www.researchgate.net, juli 2004
- ^ It seems that Ukraine receivedf Su-25 aircraft. In a very unusual way på www.mezha.media den 26 maj 2022
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Suchoj Su-25.
| |||||||||||||||||||||||