Hoppa till innehållet

Svart trumpetsvamp

Från Wikipedia
Svart trumpetsvamp
Svart trumpetsvamp
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningCantharellales
FamiljCantharellaceae
SläkteCraterellus
ArtSvart trumpetsvamp
C. cornucopioides
Vetenskapligt namn
§ Craterellus cornucopioides
Auktor(Linné) Pers.
Synonymer
Craterellus ochrosporus Burt 1914[1]
Dendrosarcus cornucopioides (Pers.) Kuntze 1898[2]
Pleurotus cornucopioides (Pers.) Gillet 1876[3]
Sterbeeckia cornucopioides (L.) Dumort. 1822[4]
Cantharellus cornucopioides (L.) Fr. 1821[5]
Merulius cornucopioides (L.) Pers. 1801[6]
Craterella cornucopioides (L.) Pers. 1797[7]
Merulius cornucopioides (L.) With. 1792[8]
Merulius purpureus With. 1792[9]
Pezicula cornucopioides (L.) Paulet 1791[4]
Helvella cornucopioides (L.) Bull. 1791[10]
Octospora cornucopioides (L.) Timm 1788[11]
Peziza cornucopioides L. 1753[12]

Den mykologiska karaktären hos svart trumpetsvamp:


hymenium:
vecklad


hatt:
trattlik


skivtyp:
nedlöpande


ätlighet:
delikat




fot:
bar


sporavtryck:
gräddfärgad


ekologi:
mykorrhiza

Svart trumpetsvamp (Craterellus cornucopioides) är en helt svart, ibland närmast mörkblå svamp i kantarellfamiljen. Den är en populär matsvamp särskilt lämplig att torka. Den sägs växa på marker där ek och hassel förekommer samt i barrskog. Svampen är trattformad och har ett tunt kött. Den kan växa väl dold under vissnande löv och inne i mossa. Ibland återfinns den som "deformerade trattar", intrasslade i gräs. Så länge inte fruktkropparna är ruttna försämrar det dock inte matvärdet på något vis.

Svart trumpetsvamp har inga farliga förväxlingssvampar. Den enda liknande svampen är den i Norden mycket ovanliga och ätliga gråa kantarellen. Det finns även rödgul trumpetsvamp som är mer lik trattkantarell.

Svart trumpetsvamp betraktas som en god matsvamp[13] som passar bra till gräddstuvningar och stekning. Historiskt sett har svampen dock inte fått lika mycket uppmärksamhet. I M.A. Lindblads Svampbok från 1901 tas inte hänsyn till dess smakkvalitéer, utan Lindblad menar att både svart och rödgul trumpetsvamp är av "mindre [mat]värde" på grund av sitt tunna kött.[14]

  1. ^ Burt (1914) , In: Ann. Mo. bot. Gdn 1:334
  2. ^ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):463
  3. ^ Gillet (1876) , In: Hyménomycètes (Alençon):345
  4. ^ [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  5. ^ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:321
  6. ^ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:491
  7. ^ Pers. (1797) , In: Tent. disp. meth. fung. (Lipsiae):71
  8. ^ With. (1792) , In: Bot. Arr. Brit. Pl., Edn 2 (London) 3:281
  9. ^ With. (1792) , In: Bot. Arr. Brit. Pl., Edn 2 (London) 3:280
  10. ^ Bull. (1791) , In: Hist. Champ. France (Paris) 1:291, tab. 150; 498:3
  11. ^ Timm (1788) , In: Fl. Megapol. Prodr.:262
  12. ^ L. (1753) , In: Sp. pl. 2:1181
  13. ^ Nylén, Bo. Svampar i Norden och Europa, 2000.
  14. ^ Lindbald, M.A. M.A. Lindblads Svampbok, 1901, sid 86.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]