Sveriges försvarsbudget
Sveriges försvarsbudget är den ekonomi som svenska försvaret tilldelas av den svenska regeringen varje år. 2022 var den svenska försvarsbudgeten på 1,2% av BNP vilket motsvarar 76,6 miljarder kronor.[1] Försvarsbudgeten är en viktig del av Sveriges säkerhetspolitik. . Syftet med Sveriges försvarsbudget är att säkerställa att Sverige har ett starkt och välrustat försvar som kan:
- Försvara landet mot ett väpnat angrepp
- Skydda Sveriges befolkning och territorium
- Upprätthålla Sveriges fred och säkerhet
- Bidra till internationell fred och säkerhet
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]Under 1900-talet har det svenska försvaret genomgått både stora ekonomiska uppgångar och kraftiga besparingar. Åren innan första världskriget satsade man stora pengar på försvaret. Efter världskriget med 1925 års försvarsbeslut minskade man försvarsutgifterna kraftigt och mycket av den svenska försvarsmakten kom att läggas ner.[2] 1939 startade Andra världskriget och det svenska försvaret, som led stort av materielbrist, kom återigen att tilldelas ökade försvarsanslag. Detta fortsatte under första delen av det kalla kriget under 1950-talet då försvaret satsade stort på nya vapensystem i stora volymer. Från mitten av 1960-talet började man återigen minska budgeten och neddragningar på bland annat jaktplan blev en följd av detta. Fram till kalla krigets slut låg den svenska försvarsbudgeten runt tre procent av BNP. Efter Sovjetunionens kollaps under det tidiga 1990-talet påbörjades stora bantningar av försvaret. Försvarsbudgeten sjönk ner till under två procent av BNP vid millennieskiftet och stora mängder materiel och personal kom att lämna försvaret.
2000-talet
[redigera | redigera wikitext]Under 00-talet fortsatte besparingarna på det svenska försvaret och 2015 tilldelades försvarsmakten 1,1% av BNP.[3] Det stora invasionsförsvaret hade nu ställts om till det nya insatsförsvaret med tyngden på internationella uppdrag som i Afghanistan.
I och med Rysslands övertagande av den ukrainska halvön Krim, en bekräftad ubåtskränkning i den svenska skärgården[4] och ett sämre europeiskt säkerhetsläge under 2014 presenterade den svenska regeringen åter ökade försvarsanslag inför Försvarsbeslutet 2015.[5] Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 meddelade den svenska regeringen att försvarsbudgeten åter skulle öka till 2,0% av BNP.[6] Sveriges försvarsbudget för 2024 är 119 miljarder kronor. Det motsvarar 1,29% av BNP, men NATO definierar försvarsutgifter annorlunda än Sverige och med NATO:s definition "som är bredare och innefattar fler poster än enbart anslagen 1:1–1:13 inom utgiftsområde 6, kommer Sverige redan 2024 att redovisa försvarsutgifter som motsvarar 2 procent av BNP"[7] Materielanskaffning utgjorde 41,3 miljarder kronor och personal 35,7 miljarder kronor. Sveriges statsbudget för 2024 är 1 331 miljarder kronor. Försvarsbudgeten på 119 miljarder kronor utgör 9 % av statsbudgeten.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Försvarsutskottets Betänkande 2021/22:FöU1 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/utgiftsomrade-6-forsvar-och-samhallets_H901F%C3%B6U1. Läst 11 mars 2022.
- ^ Svensk militärmakt, Lars Ericson Wolke, Försvarshögskolan, Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag och Lars Ericson Wolke ISBN 978-91-85789-47-4 s.183
- ^ ”Försvarets andel av BNP”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160802085529/http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/ekonomisk-planering-och-redovisning/forsvarets-andel-av-bnp/. Läst 13 oktober 2016.
- ^ ”Bekräftad ubåt i Stockholms skärgård”. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2014/11/bekraftad-ubat-i-stockholms-skargard/. Läst 19 november 2014.
- ^ ”Försvaret får ökade anslag i budgeten”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5996708. Läst 19 november 2014.
- ^ Regeringskansliet, Regeringen och (10 mars 2022). ”Pressträff med statsministern den 10 mars 2022”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/03/presstraff-med-statsministern-den-10-mars-2022/. Läst 11 mars 2022.
- ^ Sveriges regering (22 september 2023). ”Regeringens budgetsatsningar på det militära området 2024” (på Svenska). Pressmeddelande.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Skoglund, Claës (2009). Det bästa försvarsbeslutet som aldrig kom till stånd. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-57-3 (inb.)
- Agrel, Wilhelm (2009). Fredens Illusioner - Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Atlantis. ISBN 978-91-7353-417-8 (inb.)
- Björeman, Carl (2009). År av uppgång, år av nedgång - Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-58-0 (inb.)
| |||||||||||