Hoppa till innehållet

Swedair

Från Wikipedia
Swedair AB
Saab 340A, SE-ISE, Swedair.jpg
Swedair Saab 340 SE-ISE, Berlin/Tempelhof 1991
Flygfakta
IATAJG
ICAOSWE
Företagsfakta
HuvudkontorStockholm
Historia
Grundat1975
Bildat avCrownair Swedish Ltd AB
Svensk Flygtjänst AB
Gick upp iSAS[1]
Avvecklat1994
Struktur
DotterbolagBasair, Swedair i Växjö AB

Swedair var ett regionalt flygbolag med många verksamheter som målflyg, charterflyg, reguljärflyg, försäljning, fotoflyg, specialflyg, robotplatsdrift (Vidsel), affärsflyg, agenturverksamhet samt underhåll av flygplan. Som mest hade bolaget 500 anställda.

Crownair Swedish Ltd AB bildat 1968, statligt 1969 och med Linjeflyg som ägare till hälften sedan 1971[2] köpte 1975 Svensk Flygtjänst AB bildat 1935 av Tor Eliasson[1] och bytte då namn till Crownair Flygtjänst AB Swedair. År 1976 antogs namnet Swedair AB.[3]

När verksamheten var som störst i mitten av 1980-talet med omkring 500 anställda bedrevs flygverksamheten med 50 flygplan av olika typer. Taxiflyget skedde med tvåmotoriga Cessna, typ 402, 404, 425, 441, Learjet 35 och i dotterbolaget Basair med Cessna 441 och Learjet 35. Målflyget använde MU-2 och Learjet 24 och i Vidsel tre J 32 Lansen. För Luftfartsverkets kontroller av ILS-anläggningar användes en DC-3 baserad i Norrköping. Reguljärflyget bedrevs under 1970-talet och en bit in på 80-talet med DHC-6 Twin Otter och Cessna 404 på egna linjer och senare för Linjeflyg och SAS. Från 1982 egen trafik Örebro-Kastrup med först Cessna 441 och sedan med BAe 31 Jetstream. Via dotterbolaget Swedair i Växjö bedrev bolaget från 1983 trafik åt SAS på linjerna Växjö-Jönköping-Köpenhamn samt Luleå-Kiruna med Fairchild F-27. Året efter påbörjades trafik för Linjeflyg på sträckan Luleå-Sundsvall-Östersund. Under en kortare period flög Swedair även Malmö-Göteborg åt SAS. 1985 integrerades bolaget Swedair i Växjö in i moderbolaget.

Det stora uppsvinget för Swedair’s reguljärtrafik skedde i december 1984, när det första exemplaret av totalt 13 stycken SAAB 340 sattes i trafik. Trafiken var till stor del uppdragsverksamhet för Linjeflyg och SAS inom Skandinavien och till Finland samt Polen. Under två år i början på 1990-talet flög en SAAB 340 mellan Berlin/Tempelhof och Bryssel för SABENA. Och sista året 1994 trafikerades under några månader East Midlands-Bryssel för British Midland och Cardiff-Paris/Charles de Gaulle för Manx Airlines.

Verksamheten med SAAB 340 bedrevs med mycket hög flygsäkerhet. Under 10 års trafik med drygt 10 flygplan, som vardagar flög från 6 på morgonen till 23 på kvällen med ett par timmars uppehåll på eftermiddagen och reducerad trafik lördag/söndag, hände endast två tillbud. Båda skedde vintertid i snöstorm då i båda fallen ena huvudhjulet kom utanför banan, men kom upp på banan igen utan skador på flygplanen eller passagerare.

Swedair övertogs helt av SAS Commuter 1993, varefter verksamheten stegvis avvecklades av SAS från februari 1994 och helt upphörde 31 juli 1994. Detta hände under en tid med relativt god efterfrågan på piloter. Samtliga piloter fick arbete i andra bolag. T.ex. kunde 20 piloter flyga för Crossair i Schweiz under två år med möjlighet till fast anställning därefter. Övriga piloter fick anställning på Skyways, Transwede, Linjeflyg, SAS, NYGE Aero’s målflyg samt flera charterbolag. Och många av flygvärdinnorna och flygteknikerna fick anställning i andra flygbolag. Bolagets sista verkställande direktör var Lars Svanström.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ”Aviationtrends”. Transportstyrelsen. 2012. sid. 9. Arkiverad från originalet den 4 september 2019. https://web.archive.org/web/20190904073230/https://transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer/luftfart/flygtendenser/aviationtrends-2012.pdf. Läst 17 mars 2019. 
  2. ^ ”Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv av aktier i Crownair Swedish Ltd AB”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-forvarv-av_FW03124. Läst 17 mars 2019. 
  3. ^ Statens offentliga utredningar SOU 1978:48 Budgetdepartementet/ Konkurrens på lika villkor
v • r
Svenska flygbolag
Nuvarande1
Amapola Flyg AB (2004–) · Air Leap (2018–) · BRA (2016–)  · EFS European Flight Service AB · Grafair Flight Management AB (1969–) · Jämtlands Flyg AB (1954–) · Norwegian Air Sweden (2018–) · SAS Sverige AB (1946–) · Svenska Direktflyg AB (2002–) · Svenskt Industriflyg AB · TUIfly Nordic AB · West Air Sweden AB (1962–)
Historiska
AB Aerotransport (1924–1950) · Airborne of Sweden (–2000) · Air Sweden (1991–1993) · Air Sweden (2009–2012) · Airtaco (1950–1957) · Air Trader (1972–1973) · Avia (1942–1993) · Avia Express (2009–2011) · Barents AirLink (1974–) · Björkvalla flyg (1931–1944)  · Braathens Regional AB (2013-2016)  · Braathens Malmö Aviation (1999–2000)  · City Airline (1999–2012)  · European Executive Express (1997–2005) · Fairline (flygbolag) (1966–1967) · Falcon Air (1986–2006) · Falconair (1967–1970) · Flying Enterprise (1989–2000) · FlyMe (2003–2007) · Fly Nordic/Nordic Airlink (2000–2008) · Golden Air (1976–2009) · Highland Air (1995–2000) · Holmström Flyg (1966–1995) · Internord (1965–1968) · Interswede (1971–1972) · Linjeflyg (1957–1993)  · Loadair (1963–1964)  · Malmö Aviation AB (1981–2016)  · MCA Airlines Sweden (2008–2009)  · NextJet AB (2002–2018)  · Nordic Airways (2004–2009) · Nova Airlines AB (1997–2023) · Osterman Air Charter (1962–1965)  · SAS Commuter (1988–2004)  · Scanair (1961–1993) · ScanBee (1977–1985) · Skandinaviska Aero (1944–1948)  · Skyline (1971–1977) · Skyways (1993–2012) · Svea–Flyg (1963–1965) · Swedair (1972–1993) · Swedeways (2000–2001) · Swedline (2002–2006) · Tor–Air (1964–1966) · Tor Air (2008–2012) · Trafik-Turist-Transportflyg (1946–cirka 1951) · Transair (1951–1981) · Transjet (2001–2002) · Transwede (1985–1998, 2005–2010) · Trygg–Flyg (1979–2002) · Viking Airlines (2003–2011)
1 Källa: Transportstyrelsens lista över svenska flygbolag med operativa licenser
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Swedair&oldid=54550496”