Theodor Kallifatides

	Theodor Kallifatides
	Kallifatides, 2018
Född	12 mars 1938 (86 år); Molai, Lakonien, Peloponnesos; Kungariket Grekland
Yrke	Författare, översättare
Nationalitet	Grekland och Sverige
Språk	Svenska
Verksam	1969 –

Kallifatides 2012.

Theodor Kallifatides (grekiska: Θοδωρής Καλλιφατίδης Thodorís Kallifatídis), född 12 mars 1938 i byn Molai i Lakonien på Peloponnesos i Grekland, är en svensk författare och översättare.

Biografi

Kallifatides far Dimitrios Kallifatides var pontisk grek – familjen kom ursprungligen från Mindre Asien – och arbetade som lärare; modern Antonia Kyriazakou kom från Molai, där det numera finns en gata uppkallad efter Kallifatides. Familjen flyttade till Aten 1946^[1], där han tog studentexamen 1956. Därefter studerade Kallifatides vid Karolos Kouns teaterskola och var verksam som skådespelare samt fullgjorde landets 27 månader långa militärtjänst. Han emigrerade till Sverige 1964.^[2] Till en början arbetade han som diskare och tidningsbud samtidigt som han läste Strindberg^[3] för att lära sig svenska och studerade filosofi; han blev fil. kand. 1967. Han arbetade som lärare i filosofi på Viggbyholmsskolan 1967–1969 och som lärare i praktisk filosofi vid Stockholms universitet 1969–1972 samt därefter som chefredaktör för Bonniers litterära magasin 1972–1976. Han var ordförande för Svenska PEN 1995.^[4] År 2000 tilldelades han professors namn av Sveriges regering.

Efter debuten 1969 med en diktsamling har Kallifatides framförallt skrivit romaner. Han har dessutom varit verksam som översättare och introducerade då Mikis Theodorakis och dennes problematik för den svenska publiken. I romantrilogin Bönder och herrar, Plogen och svärdet och Den grymma freden skildrar Kallifatides det grekiska inbördeskriget och dess efterskörd i byn Jalos. Han har med dessa verk och andra varit den mest framgångsrika skildraren av Greklands samtidshistoria på svenska. Under slutet av 1970-talet började Kallifatides utreda kärlekens väsen i flera romaner. Ett annat återkommande tema har varit invandrares situation i Sverige i vilket han brutit ny mark i den svenska skönlitteraturen. Han har även författat några kriminalromaner, historiska romaner och reseskildringar samt reportageböcker. 2020 utkom han med romanen Kärlek och främlingskap.^[5]

Ett ännu outforskat område är relationen mellan svenska och grekiska i Kallifatides verk. Han översätter sig själv i bägge riktningar, men diskreta avvikelser från ursprungstexten som visar på en förförståelse av målspråkets särskilda kontext. Kallifatides verk har även översatts till bland annat engelska, tyska, franska, spanska, danska och finska.^{[källa behövs]}

Kallifatides är gift med Gunilla Andér Kallifatides.^[6] Makarna har två barn, varav det ena är ekonomen och den socialdemokratiske politikern Markus Kallifatides.^[7]

Bibliografi

Minnet i exil: dikter (1969)
Utlänningar (1970)
Tiden är inte oskyldig: dikter (1971)
Bönder och herrar (1973)
Plogen och svärdet (1975)
Den sena hemkomsten. Skisser från Grekland (1976)
Den grymma freden (1977)
Kärleken (1978)
Mitt Aten (tills. med Henrik Tikkanen) (1978)
En fallen ängel (1981)
Brännvin och rosor (1983)
Människor, skolböcker, minnen (1986)
Lustarnas herre (1986)
En lång dag i Athen (1989)
Sidospår (1991)
Vem var Gabriella Orlova? (1992)
Cypern: en resa till den heliga ön (1992)
Ett liv bland människor (1994)
Svenska texter (1994)
Det sista ljuset (1995)
Afrodites tårar: om gamla gudar och eviga människor (1996)
De sju timmarna i paradiset (1998)
För en kvinnas röst: en kärleksdikt (1999)
Ett enkelt brott: kriminalroman (2000)
Ett nytt land utanför mitt fönster (2001)
Den sjätte passageraren: kriminalroman (2002)
En kvinna att älska (2003)
I hennes blick: kriminalroman (2004)
Herakles (2006)
Mödrar och söner (2007)
Vänner och älskare (2008)
Slump: kollektiv roman (2008)
Det gångna är inte en dröm (2010)
Brev till min dotter (2012)
Med sina läppars svalka (2014)
Ännu ett liv (2017)
Slaget om Troja (2018)
Kärlek och främlingskap (2020)^[8]

Översättningar

Mikis Theodorakis: Fem meter från min cell (FIB:s lyrikklubb, 1971)
Jannis Ritsos: Åtbörder: dikter (översatta tillsammans med Östen Sjöstrand, Wahlström & Widstrand, 1971)
Ingmar Bergman: Hē magikē kamera: mia autobiografia (Laterna magica) (Kaktos, 1989)

Priser och utmärkelser

1972 – Albert Bonniers stipendiefond för yngre och nyare författare
1982 – Litteraturfrämjandets stora romanpris
1986 – Signe Ekblad-Eldhs pris
1992 – H.M. Konungens medalj
1998 – Karin Boyes litterära pris
1998 – Årets europé i Sverige
2000 – Professors namn
2002 – Stina Aronsons pris
2007 – Siripriset
2008 – Signe Ekblad-Eldhs pris
2017 – Doblougska priset

Filmografi

Roller

1975 – Den vita väggen

Regi

1980 – Kärleken

Manus

1972 – Jag heter Stelios
1980 – Kärleken

Referenser

Noter

^ Eleftheria Spiliotakopoulou (18 april 2016). ”Reading Greece: Theodor Kallifatides, the Greek Writer of the North”. Greek News Agenda. https://www.greeknewsagenda.gr/interviews/reading-greece/5970-gna-interviews-theodor-kallifatides,-the-acclaimed-greek-writer-of-the-north.
^ Gustavsson, Cecilia (23 februari 2001). ”Jag är främling i både Sverige och Grekland”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/relationer/a/4dzJPq/jag-ar-framling-i-bade-sverige-och-grekland. Läst 13 augusti 2018.
^ Lindström, Lars (11 juli 2014). ”"Theodor Kallifatides är rolig nästan jämt"”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kronikorer/lars-lindstrom/theodor-kallifatides-ar-rolig-nastan-jamt/. Läst 26 augusti 2021.
^ Kallifatides, Theodor i Vem är det 1997
^ Larsson, Johan Kellman (10 oktober 2020). ”Theodor Kallifatides kan ha skrivit sin sista bok”. gp.se. http://www.gp.se/1.35329437. Läst 26 augusti 2021.
^ ”Theodor Kallifatides om äktenskapet | Extra | Expressen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/noje/extra/theodor-kallifatides-om-aktenskapet/. Läst 6 augusti 2019.
^ ”Markus Kallifatides”. Svenska Dagbladet. 12 december 2002. https://www.svd.se/markus-kallifatides. Läst 22 juli 2022.
^ ”Kärlek och främlingskap”. Albert Bonniers Förlag. https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/269695/karlek-och-framlingskap/. Läst 26 augusti 2021.

Källor

Litteraturens historia i Sverige, Olsson och Algulin, 2:a upplagan, Stockholm 1991, s. 567
Presentation av Kallifatides på webbsidan immigrant.org, läst 23 juli 2021

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Theodor Kallifatides.
Bilder & media
Wikiquote har citat av eller om Theodor Kallifatides.
Citat

[1] Eleftheria Spiliotakopoulou (18 april 2016). ”Reading Greece: Theodor Kallifatides, the Greek Writer of the North”. Greek News Agenda. https://www.greeknewsagenda.gr/interviews/reading-greece/5970-gna-interviews-theodor-kallifatides,-the-acclaimed-greek-writer-of-the-north.

[2] Gustavsson, Cecilia (23 februari 2001). ”Jag är främling i både Sverige och Grekland”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/relationer/a/4dzJPq/jag-ar-framling-i-bade-sverige-och-grekland. Läst 13 augusti 2018.

[3] Lindström, Lars (11 juli 2014). ”"Theodor Kallifatides är rolig nästan jämt"”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kronikorer/lars-lindstrom/theodor-kallifatides-ar-rolig-nastan-jamt/. Läst 26 augusti 2021.

[4] Kallifatides, Theodor i Vem är det 1997

[5] Larsson, Johan Kellman (10 oktober 2020). ”Theodor Kallifatides kan ha skrivit sin sista bok”. gp.se. http://www.gp.se/1.35329437. Läst 26 augusti 2021.

[6] ”Theodor Kallifatides om äktenskapet | Extra | Expressen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/noje/extra/theodor-kallifatides-om-aktenskapet/. Läst 6 augusti 2019.

[7] ”Markus Kallifatides”. Svenska Dagbladet. 12 december 2002. https://www.svd.se/markus-kallifatides. Läst 22 juli 2022.

[8] ”Kärlek och främlingskap”. Albert Bonniers Förlag. https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/269695/karlek-och-framlingskap/. Läst 26 augusti 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]