Hoppa till innehållet

Världsmästerskapen i friidrott

Från Wikipedia
Världsmästerskapen i friidrott
Carl Lewis Helsinki 1983.jpg
Sport(er)friidrott
Platsvarierande
Tidpunktaugusti-september
År1983- (samlade mästerskap, herrar och damer)
Geografisk omfattninghela världen
ArrangörWorld Athletics

Världsmästerskapen i friidrott är en mästerskapstävling som anordnas udda år, med världsfriidrottsorganisationen World Athletics som arrangör. I början hölls tävlingarna vart fjärde år. Världsmästerskapen i friidrott är ett av de evenemang som gör anspråk på att vara det tredje största sportevenemanget i världen efter olympiska sommarspelen och världsmästerskapet i fotboll.[1]

De första gemensamma världsmästerskapen i friidrott anordnades i Helsingfors i Finland 1983.[2] Tidigare hade man hållit världsmästerskap i enskilda grenar som ej ingick i OS-programmet (de Olympiska spelen fungerade fram till och med 1980 samtidigt som världsmästerskap[3]) på olika orter; 1976 arrangerades VM i 50 km gång herrar i Malmö, 1980 VM i löpning 3 000 meter damer och 400 meter häck damer i Sittard.[4]

Värdar

[redigera | redigera wikitext]
№ Årtal Plats Tid Huvudanläggning Grenar Länder Deltagare
- 1976 Malmö, Sverige 18 september Malmö stadion 1 20 42
- 1980 Sittard, Nederländerna 14–16 augusti De Baandert 2 22 42
1 1983 Helsingfors, Finland 7–14 augusti Helsingfors Olympiastadion 41 153 1 355
2 1987 Rom, Italien 28 augusti–6 september Roms Olympiastadion 43 156 1 451
3 1991 Tokyo, Japan 23 augusti–1 september Tokyos Olympiastadion 43 162 1 517
4 1993 Stuttgart, Tyskland 13–22 augusti Gottlieb-Daimler-Stadion 44 187 1 689
5 1995 Göteborg, Sverige 5–13 augusti Ullevi 44 190 1 804
6 1997 Aten, Grekland 1–10 augusti Atens Olympiastadion 44 197 1 882
7 1999 Sevilla, Spanien 20–29 augusti Sevillas olympiastadion 46 200 1 821
8 2001 Edmonton, Kanada 3–12 augusti Commonwealth Stadium 46 189 1 627
9 2003 Paris, Frankrike 23–31 augusti Stade de France 46 198 1 679
10 2005 Helsingfors, Finland 6–14 augusti Helsingfors Olympiastadion 47 191 1 688
11 2007 Osaka, Japan 24 augusti–2 september Nagai Stadium 47 197 1 981
12 2009 Berlin, Tyskland 15–23 augusti Berlins Olympiastadion 47 200 2 101
13 2011 Daegu, Sydkorea 27 augusti–4 september Daegu Stadium 47 199 1 867
14 2013 Moskva, Ryssland 10–18 augusti Luzjnikistadion 47 203 1 970
15 2015 Peking, Kina 22–30 augusti Nationalstadion 47 205 1 771
16 2017 London, Storbritannien 5–13 augusti Olympiastadion 48 199 2 036
17 2019 Doha, Qatar 28 september–6 oktober Khalifa International Stadium 49 206 1 974
18 2022 Eugene, Oregon, USA 15–24 juli Hayward Field 49 180 1 705
19 2023 Budapest, Ungern 19-27 augusti National Athletics Centre 49 202 2 187
20 2025 Tokyo, Japan 13-21 september Japan National Stadium

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Lundholm, Alexander. (3 november 2015). Ordkriget om världens tredje största mästerskap. Sveriges Radio. Läst 24 oktober 2019.
  2. ^ ”Mats Strandberg minns - så var sportåret 1983”. Sveriges Radio. 22 november 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4113&artikel=4814080. Läst 4 augusti 2015. 
  3. ^ Peter Matthews, 2012, Historical Dictionary of Track and Field, sid. 217. ISBN 9780810879850.
  4. ^ IAAF World Championships in Athletics på gbrathletics.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Världsmästerskapen i friidrott
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Världsmästerskapen_i_friidrott&oldid=55893392”