Vilhelm V av Oranien
| Vilhelm V | |
|---|---|
| |
| Porträtt av Vilhelm V | |
| Regeringstid | 22 oktober 1751 – 9 april 1806 |
| Kröning | 1751 |
| Företrädare | Vilhelm IV av Oranien |
| Efterträdare | Posten avskaffad |
| Regeringstid | 22 oktober 1751 – 9 april 1806 |
| Företrädare | Vilhelm IV av Oranien |
| Efterträdare | Vilhelm I av Nederländerna |
| Gemål | Vilhelmina av Preussen |
| Barn | Frederica Louise Wilhelmina av Oranien Vilhelm I av Nederländerna Fredrik av Oranien |
| Personnamn | Willem Batavus |
| Ätt | Nassau-Oranien |
| Far | Vilhelm IV av Oranien |
| Mor | Anna av Storbritannien |
| Född | 8 mars 1748 Haag, Nederländerna |
| Religion | Nederländska reformerta kyrkan |
| Död | 9 april 1806 (58 år) Braunschweig, Tyskland |
| |
Vilhelm V, född 8 mars 1748 i Haag, död 9 april 1806 i Braunschweig, var arvståthållare i Republiken Förenade Nederländerna. Han efterträdde 1751 sin far Vilhelm IV, men stod först under förmynderskap av sin mor Anna av Storbritannien, därefter sin farmor Marie Louise av Hessen-Kassel och slutligen systern Carolina av Oranien.
Den egentligen regerande under hans minderårighet och långt efter sedan han 1766 blivit myndig var hertig Ludvig Ernst av Braunschweig-Lüneburg, som redan av fadern kallats till Nederländerna och ställts i spetsen för republikens försvarsväsen till lands och sjöss. Vilhelm själv spelade i sitt hemland aldrig annat än en underordnad roll. Han stod alltid under andras ledning; och sedan hertigen av Braunschweig 1784 nödgats lämna Nederländerna, var det hans gemål (sedan 1767), Vilhelmina av Preussen (död 8 juni 1820), som blev den bestämmande för Vilhelms inre och yttre politik.
Hans styrelse utmärktes av ständiga strider mellan partierna, oranier och republikaner-patrioter, och medförde många olyckor för Nederländerna. De motgångar, som drabbade Nederländerna under nordamerikanska frihetskriget, vari de visserligen mot Vilhelms vilja indragits, bidrog i hög grad att öka hans impopularitet. De monarkiska planer som hystes av Vilhelm och hans gemål framkallade slutligen ett borgerligt krig, som 1787 slöts med "patrioternas" nederlag, tack vare den hjälp, som Vilhelm erhöll av sin svåger, Fredrik Vilhelm II av Preussen.
Efter franska revolutionens utbrott invecklades Holland i det första koalitionskriget. I januari 1795 måste Vilhelm med sin familj fly över till England, arvståthållarvärdigheten avskaffades, och fransmännen upprättade Bataviska republiken. Några år senare, 1802, avstod Vilhelm formligen från sina värdigheter och egendomar i Nederländerna samt mottog genom riksdeputationens huvudbeslut (1803) i vederlag biskopsstiftet Fulda, abbotsstiften Corvey och Weingarten samt riksstäderna Dortmund, Isny im Allgäu och Buchhorn, vilka han snart avstod åt sin son, sedermera kung Vilhelm I av Nederländerna. Själv drog han sig slutligen undan till Braunschweig.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Vilhelm V, 1904–1926.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Vilhelm V av Oranien.