Witzenhausen
| Witzenhausen | ||
| Stad | ||
|
||
| Land |  Tyskland
| |
|---|---|---|
| Förbundsland | Hessen | |
| Regierungsbezirk | Kassel | |
| Kreis | Werra-Meissner-Kreis | |
| Höjdläge | 147 m ö.h. | |
| Koordinater | 51°20′N 9°51′Ö / 51.333°N 9.850°Ö | |
| Yta | 126,78 km² ()[1] | |
| Folkmängd | 15 097 ()[2] | |
| Befolkningstäthet | 119 inv./km² | |
| Postnummer | 37213–37218 | |
| Riktnummer | (+49) 0554555 | |
| Kommunkod | 06 6 36 016 | |
| Regionalkod | 06 6 36 0016 06 6 36 0016 016 | |
| Geonames | 6557846 | |
| OSM-karta | 549412 | |
  Witzenhausen i Tyskland
| ||
 Läget för Witzenhausen i Werra-Meissner-Kreis
| ||
| Webbplats: Witzenhausen | ||
Witzenhausen är en tysk småstad i distriktet Werra-Meißner-Kreis i förbundslandet Hessen. Staden ligger vid floden Werra i en region med många körsbärsträdsodlingar. Witzenhausen bildas av 16 stadsdelar.[3]
Varje år hölls under andra helgen i juli en skördefest i staden. Under festen koras årets körsbärsdrottning. Kassels universitet har en utpost (ekologisk jordbruk) i staden. Till utposten hör ett växthus där exotiska växter som banan, citron och kakao odlas. I Witzenhausen finns dessutom ett etnologiskt museum.[3] Skolverksamheten började 1898 som ett företag (Deutsche Kolonialschule) för att utbilda personer som skulle flytta till Tysklands kolonier.[4]
Witzenhausens vänorter är Saint-Vallier (Frankrike), Filton (utanför Bristol, England), Vignola (Italien) och Kayunga (Uganda).[5]
-
Rådhuset -
Korsvirkeshus i stadens centrum -
Körsbärsodlingar utanför staden -
Vy med två borgar i stadsdelen Wendershausen
Historia
[redigera | redigera wikitext]Även om orten kan vara äldre så finns de första källorna om Witzhausens existens från tiden när de thüringska lantgrevarna var härskare i Werraflodens dalgång. Orten fick 1225 behörighet att hålla marknader. Lantgrevarna var i strid med biskopen från Mainz och 1232 förintades orten av biskopens legosoldater. Samhället återskapades och dessutom byggdes två ringmurar. Redan 1247 betecknas Witzhausen som stad (civitas).[4]
Innanför stadsmurarna grundades flera hantverkargillen som skapade rikedomar. Å andra sidan förekom stadsbränder (bland annat 1479) och epidemier (pesten 1599) samt plundringar under trettioåriga kriget. Under 1800-talet etablerade sig olika fabriker i staden som producerade till exempel papper och cigarr.[4]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2023, Statistisches Bundesamt, 28 oktober 2024, läs online, läst: 16 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Stadtportrait (tyska), stadens webbplats, läst 26 september 2015.
- ^ [a b c] Stadtgeschichte (tyska), stadens webbplats, läst 26 september 2015.
- ^ Partnerschaften (tyska), stadens webbplats, läst 26 september 2015.
|