Hoppa till innehållet

Ypsilon Ursae Majoris

Från Wikipedia
Ypsilon Ursae Majoris (υ)
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildStora Björnen
Rektascension09t 50m 59,35700s[1]
Deklination+59° 02′ 19,4386″[1]
Skenbar magnitud ()+3,68 (maximum), 3,86 (minimum) [2][3]
Stjärntyp
SpektraltypF2 IV[4]
U–B+0,08[5]
B–V+0,291 ± 0,003[6]
VariabeltypPulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCT)[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+27,30 ± 4,1[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -42,97[1] mas/år
Dek.: -23,62[1] mas/år
Parallax ()28,06 ± 0,20[1]
Avstånd116,2 ± 0,8  (35,6 ± 0,3 pc)
Absolut magnitud ()+1,11[8]
Detaljer
Massa1,57[9] eller 2,20[4] M
Radie2,79 ± 0,40[10] R
Luminositet29,5[11] L
Temperatur7 211 ± 245[9] K
Vinkelhastighet124,2[12] km/s
Ålder1,168[8] miljarder år
Andra beteckningar
29 Ursae Majoris, GC 13540, LSPM J0950+5902, SKY# 19020, GCRV 6302, LTT 12611, TD1 14302, GEN# +1.00084999, 2MASS J09505935+5902192, TYC 3820-1522-1, ADS 7534 A, HD 84999, N30 2355, UBV 9251, AG+59 731, HIC 48319, NLTT 22717 , UBV M 15725, AKARI-IRC-V1, J0950589+590218, HIP 48319, PLX 2325, USNO-B1.0 1490-00190459, ASCC 188585, HR 3888, PLX 2325.00, uvby98 100084999 V, BD+59 1268, IDS 09439+5931, PMC 90-93 264, WDS J09510+5902A, CCDM J09510+5902A, IRAS 09474+5916, PPM 32349, HFE83 684, CSI+59 1268 1, IRC +60198, ROT 1511, FK5 368, JP11 1870, SAO 27401[13]

Ypsilon Ursae Majoris (υ Ursae Majoris, förkortat Ypsilon Uma, υ UMa) som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Stora Björnen. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på +3,79[5] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på 28,1[1] mas beräknas den befinna sig på ca 116 ljusårs (36 parsek) avstånd från solen.

Ypsilon Ursae Majoris utgjorde tillsammans med Tau UMa, 23 UMa, Fi UMa, Theta UMa, 18 UMa och 15 UMa, den arabiska asterismen Sarīr Banāt al-Na'sh, "Nazshons döttrar" och Al- Haud, ”Dammen”.[14] Enligt stjärnkatalogen i The Technical Memorandum 33-507 - A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars, var Al-H aud namn på sju stjärnor: f som Alhaud I, τ som Alhaud II, e som Alhaud III, h som Alhaud IV, θ som Alhaud V, denna stjärna (υ) som Alhaud VI och φ som Alhaud VII.[15]

Primärstjärnan Ypsilon Ursae Majoris A är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass F2 IV.[4] Den har en massa som är ca 1,6 – 2,2[9][4] gånger solens massa, en radie som är ca 2,8[10] gånger större än solens och utsänder ca 30[11] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 7 200 K.[9]

Ypsilon Ursae Majoris är en pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCT). Stjärnan varierar mellan skenbar magnitud +3,68 och 3,86 med en period av 0,1327 dygn (3,18 timmar).[2] Den är en dubbelstjärna där primärstjärnan är variabel.[16] Följeslagaren Ypsilon Ursae Majoris B, är av magnitud +11,0[17] och var 2008 separerad med 11,78 bågsekunder från primärstjärnan vid en positionsvinkel på 295,4°, vilket motsvarar en projicerad separation på 419,8 AE. Den har en massa som är omkring 40 procent av solens. [4]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Upsilon Ursae Majoris, 20 mars 2019.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] ”Ups UMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=37374. Läst 8 augusti 2016. 
  3. ^ Samus N.N., Durlevich O.V., Kazarovets E V., Kireeva N.N., Pastukhova E.N., Zharova A.V. med flera. ”General Catalogue of Variable Stars, 4th Edition, Volumes I-III” (på engelska). http://www.sai.msu.su/gcvs/cgi-bin/search.cgi?search=Ups+UMa. Läst 8 augusti 2016. 
  4. ^ [a b c d e] De Rosa, R. J.; et al. (2013), "The VAST Survey – III. The multiplicity of A-type stars within 75 pc", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 437 (2): 1216, arXiv:1311.7141, Bibcode:2014MNRAS.437.1216D, doi:10.1093/mnras/stt1932.
  5. ^ [a b] Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data, SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=48319. Läst 8 augusti 2016. 
  7. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  8. ^ [a b] Ammler-von Eiff, M.; Reiners, A. (June 2012), "New measurements of rotation and differential rotation in A-F stars: are there two populations of differentially rotating stars?", Astronomy & Astrophysics, 542: A116, arXiv:1204.2459, Bibcode:2012A&A...542A.116A, doi:10.1051/0004-6361/201118724.
  9. ^ [a b c d] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154, Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
  10. ^ [a b] Korzennik, S. G.; et al. (April 1995), "Nightly variations of nonradial oscillations in the Delta Scuti star upsilon Ursae Majoris", Astrophysical Journal, Part 2, 443 (1): L25–L28, Bibcode:1995ApJ...443L..25K, doi:10.1086/187827.
  11. ^ [a b] Balona, L. A.; Dziembowski, W. A. (October 1999), "Excitation and visibility of high-degree modes in stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 309 (1): 221–232, Bibcode:1999MNRAS.309..221B, doi:10.1046/j.1365-8711.1999.02821.x.
  12. ^ Schröder, C.; Reiners, A.; Schmitt, J. H. M. M. (January 2009), "Ca II HK emission in rapidly rotating stars. Evidence for an onset of the solar-type dynamo" (PDF), Astronomy and Astrophysics, 493 (3): 1099–1107, Bibcode:2009A&A...493.1099S, doi:10.1051/0004-6361:200810377.
  13. ^ ”Basic data: V* ups UMa – Variable star of Delta Scuti type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=ups+UMa&submit=SIMBAD+search. Läst 8 augusti 2016. 
  14. ^ Allen, Richard Hinckley (1899), Star-Names and Their Meanings, New York: G. E. Stechert, p. 442.
  15. ^ Rhoads, Jack W. (November 15, 1971), Technical Memorandum 33-507-A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars (PDF), Jet Propulsion Laboratory, California Institute of Technology.
  16. ^ L. A. Balona, W. A Dziembowski. ”Excitation and visibility of high-degree modes in stars” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 309 (1): sid. 221–232. doi:10.1046/j.1365-8711.1999.02821.x. 
  17. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]