avtal

Svenska

Substantiv

Böjningar av avtal	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	avtal	avtalet	avtal	avtalen
Genitiv	avtals	avtalets	avtals	avtalens

avtal

• uttal: a:vta:lɑːvtɑːl

1. (rättsligt bindande) ensidig utfästelse eller överenskommelse mellan två eller flera parter, ömsesidig försäkran

   Synonymer: överenskommelse

   Avtalet om nästa års löner blev klart klockan tre i natt.

   Besläktade ord: avtala, avtalad

   Jämför: ackord, biläggande, deal, fördrag, förlikning, kontrakt, konvention, löfte, pakt, paktum, traktat, transaktion, uppgörelse

   Sammansättningar: affärsavtal, anställningsavtal, arbetsmiljöavtal, arrendeavtal, avtalsbrott, avtalsenlig, avtalsfrihet, avtalsförhandling, avtalsförslag, avtalsgruppsjukförsäkring, avtalskonferens, avtalslag, avtalspart, avtalspension, avtalsperiod, avtalsprincipen, avtalsråd, avtalsrörelse, avtalssekreterare, avtalsstatut, avtalsstridig, avtalstyp, avtalsvillkor, borgensavtal, branschavtal, entreprenadavtal, entreprenadavtal, femårsavtal, flyktingavtal, genomförandeavtal, gentlemannaavtal, grundavtal, gåvoavtal, handelsavtal, hyresavtal, kollektivavtal, konsensualavtal, konsortialavtal, konsortieavtal, kulturavtal, köpavtal, köpeavtal, låneavtal, löneavtal, medbestämmandeavtal, miljardavtal, nyttjanderättsavtal, pantavtal, ramavtal, sekretessavtal, serviceavtal, skenavtal, skiljeavtal, skötselavtal, standardavtal, tillsvidareavtal, överlåtelseavtal

Översättningar

Översättningar

• asturiska: contratu m
• bokmål: avtale ^(no) m
• engelska: contract ^(en), agreement ^(en)
• finska: sopimus ^(fi)
• kroatiska: ugovor ^(hr) m
• nederländska: overeenkomst ^(nl), akkoord ^(nl)
• polska: umowa ^(pl) f
• portugisiska: acordo ^(pt) m
• tyska: Abkommen ^(de) n, Vertrag ^(de) m
• ungerska: megállapodás ^(hu)