myrten

Svenska

Substantiv

Böjningar av myrten	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	myrten	myrten	myrtnar	myrtnarna
Genitiv	myrtens	myrtens	myrtnars	myrtnarnas

myrten

1. en växtart, (Myrtus communis), i familjen myrtenväxter med städsegröna, läderartade blad och vita till lätt rosa blommor

   1875: Månen, ur Samlade skrifter, Carl Fredric Dahlgren:

   De se ej, att månen vid källornas vyss / Åt myrten och blomman fördelar sin kyss.

   1922: Mårbacka, Selma Lagerlöf:

   Men att sätta något annat grönt i brudkronan än myrten, det gick inte heller an.

   Sammansättningar: myrtenbuske, myrtenkrans, myrtenkrona

Översättningar

Översättningar

• bokmål: myrte
• danska: myrte
• engelska: myrtle ^(en)
• finska: myrtti ^(fi)
• franska: myrte ^(fr) m
• ryska: мирт ^(ru) m (mirt)
• spanska: mirto ^(es) m, arrayán ^(es), murta ^(es) f
• tyska: Myrte ^(de) f
• ungerska: mirtusz ^(hu)