vart

Se även vårt och värt.

Svenska

Adverb

vart

1. (interrogativt) mot eller till vilken plats

   Vart är vi på väg?

   Synonymer: varthän, vars (i olika dialekter framför allt i norra delen av landet)

2. (talspråk, dialektalt, interrogativt) var, på vilken plats

   Vart bor du?

   Synonymer: vars (i olika dialekter framför allt i norra delen av landet)

   Användning: Språkrådet konstaterar att många i talspråket inte gör någon skillnad mellan användning av var och vart. I skrift anser dock Språkrådet att skillnaden bör upprätthållas.

Översättningar

mot vilken plats

• bokmål: hvor ^(no), hvor ^(no) hen ^(no), hvorhen
• bosniska: kuda
• bulgariska: накъде ^(bg)
• engelska: where ^(en), to ^(en), whither ^(en)
• franska: où ^(fr)
• frisiska: wêrhinne
• grönländska: sumut
• japanska: どこ ^(ja) (doko) (+riktning), どちら ^(ja) (dochira), どっち ^(ja) (dotchi)
• jiddisch: וווּהין (vuhin)
• malajiska: ke mana
• nederländska: waarheen ^(nl)
• nynorska: kvar, kvar hen, kvarhen
• polska: dokąd ^(pl)
• portugisiska: aonde ^(pt)
• ryska: куда ^(ru)
• spanska: adónde ^(es)
• turkiska: nereye ^(tr)
• tyska: wohin ^(de)
• älvdalska: wert

Substantiv

vart

1. (oböjligt) i uttryck

   Någon vart.

   Ingen vart.

Etymologi: Av fornsvenska hvart.

Sammansättningar: ingenvart, någonvart

Pronomen

vart n

1. neutrum av var

   Fraser: vart och ett

Verb

vart

1. böjningsform av varda
2. (vardagligt) böjningsform av vara

   1892: Hälsingesägner berättade av V. Engelke, 2:a samlingen: 2: Trollbarnen:

   Men när de talade om Mickels Pär, vart hon allvarlig.

   Se även: blitt, dratt, tatt

Nynorska

Verb

vart

1. böjningsform av verte