Vitiden - En energifiktion

”Acceptera den föreliggande verkligheten - endast därigenom har vi utsikt att behärska den, att rå på den för att förändra den och skapa kultur som är ett smidigt redskap för livet. Vi har inte behov av en gammal kulturs urvuxna former för att uppehålla vår självaktning. Vi kan inte smyga oss ur vår egen tid bakåt. Vi kan inte heller hoppa förbi något som är besvärligt och oklart in i en utopisk framtid. Vi kan inte annat än att se verkligheten i ögonen och acceptera den för att behärska den. Vad som är medel och vad som är mål i våra dagars kulturliv har det aldrig varit någon tvekan om. Det är de trötta och pessimistiska, som påstår att vi håller på att skapa en maskinkultur, som är sitt eget ändamål.” Vi måste acceptera den föreliggande verkligheten – endast därigenom har vi utsikt att förstå den, att relatera till den för att påverka den och skapa kultur som är ett smidigt redskap för omställningen. Vi har inte behov av en gammal kulturs urvuxna former för att skapa mening och välstånd. Vi kan inte göra det gjorda Asplund m.fl. 1980[1931] ogjort. Vi kan inte heller hoppa förbi något som är besvärligt och oklart in i en utopisk framtid. Vi kan inte annat än att se verkligheten i ögonen och acceptera den för att behärska den. Det är de trötta ”Distributed by the publishing arm of the Social Democratic party, it is explicitly also political propaganda, evoking in text, image and form a modern or future ”A-Europe”, ”...the society we are building for”, and ”B-Europe”, or ”Sweden-then”: fragmented spatially and socially but also temporally. (...) A-Europe is premised on a standardized society, allowing for industrialization at all levels, from that of large-scale communications networks to the micro and minor practices of local farming, leisure activities and domestic work. Acceptera is a manifesto for development in a predetermined direction, created on the basis of a modern understanding of time, progress and linear causality, a specific arrow of time premised on industrial technolo­ gies and industrial design, leading to a particular and singular societal future.” skapa en hållbarhets—kultur, som är sitt eget ändamål. Negativ klimatpåverkan och försämring av ekosystem och biologisk mångfald är inte längre acceptabelt. Förnybar energi är en globalt begränsad resurs och en jämn och Mazé & Wangel 2017, s. 275­276 Vi ställer om och pessimistiska, som påstår att vi håller på att 2 3 Innan industrialiseringen och förbränningen av fossila ämnen tog fart i slutet av 1800­talet låg halten koldioxid i atmosfären på cirka 280 ppmv (miljondelar räknat i volym). Sedan dess har halten ökat, och i allt snabbare takt. År 1990, vilket är referensåret för det globala klimatavtalet Kyoto-protokollet, uppgick halten till 350 ppmv. Vid millennieskiftet tio år senare var halten 370 ppmv. Första gången koldioxidhalten i atmosfären uppmättes till mer än 400 ppmv vid någon mätstation var år 2012. Tre år senare, år 2015, uppnåddes samma halt för första gången som ett globalt genomsnitt och under en hel månads tid. Halten koldioxid i atmosfären är nu 40 procent högre än innan industrialiseringen. Energimyndigheten 2016a rättvis resursfördelning på global nivå är viktigt av moraliska skäl. För att ge utrymme för andra, fattigare länder att öka sin levnadsstandard behöver vi i västvärlden därför ta ett steg tillbaka, övergå till en enklare livsstil och anpassa vårt fotavtryck till en globalt hållbar nivå. Både vår energianvändning och våra växthusgasutsläpp behöver minskas radikalt om 1,5 gradersmålet ska nås och katastrofala klimatförändringar undvikas. Energipolitikens fokus måste vara på ekologisk Hur mycket energianvändningen och klimatgasutsläppen i Sverige måste minska beror på ett flertal faktorer: vilket mål man strävar efter, hur man ser på Sveriges roll i omställningen till ett koldioxidneutralt energisystem, samt vilka systemgränser som sätts upp, d.v.s. hur ”svensk” energianvändning och ”svenska” utsläpp definieras. Att energianvändningen i Sverige måste minska med en tredjedel och klimatgasutsläppen med 90 procent av dagens nivåer har räknats fram med utgångspunkt i 1,5­gradersmålet samt tanken att Sverige bör bli en nettoexportör av förnyelsebar energi. För att definiera ”svensk” energianvändning och ”svenska” utsläpp har en konsumtionsbaserad systemgräns använts. En konsumtionsbaserad systemdefinition innefattar miljö­ påverkan från allt som konsumeras inom ett visst område, oavsett var energianvändning, utsläpp eller annan miljöpåverkan sker. behöver kapas med en tredjedel, och växthusgasutsläppen med hela 90 procent. Detta är en omfattande, men långt ifrån omöjlig utmaning. Förändringar behöver synas på alla nivåer i samhället, bland annat i hur människor organiserar sin vardag. → Läs mer i Coda Vi ställer om hållbarhet och global rättvisa. Energianvändningen 4 5 Det finns en etablerad tro på teknik som ensam lösning på hållbarhetsproblem i samhället. Historien har dock gång efter gång visat att effektivitetsvinster genom teknik tenderar att ätas upp, antingen i form av ökad användning av det som sparats eller genom att besparingarna går till konsumtion på annat håll. Detta fenomen är känt som ’Jevons paradox’ eller rekyleffekten och observerades redan på 1800­talet. Stø m.fl. 2006 Energianvändningen måste minska kraftigt i byggnader, inom industrin och i transportsystemet, både genom livsstilsförändringar, ändrade affärsmodeller och genom ny energibesparande teknik. Lågenergihus, byggnader med mycket låg energianvändning, måste bli den generella normen. Ekonomin måste bygga på ett kretsloppssamhälle En cirkulär ekonomi är en ekonomisk modell som bygger på cirkulära kretslopp snarare än linjära processer. Det cirkulära består av ett regenererande system där resurser och avfall såväl som utsläpp och energiläckage minimeras genom att sakta ned, stänga och smalna av material- och energi-loopar. Detta kan åstadkommas till exempel genom långlivade designlösningar, underhåll, reparationer, återanvändning, renovering och återvinning. och resurseffektiva affärsmodeller, så kallad cirkulär ekonomi. Vi måste prioritera flödande energiresurser som sol, vind och vatten. Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Vi har inte råd att vänta. En tiondel av jordens befolkning, över 700 miljoner människor, bor idag i låglänta kustområden som ”It matters what matters we use to think other matters with; it matters what stories we tell to tell other stories with; it matters what knots knot knots, what thoughts think thoughts, what descriptions describe descriptions, what ties tie ties. It matter what stories make worlds, what worlds make stories.” fortgå. Värmeböljor, skyfall och smältande isar skördar redan offer. Klimatfrågan måste adresseras nu, och tekniska Haraway 2016, s. 12 Vi ställer om riskerar sköljas bort om den globala uppvärmningen får 6 7 Stø m.fl. 2006 förbättringar räcker inte. Våra drömmar, vår logik och vårt dagliga värv måste manifestera detta i varje given stund – i varje handling och varje motreaktion. Från tanke, till mening, till fysiskt ting, till rum, till boning, till landet och staden – överallt måste denna fråga finna sin mening och sitt svar. Vi ställer om 8 9 Vi bor SCB 2012 Fyra och en halv miljon bostäder, med sammanlagt fem- nu står inför en omfattande renovering och nybyggnation hundra miljoner klimatkontrollerade kvadratmeter. Mindre är därför mycket glädjande. Detta är en möjlighet vi än så är inte utmaningen. Trots att boendet är den inte får förlora! Nu har vi chansen att en gång för alla enda konsumtionskategori som uppvisar tydligt minskande ställa om vår bebyggda miljö så att den främjar en mer klimatgasutsläpp finns det mycket kvar att göra. Att landet hållbar och socialt engagerad livsföring. Naturvårdsverket 2017 ”Det kommer inte vara som det är nu, men det kommer ju vara ett liv.” Detta kan förstås som en del av den så kallade arbeta-ochspendera-cykeln. Från fokusgrupp 11 oktober 2016 Dock går denna utmaning bortom det rent fysiska. Vi måste först göra upp med fastighetsmarknadens falska ideal. → Vi arbetar & är lediga I bostadsannonser och fastighetsreklam råder den välmående kärnfamiljens hegemoni med spatiösa ytor och eget rum för varje barn. Stora dyra kök som vi knappt hinner använda, badrum med relaxdel och andra statusmarkörer står högt i kurs. Lägg en ’gå­in­garderob’ och en ’mansgrotta’ till detta och det blir plötsligt lätt Mansgrotta kommer från engelskans ”mancave”, ett avsides utrymme för män där de kan ’göra som de vill’ utan rädsla för konflikt med kvinnligt inflytande över inredningen. att förstå hur Sverige, med i genomsnitt 42 kvadratmeter SCB 2012; SCB 2013 per person, ligger i topp vad gäller boendeyta. Men det har inte alltid varit så. Under 1940­talet hade varje boende i genomsnitt ett rum till sitt förfogande, vilket sedan dess har fördubblats till två rum per person. Denna ’statushöjning’ kommer dock inte alla till gagn. Boende kring Karlaplan i Stockholm har i genomsnitt tre gånger så stort boende (60 kvadratmeter per person) som Vi bor 16 17 Dagens Nyheter 2016 den som bor i Rinkeby (20 kvadratmeter per person)! Sverige ligger även i topp vad gäller andelen ensamhushåll – en sorglig världsmästartitel att hålla. Över en och en halv miljon hushåll består av en enda vuxen person. Detta motsvarar 40 procent av alla hushåll i landet! En stor andel av dessa ensamhushåll bor i villor. Samtidigt råder akut bostadsbrist och många, såväl SCB 2015 gamla som unga, vittnar om att de känner sig ensamma. Inte konstigt att nästan hälften av Stockholms unga vuxna efterfrågar kollektivboende, där de kan bo med gamla och nya vänner. Med de hundratusentals nya bostäder United Minds m.fl. 2014 som nu ska byggas i och med Sverigeförhandlingen finns ypperliga möjligheter att möta denna efterfrågan och slå Även andra kollektiva lösningar bidrar till högre resurseffektivitet. → Vi reser Vi bor 18 två flugor i en smäll – ökad resurseffektivitet och stärkt psykosocial hälsa. Gemensamma ytor främjar mänskliga 19 Kollektiva boendeformer kan se ut på många olika sätt och fylla ett flertal olika funktioner. Under 1900­talets början planerades och byggdes många kollektivhus med syfte att stödja kvinnans frigörelse från det obetalda hemarbetet. Dessa kollektivhus byggdes typiskt med gemensamma lokaler för att hantera matlagning, tvätt och barntillsyn kollektivt, antingen genom anställd personal eller (i undantagsfall) genom arbetsdelning. I och med funktionalismens genombrott utökades idén om det rationella kollektivhuset till att omfatta hela familjen. De bostadskollektiv med storfamiljen som ideal som många idag förknippar med kollektivt boende dök upp först under 1960­talet. För närvarande pågår många intressanta projekt vilka utvecklar kollektivboendet som idé med nya integrerade tjänster som utöver storkök även kan innefatta extrarum att hyra, gemensam trädgård med odlingar, tillgång till bil- och cykelpool, minispa, lounge, osv. möten och skapar ett delat ansvar, men också delad glädje. Vi kan välja att fortsätta isolera oss och köpa barnpassning som tjänst, eller ingå som del av en större familj där ingen behöver vara ensam och ingen riskerar att bli utbränd. Hållbara lösningar som laddstolpe för elbilen, treglasfönster och grästak inger kanske hopp om en bättre framtid men svarar inte på frågor om produktionens förhållanden. Hur har huset byggts och var har dessa material utvunnits? Att betongtillverkning medför enorma växthusgasutsläpp är idag väl etablerat – trästomme är ”Green bling” eller hållbarhetspynt är ett begrepp för arkitektoniska element som fungerar som starka symboler för hållbarhet men som inte nödvändigtvis innebär att huset i sin helhet är att betrakta som hållbart (Lidell 2013). Grönt bling kan till exempel vara solpaneler, vindkraftsnurror, gröna tak och växtbeklädda väggar. Sett till energi- och resurskostnaden för ett hus som helhet och över hela livscykeln kan faktorer som konstruktion, materialval, isolering och energivanor vida överstiga eventuella besparingar gjorda via grönt bling. Vi bor 20 det enda alternativet – men även till synes hållbara material har skuggsidor. Globaliseringen i kombination med billiga fossildrivna transporter möjliggör att vi lever gott på andra människors lidande. Granit och andra 21 ”Kort sagt: skogsägande och industriskogsbruk är ett litet särintresse. Ändå förväntas svensken ha förståelse för avverkningar av urskogar, hyggesplöjningar, kvävegödslingar och bedrövande monokulturer utan vare sig svamp, bär eller djurliv. Ungefär 94 procent av landets skogar saknar skydd. Man kan kalla det äganderättens tragedi – hänsynslöshet med hänvisning till allmännyttan. Egenintresse som frodas i ett liberalt vakuum. Man skulle kunna tänka sig att motståndet mot svenskt skogsbruk skulle vara större – merparten av befolkningen anser faktiskt att rekreation och naturvärden går före industrins behov – men svenskens förhållande till naturen är alltför komplicerat och ännu färgat av modernismens ideal. (...) Naturen är en åker.” Wong 2007 råvaror utvinns under hälsovådliga former – dammlunga är idag Kinas vanligaste yrkessjukdom! I detta perspektiv framstår dagens renoveringsfrenesi som högst omoralisk. Med snabba byten av marmor, rostfritt stål, klinker och ekparkett sjunker såväl materialens som arbetets värde bort i historielöshet och ignorans – handens kunskap Tidholm 2012, s. 39 ersatt av maskinerier. Renovering och nybyggnation medför också en möjlighet att kraftigt öka produktionen av förnybar energi. Sverige kan bli självförsörjande! Men för att kunna fasa ut kärnMed mannens intåg i köket har matlagning gått från obetald (kvinnlig) hushållssyssla till prestigefull (manlig) konstform. Köksredskapen har kodats om från vit plast och pastellfärger till prestandaredskap i svart och rostfritt stål. Även köket som rum har kodats om. Där femtiotalets kök utformades med den ensamma husmodern i centrum är det moderna köket ofta designat för att likna ett industrikök, inte sällan med möjlighet för flera att engagera sig i matlagningen. Det moderna köket förväntas även fylla flera funktioner som tidigare var förlagda till vardagsrummet, matsalen och salongen (för dem som hade råd med dessa utrymmen): det är i köket man tar en drink, äter och umgås. Vi bor 22 kraften krävs ett gemensamt ansvar för energiproduktionen. I det nya Sverige koloniserar storstäderna inte längre landsbygden med solcellsparker, vindsnurror och vattenkraftverk. Varje tak, varje fasad är en potentiell solcellspark. Och var bättre att lokalisera vindsnurror än 23 ”Den planerade utbyggnaden av vindkraft innebär en stor utmaning för det samiska samhället och därmed för Sametinget. Förutsättningarna för det samiska levnadssättet förändras radikalt om en vindkraftsetablering kommer till stånd utan att samiska behov beaktas. Det finns stora bevarandevärden inom Sápmi och motståndet mot utbyggnaden är därför ofta stor. Vindkraftparkerna tar stora markarealer i anspråk och fragmenterar landskapet. Vi anser att energi framförallt ska produceras lokalt, vilket innebär att en utbyggnad av vindkraften bör koncentreras till södra Sverige. Vi föredrar också lokal småskalig energiproduktion i förhållande till storskalig produktion där elen ska transporteras långt.” Ur: Sametingets syn på vindkraft i Sápmi (2009) Solceller på tak och fasader skulle kunna bidra med 70 TWh solel per år vid Skånes kust, detta tätbefolkade och vindvälsignade landskap. När energiproduktionen hämtas hem möjliggörs PROFU 2016 också en ny typ av livsstil, mer i samklang med vår omgivning och dess villkor. När solen skiner, vinden blåser och forsarna strömmar finns energi i stora mängder att tillgå, andra tidpunkter bör vi förhålla oss till motsatsen – samhället kan inte verka frikopplat från den resursbas vi är beroende av, utan varje medborgare måste ges möjlighet till vardaglig dialog med naturen. ”Växter ger lugn. Man blir glad av en liten pelargon.” Från fokusgrupp 22 maj Vi bor 24 25 Måndag 21 juli Tisdag 22 juli Kraftproduktionsprognos Kraftproduktionsprognos 960 5(12) 785 4(8) 640 5(8) 744 6(9) 780 7(12) 494 4(7) 408 7(10) 560 6(10) 922 5(8) 615 4(5) 759 6(8) 807 9(16) 382 10(17) 1243 6(7) Solinstrålning W/m2 Vindhastighet m/s 1121 4(7) 583 6(8) 843 6(9) 1477 7(8) Förutsättningar för energiproduktion varierar beroende av teknik. Vi reser Även kollektiva boendeformer främjar mänskliga möten. → Vi bor Vad händer med vardagens interaktioner när vi tillbringar asfalt där köer ringlar fram. Möten med människor, dofter så stor tid av dagen avskilda i metallskal som så och ljud – alla vardagens friktioner – stängs ute genom effektivt distanserar oss från varandra och vår omkring­ bilens tempererade mikroklimat. Ett klimat underhållet liggande miljö? Avstånd kan ibland förefalla krympa men av tusentals komponenter som förr eller senare behöver allt som oftast också växa i landskap av betong och skötas och lagas. Detta är något som ständigt kräver vår tid och våra resurser i anspråk. På cykeln, eller till fots, skär vi genom landskapet på ett annat sätt; andra rum öppnas upp såväl i staden som på landsbygden. En fågels sång, ett samtal, ett ögonkast – tid för underhåll och skötsel av ting som kan blir frigjord för att träffa en vän eller göra något annat av intresse. Kroppen aktiveras och hjärtat får pumpa och bli starkt. Avstånd kan återigen få växa och resan kan ges större mening än bara som en transport mot målet. Staden ska inte längre växa i takt med bildäck mot asfalt utan genom dialog med våra muskler, steg och trampor – mänskliga avstånd. Privatbilismen är ett obegripligt slöseri med gemensamma resurser! En typisk bil är byggd för fem passagerare men används ändå inte av mer än 1,2 personer för en genomsnittlig bilresa. Bilen står dessutom parkerad 96 Vi reser 36 37 They paved paradise And put up a parking lot With a pink hotel, a boutique And a swinging hot spot Don't it always seem to go That you don't know what you've got 'Till it's gone Ytterligare ett exempel på hur vi slösar med jordens resurser är den mat vi äter. procent av sin livstid, och behöver inte mindre än fyra parkeringsplatser för att fylla sin funktion. En avse- → Vi äter värd del av stadens yta idag tas i anspråk av körbanor Joni Mitchell, 1970 och parkeringsplatser. Detta samtidigt som värdefulla grönytor byggs bort för att råda bot på bostadsbristen. Förskoleklasser trängs på asfalterade ’utsläppsgårdar’ samtidigt som nya lyxiga parkeringshus i flera våningar ”Utifrån beprövad praxis och aktuell forskning har flera kommuner tagit fram egna riktlinjer med dimen­ sionerande mått för friyta som stöd i de konkreta ärendena. Bedömningen av tillräckligt stor friyta bör ta hänsyn till både friytan per barn och till den totala storleken på friytan. Ett rimligt dimensionerande mått utifrån antalet barn kan vara 40 m2 friyta per barn i förskolan och 30 m2 friyta per barn i grundskolan. Forskning visar att den totala storleken på friytan helst bör överstiga 3000 m2. På en gård som är mindre, oavsett antal barn, kan en barngrupp få svårt att utveckla lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser deras behov.” Boverket och Movium 2015, s. 42 Gullberg 2015 tillåts parasitera på stadsbilden. Urry 2009 Vår kritik innebär inte ett förnekande av privatbilismens fördelar. Om inga fördelar funnes skulle bilsamhället knappast rönt sådana framgångar. Vår kritik riktar istället in sig på varje modernt samhälles största utmaning - fördelningen av nyttor och kostnader. Ur bilistens perspektiv framstår nya väginvesteringar som rationella och kanske till och med önskvärda, men Vi reser 38 39 En batteribil laddad med grön el är en populär symbol för ett grönare, mer hållbart sätt att transportera sig från A till B. Särskilt jämfört med dess föregångare, den CO2­puffande fossilbränsledrivna bilen med förbränningsmotor. Men en elbil är fortfarande en bil som kräver avsevärda resurser i form av energi, material, transport och arbete för att sättas ihop till en helhet. Bilbatteriet framställs i dagsläget med hjälp av sällsynta jordartsmetaller som neodym och litium vilket bryts i gruvor av underbetalda kinesiska arbetare. Att byta från fossilbil till elbil är allt annat än en hållbar lösning. Att byta från att äga bil till att vara medlem i en bilpool, eller till att inte ha bil alls, är en långt mer hållbar lösning. vem drar nyttan av några minuters sparad resväg till jobbet, och vem bär kostnaden i form av ytterligare ökad risk för barnastma, lungcancer och tusentals för tidiga dödsfall? Vem drar nyttan av de 11 miljoner ton växthusgaser som privatbilismen varje år spyr ut, och Naturvårdsverket 2017 vem betalar kostnaden i form av skenande klimatförändringar? Bilen är ett odemokratiskt och osolidariskt färdmedel där individens lättja och bekvämlighet ställs över samhällets välbefinnande. Bilismens negativa miljö­ och hälsoeffekter uppstår dock redan vid utvinningen av fossila bränslen och andra råvaror. Detta kan vidare förstås som ett av flera exempel på den omfattande extraktivism som uppstått i globaliseringens, kapitalismens och teknikutvecklingens kölvatten. Extraktivism kan kortfattat definieras som ”de aktiviteter som utvinner stora mängder naturresurser för export, utan att processa dem” (Acosta u.d., s. 61). Begreppet populariserades genom Naomi Kleins bok; This Changes Everything: Capitalism vs. the Climate, där en bredare definition används. Denna bredare definition innefattar förutom extraktivism som aktivitet även de system och processer som gör detta tekniskt, juridiskt och ekonomisk möjligt. Klein ser extraktivismen som ett av de mest talande exemplen på själva grundorsaken till all miljöförstöring, nämligen att människans relation till jorden karaktäriseras av dominans och utnyttjande, istället för den förvaltande hållning (eng. stewardship) som måste till om hållbar utveckling ska kunna realiseras. Vi reser 40 Gullberg 2015 Sett till dess användning är spårbunden trafik upp till 60 gånger mer effektiv än personbilen. Vi kan skapa nya drömmar där blanka skenor för oss genom landskapet likt silverpilar från stad till stad eller stadsdel till stadsdel. Det kollektiva måste uppvärderas och det individfixerade nedvärderas. Det kollektiva måste få 41 ”Är det meningen att man inte livet? Är det meningen att man meningen att [man] inte ska få är människor, vi måste få göra utrymme och kostas på – allas gemensamma transporter ska få ha guldkant på ska försaka? Är det göra sin roadtrip? Vi roliga saker.” ska ta oss ända fram till dörren – även på landsbygden. Från fokusgrupp 24 november 2016 Låt oss ordna vårt samhälle med detta som drivkraft och vi kommer känna oss friare än aldrig förr. En satsning på kollektivtrafik är även en satsning på jämställdhet. ”Men folk har ju rest förut med tåg, och ja, det tog lite tid. Nu ska allt gå så fort. Nu ploppar man bara upp. Resan blir så abstrakt.” Trafikanalys 2015 Män kör dubbelt så mycket bil som kvinnor. Naturvårdsverket 2017 Även flygandet måste minska radikalt. Sedan 1970­talet ”Inget flyg ­ jag kan inte acceptera det.” Från fokusgrupp 22 maj 2017 har antalet flygresor per person femfaldigats! Den sanna kostnaden för den billiga prislappen på weekendresan eller solsemestern betalas av klimatet. Men hur ska det ”In short, mourning is a process of learning and transformation to accommodate a changed reality. Mourning is about dwelling with a loss and so coming to appreciate what it means, how the world has changed, and how we must ourselves change and renew our relationships if we are to move forward from here. In this context, genuine mourning should open us into an awareness of our dependence on and relationships with those other countless others being driven over the edge of extinction.” Van Dooren 2013 Ett mindre stressigt arbetsliv kan minska behovet av flykt. → Vi arbetar & är lediga gå med semestern då, undrar nu den orolige. Semester är härligt! svarar vi, och kontrar med en fråga: Vad söker vi egentligen på semestern? Lugn och ro? Nya upplevelser? God mat? Allt detta står att finna på hemmaplan. Från Skånes vita stränder till Lapplands storslagna vidder – vi Vi reser 42 43 måste inte åka till andra sidan planeten för att finna äventyr eller oss själva. Visst kan vi besöka avlägsna platser och andra kulturer, men detta måste få ta tid och ges ett ännu högre värde. För att verkligen uppskatta dessa upplevelser behöver man stanna länge, och inte hänfalla till slit-och-släng-turismens tomma löften. Låt oss bryta oss ur den konsumtionistiska upplevelseretoriken där äventyret börjar i plånboken och slutar med en uppvärmd värld, söndertrasade ekosystem och förlorad artrikedom. Vi reser 44 45 Avgående Utrikes Departures International Avgående Inrikes Departures Domestic Tid Time Destination Destination Spår Track Tåg Train Anmärkning Remark Tid Time Destination Destination Spår Track Tåg Train Anmärkning Remark 05:59 06:11 06:14 Göteborg Gävle Huddiksvall Piteå Katrineholm Skövde Göteborg 10 3 10 401 804 421 SJ Snabbtåg SJ Snabbtåg SJ Snabbtåg 05:59 06:11 06:14 Paris Madrid Marrakech London 21a 22 23 e323 e780 i EUTX EUAT EU–GB 06:21 06:22 06:25 Norrköping Linköping Malmö Gävle Sundsvall Umeå Katrineholm Hallsberg Karlstad 11 7 12a 521 560 621 SJ Snabbtåg SJ Snabbtåg SJ Regional 06:21 06:22 06:25 Milano Åbo Riga 21 24 28 e521 e560 e871 EUTX EUTX EUTX 06:25 06:29 06:36 Västerås Örebro Hallsberg Södertälje S Strängnäs Eskilstuna Södertälje S Katrineholm Hallsberg 5 10 11 708 911 121 SJ Regional SJ Regional SJ Regional 06:25 06:29 06:36 Berlin HBF New York Nashville Los Angeles Moskva 26 30 29 e708 i911 i821 EUTX PEATL REC 06:40 06:41 06:45 Hallsberg Skövde Göteborg Gävle Huddiksvall Piteå Avesta Krylbo Borlänge Falun 12 3 6 91 806 660 SJ Snabbtåg SJ Snabbtåg SJ Snabbtåg 06:40 06:41 06:45 Helsingfors Oslo Belgrad 24 27 29a e912 s752 e330 EUTX SIX EUTX 06:50 06:59 07:00 Bålsta Enköping Västerås Gävle Östersund Duved Södertälje S Nyköping Norrköping 17b 4 11 782 80 223 SJ Regional SJ Snabbtåg SJ Regional 06:50 06:59 07:00 Köpenhamn Bryssel Berlin HBF Prag 27b 25 29 s740 e923 e840 SIX EUTX EUTX Vi äter Även flygresor har gått från att vara ett sällsynt nöje till en självklarhet. → Vi reser Utbudet av råvaror och matkulturer har sällan varit större ananas säljs till priser som om de vore producerade runt än nu. På livsmedelsbutikernas hyllor står hela världen hörnet. Ta bara det numer klassiska fredagsmyset ”tacos” samlad! Såväl klimat- som säsongsvariationer tycks helt - här ingår ingredienser från hela världen. Det som en upplösta. Sockerärtor, tomater och isbergssallat finns gång var en omöjlighet eller sällsynt lyx är nu brödföda tillgängliga året om. Exotiska frukter som mango och åt slutkörda barnfamiljer. Naturvårdsverket 2017 FREDAGSMYS Tacobröd Majs Köttfärs Salsa Tomater Lök Gräddfil Avocado Vitlök Lime Habanero Mango Sallad Spiskummin Frankrike, Sverige Frankrike Irland Spanien, Nederländerna, Brasilien m.fl. Spanien Nederländerna Sverige Israel Spanien Mexico USA Brasilien Italien Uzbekistan Vi måste alla äta. Därom råder ingen tvekan. Men vi kan inte längre blunda för våra matvanors negativa påverkan på miljö, kropp och själ. Livsmedelsproduktion står idag för en tredjedel av de globala växthusgasutsläppen. Butikernas dignande hyllor är lika mycket en uppvisning av överflöd som av klimatförändringar, skövlade regnskogar, utarmade jordar, tomma hav, övergödning och vattenbrist! Livsmedelsproduktion står idag för en tredjedel av de globala växthusgasutsläppen (Gilbert 2012). Hälften av dessa utsläpp kommer från boskap, framförallt från nötkreatur för kött­ och mjölkproduktion (Gerber m.fl. 2013). Nötkött och mejeriprodukter står med andra ord för nästan 10 procent av de globala klimatgasutsläppen (ibid.). I Sverige ger maten vi äter upphov till klimatgasutsläpp om ca 2 ton per person och år, och nästan en tredjedel av detta kommer från vår köttkonsumtion (Naturvårdsverket 2011). Med detta i åtanke är det alarmerande att svenskarna idag äter mera kött än någonsin. Sedan 60­talet har vår köttkonsumtion fördubblats med accelererande miljö- och hälsoproblem som följd. En stor del av denna ökning har dessutom skett de senaste decennierna (Eidstedt 2016). Förpackningar och produkter avslöjar inget om de mänskliga och planetära missförhållanden som ligger bakom. Handling och konsekvens är separerade bortom vardagens horisont. Vi måste minska detta gap, lokalisera Hornborg 2010 produktionen och komma närmare den natur vi lever av. Den som själv har vårdat en köksträdgård vet att sätta värde på det som skördas. Idag slängs en tredjedel av Genom att minska lönearbetstiden kan fler odla mer. → Vi arbetar & är lediga Vi äter 60 den mat som produceras, samtidigt som tre miljoner barn dör årligen på grund av undernäring. Detta är den sanna 61 ”Jag äter alldeles för mycket kött. Det tänker jag på. Försöker dämpa det med att köpa ekologiskt.” prislappen för vårt fredagsmys. I solidaritet med världens fattiga måste vi sätta stopp för denna skeva Från fokusgrupp 11 oktober 2016 fördelning av jordens resurser. I dessa tider av energieffektivisering ropas det ofta på teknisk optimering av jordbruks- och förädlingsindustri. Vi vill varna för sådan teknikoptimism. En teknisk effektivisering må vara både önskvärd och nödvändig men är i grunden otillräcklig. Om vi inte först och främst kritiskt granskar vad vi äter, snarare än hur det blivit producerat, riskerar stora besparingspotentialer stå outnyttjade, och effektiviseringsinvesteringar att bli felriktade. Endast genom att gå från sekundär- till primärkonsumenter i näringskedjan kan vi undkomma det slöseri som fortgår med vår sköra planets resurser. För varje steg uppåt i näringspyramiden går enorma mängder Vi äter 62 63 energi och näringsämnen förlorade. Ät sojabönan direkt istället för att använda den till djurfoder! En högre andel vegetarisk kost skulle även ha tydliga folkhälsofrämjande effekter. There are these things: cells, the movement of cells and the division of cells and then the general beating of circulation and hands, and body, and feet. This is a shape, a shape of blood beating and cells dividing. Än mer glädjande vore dock om djurslaveriet omedelbart upphörde. Kor, grisar och kycklingar föds upp och slaktas i industriell skala – ofta under vidriga förhållanden och Juliana Spahr 2005 undangömt för moraliska överväganden. Detta är en skam för vår civilisation. Hunden är människans bästa vän medan grisen, både mer intelligent och social, hamnar på tallriken. En köttskatt är ofrånkomlig. För att kompensera den ohälsa som vår överkonsumtion av kött orsakar bör rött kött och charkuteriprodukter beskattas rejält – som Vi äter 64 65 Springmann m.fl. (2017) har beräknat samhällets mer­ kostnader för överkonsumtion av kött. De konstaterar att det skulle krävas en skatt på 300 % för chark­ produkter och 30 % för rött kött för att kompensera den ohälsa som vår överkonsumtion av kött orsakar. Springmann m.fl. 2017 minst krävs en skatt på 300 procent. För att undvika tillvänjningseffekter bör denna skatt införas i sin helhet på en och samma gång. Det bör understrykas att en sådan skatt inte skulle innebära annat än att de idag externaliserade kostnaderna för köttkonsumtionen internaliseras och åläggs producent och konsument istället för samhället i stort. ”Jag tror det kommer finnas mer alternativ mat. Kanske larver. Vi måste ha proteiner." Från fokusgrupp 22 maj 2017 Vi äter 66 67 MVi arbetar och har fritid 68 69 + + + + ' + + + ' + ; ; ; ; ; ; : , . . . . . . . . . . . . . . . . . . : : , , ; ; ; ; ; : ; : ; : , , , . . ` ` ` ` ` . . . . . . . . . , ` ' ` . ; : : . ' . ;. , , . . : . : : ' ' + ; ; ' + ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ' ' ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ' ' + + + ' ` . : ; ; + ' . : : : : , , : + + ' ; ' ' ' ; ' ' : . . . ` . ` . . . . . . . . ` ` . ` ` ` ` ` ` ` ` , . , , . : ; ; : : : : , . . . ` ` ` ` ` ` ` ` ` ` ` ` ` ` , , , ` : ; , . ` , . : : . :. ` ` : , ' : . + ' + + ; ; + # # + + + + # + + + + + + # + + + # # # + + # + + # # # # + # + + + + + # + # + + + + + + + + # # + . . . ; ; ; # # # # # # # + + # ,:+++++;:,..,:,,,:::::;;;';''''''++++++++++++++++++++++###+#####+;,,.,:,'.;,,;:,; ,.`;:`:+++;;##+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++'',..:;;+++++#++++ ; ' ' ' ' ' : . . , . : + + + + # + + + + + + + + ' ; ; ; : : : : : : , : : : : : ; ; ; ; ; ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' + , , ` . . . : ` ' . : , , , : , :; , . : , , : ` : + ' # ; ' ; : + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + ' + : , ` : ; ; ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ; ; : ` . : ' ' + + ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; : : : : : : : : : ; ; ; ; ; ; ; ; ; ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' + , : ` . . . , ' ; ' : : . , , ' ,. ` : : ; . , : , + ' + ; ' ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; : : : : : : : : ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; : ; : ' + : , ; ; ; ; ' ; , ; : , : : : , : ' ' ; : ' : : ` ; ' ' ' ' ' ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; # ' ; # + # # + ; ' + ' + + : ' + ' ; + + ' + ' # # ; + # + ; ; ; ' ; ; ; ; ' ' , , ` . . , . . : ` : , ; : . : ,. : , , , ` ' ' ' + + ; ' ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; + + # + + + + + # + + + ' ' + ' + ' ' + + ' + ' + ' + ' ; ; ' ' ' ' ' ' ' ' + , , . ` ` ; ' ; , ; ; ; : : ; : ; + + ; , + ; : . , ; ' ' ' ' : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ' ' , , ` . . . : ` ; . : , , : . ; ', ` ` ` ; ' , ' ' ' + ; ' ; ; : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; + , , ` ` ` ; ; ; , ; : , , : : , , # + : , + ; : ` ` , ' ' ' ' : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ' ' , , ` . ` , ; . ` , , , , . . ; ,. ; , . : : : ' ' ' + ; ' ; ; : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; + , , ` ` ` ; ; ; , ; ; # # ; # ' # # + : , + ; : ` ` , ' ' ' ' : # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # , , ` . . ` , . , ` , ' : . ; ' .: ' ; ` , ' . ' ' ' + ; ' ; ; # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # + : , ` . ` ; ; ; , ; ' + : : @ ' : + ' : , + : : ` . , ; ' ' ' : # # , : # ; : , # , , ' # , : # , # , # : , : , , , # , , # , , + , # , , : # , , ; , : : ' # # # . , ` . . . , , ; ` ; ; : ` ' : ;` ; . . , : . , + ' + + ; ' ; ; # : : # : : : + : : + ; : ; @ , + , # : , ' : : : # : : @ : : + : # : : ; @ : : ; ' ; + ; # # + , , . . ` ; ; ; : : : ; # : ; # : , : : , + : : ` ` : ' ' ' ' : # # ; , , # : + ' , , , + , + , + , ' , : , ' # , , ' , ; , # , , , , ; , ; , , ; # # , : : # # # . , ` ` ` ; ` , ; . . ' : , : : ,. : ` . , : ` , : ' + + ; ; ; ; # : ' : @ , + + + , + ; : ' , ' , : : : : ; # ; , # , ; : # , ; , : ' : ' : ; : ; # : : : # # + , , ` . ` ; ; ; : : ' + ' ' : # : ' ' + . + : : ` . : ; ' ' ' : # # # , , : # , , # + , # , ' , ; , # , + # + , # , # ' , , : : ; , , # , , , # , # # ; : : : # # . , ` ` . , , . : . ' ; , , . ; ;: : , . , ` ' ' ' + ; ' ; ; # + , , : ; , : # ' : @ : ; , + , ' , # : : , @ , + ' , , ; ; ; , : + , , , @ , ; ; + : : : # + , , . . ` ; ' : : : : + ' : ; ' , ' ' ' , + : : ` ` : ; ' ' + : # # # , ' ; , , ' # # , ; # ; , + # , # , # , , # + , # , # , ' , + # , + , # # ; , , # , # : # # . , ` ` ` : , , : , : ; , ` . : ,: ` : ` : : ` + ' ' + ; ' ; ; # # # # + # + # # # + # # + ' # # + + + + ; ' # + ' # ' # ' # ; + # ; # ' # # + ; ; # ; # ; # + : , ` . ` ; ; : : ; ; ; ; ; ; ; ; : : ' . + : : ` ` : ' ' ' + , # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # , , ` ` ` , ; : , : . , : . , : +, : . ; , , , ; ' ' + ; ' ; ; ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' + ' + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + : , ` . . ; ; : : ; ' ' ' ' ' ' ' : : + . + : : ` ` , ; ' ' + , : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ; ; ; ' , , ` . . , . . , ; ' ; . , : ` ': ` , : ` : ` , + ' + + ; ' ; ; : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ; ; + : : ` . . ; ; ; : ; : , : , : : : , , ' , ' : : ` ` : ; ' ' + , : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : # : # : : : : : : : : : : : ; ; ; ; ; ; ' , , ` ` . . . : ` ' . , , , ' ' :, ` . : , , ` + ' ' + ; ; ; ; : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ; + : : ` . . ; ; : : : : : : , , : : : ' ' , + : : ` . : ; ' ' ' , : : : # # # : # # : : # # # ; # : : # # # # # # : : : : # : # : : : # # # # # # # # # # # ; ; ; ' , , ` ` ` : : : ' ; ; ` , , ' . :` , ` , ` ` . . + ' ' + ; ; ; ; : : : : : : : : : : : : : : : ; : : : : : : ; : ' : : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ; + : : ` ` . ; ; : : ; ' + # # # # # : + ' , + : ; ` . : ; ' ' + , : : : # # # # # # : : # # # # # : : # # # # # # : : : : # : # : : : # # # # # # # # # # # ; ; ; ' , , ` ` ` , ' , ` : , , , ` ; . :` , ; ` ` ` , ` ; ' ' + ; ' ; ; : : : : : : : : : : : : : : # ; # ' # ; # : # # + + ' + ' # ' + ' : : : : : : : : : : : ; ; ; + : : ` . . ; ; ; : : ' + # # # # # , + ' , ' : : ` ` : ; ' ' + , : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : ' : ' : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ' , , ` . . . ; ; . : : , , ` ; . '. . : ` . ` ` , + ' ' + ; ' ; ; : : : : : : : : : : : : : : ; # + ; : + + : # + + + # ; + ; + ; + : : : : : : : : : : : ; ; ; + : : ` . . ; ' ; : ; ' + # # # # # ' + + , ' : : ` . : ; ' ' ' , : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : # : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ' , , ` . . , . , : ; ` , , . . ; ,. ` ; ` . ; , : ; ' + + ; ' ; ; : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; : ' : ; : ; ' ; ; ; ; ; + ; ' ; : : : : : : : : : : : : ; ; + : , ` ` , ; ; : : ; ' # # # # # # : : : : + ; : ` ` : ' ' ' + , : : : # # # : # # ' # # # : # # ' : : # # ' : # # # : ; # # # : : + # # # # # ' # # # # # ; ; ; ' : , ` ` . , : ' , ; ` . ' + . , ;, . : . , ` ` ` + ' ' + ; ; ; ; : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; + : : ` ` , ; ; ; ; : ; # # # # # + : + + ; + : : ` . : ; ' ' + , : : : # # # : + # ' + # # : # # : : : # # ' : # # : : # # # # # : + # # # # # ' # # # # # ; ; ; ' : , ` ` . . ` , , , ; , , . . , :: . : : ; . . . ' + ' + ; ; ; ; : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; + : : ` . , ; ; ; ; ; ; # + # # # + ' ; ' : + ; : ` . : ; ' + + , : : : # # # : + # ' ' # # : # # : : : # # ' ' # # : : # # # # # : + # # # # # ' # # # # # : ; ; ' : , ` ` . ; . ; : + ' : ' : ; ; .` ` ` . , , . , ' ' ' + ; ; ; ; : : : : : : : : : : + ' ; : : : : : ; ' ' ' : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ; ; + : : ` . , ; ' ; ; ; ; # # # # # + ; ; : : + : : ` ` ; ; ' ' + , : : : # # # ; + # ' : # # : # # : : : # # ' + # # : : # # # # # : + # # # # # ; # # # # # ; ; ; ' : , ` . ` + # + # + + # # + + # +. , . , ` , ` . ' ; ' + ; ; ; ; : , + # # # : : : # # # # + : : : # # # # # # : # # # # # # # : # # # # # # : : ' # # # # # ; + : : ` . , ; ' ; ; ; ; # # # # # + # + + : ' ; : ` ` ; ; ' ' + , : , , + # # + + # + : # # : # # : : : # # + # # # : : # # # # # + + # # # # # ; # # # # # ; ; ; ' ; , ` ` . # + # + + # + + # # + #, , : , ` , . , ' ' ' + ; ; ; ; : : # # # # : : # # # # # # : : : # # # # # # : # # # # # # # : # # # # # # : ; # # # # # # ; + : : ` . , ; ; ; ; ; ; # # # # # # # # # , ' ; : ` ` ; ; ' ' + , , , , + # # + + # + : # # : # # : : : # # + # # + : ' # # # # # # ' # # # # # ; # # # # # ; ; ; ' ; , ` ` ` + # # + # # # # # # # #` , ` ' . , ` . + ' ' ' ; ; ; ; , : # # # # : : # # # # # # ' : ; # # # # # # : # # # # # # # : # # # # # # : ' # # # # # # ; ' : : ` ` , ; ; ; ; ' ; # # # # # + # # # : + ; : ` ` ; ; ' ' + , , , , + # # # ' # + : # # ; # # , : : # # + # # ; : + # # # # # # ' # # # # # ; # # # # # ; ; ; ' ; , ` ` ` # # + # + + + + + + # +; . ` , , ` , . ' ' + + ; ; ; ; , : # # # # : : # # # + # # + : ; # # + ; ; ' : # + # # # # # : # # # ' ' + : + # # # # # # ; ' : : ` ` , ; ; ; ; ; ; # # # # # # # + # , + ; : ` . ; ; ' ' + , , , , + # # # ' # + : # # + # # , , : # # + # # : : + # # : # # # : ; # # ' ; : ; # # # ; ; ; ; ' ; , ` ` . + # # + + + + + + + + +: ` . : , , : : ; ' ' + ; ; ; ' , : : # # # : : # # ; , # # + , ; # # ; : : , : : : # # # : : : # # + : : : : # # # + : : ; ; + , : ` . : ; ; ; ; ; ; # # # # # + # # # : + ; : ` ` ; ; ' ' + . , , , + # # # ' # # , + # # # # : , : # # # # # : : + # # : + # # : : # # ' : : : # # # ; ; ; ; ' ; , ` ` ` + + + # + + + # + + + +' ; . . , . : : ` ' + ' ; ; ; ' , , , # # # , : # # : : # # + , : # # # # # ; , : : # # # : : : # # # # # # : # # # ; : : ; ; ' : : ` . , ; ' ; ; ; ; # # # # # + # # : : + ; : ` ` ; ; ' + + . , , , + # ' # ; # # , ' # # # ' , , , # # # # # : : + # # : ; # # : : # # + : : : # # # : ; ; ; ' ' , ` . ` ' + + + + + + + + + + +, . . : . : ; ' ' + + ; ; ; ; , , , # # # , : # # : , # # + , : # # # # # # : : : # # # : : : # # # # # # : # # # ; ; + + ; ' , : ` . : ; ; ; ; : ; # # # # # # # + ; : ' ; : ` . ' ; ' ' + . , , , + # ; # : # # , : # # # : , , : # # # # # : : + # # : : # # : : # # + : : : # # # : ; ; ; ' ' , ` ` ` ' + + + + + + + + + + +, , ` , ; . . . ' ' ' + ; ; ; ; , , , # # # , : # # ; , # # + , , : ; ' # # # : : : # # # : : : # # # + + # : # # # ; ; # # ; ' , : ` ` : ; ; ; ' : : # # # # # # # # # : ' ; : ` ` ; ; ' ' + . , , , + # ' # ' # # , , # # # : , , , # # # # # : : ' # # : : # # : : # # + : : : # # # : ; ; ; ' ' , ` . . ' + + # + # + + # # + +. ` . . , , . , ; ' ' ' ; ; ; ; , , , # # # , , # # + : # # ' , , , , : ' # # : : : # # # : : : # # + : : : : + # # ; ; # # ; ' : : ` . : ; ; ; ; : : # # # # # # # + + : ' ; : ` ` ; ; ' ' + . , , , ' # ' # # # # , , # # # , , , , # # # # # : : ' # # : : # # : : # # + : : : # # # ; # # ' ' ' , . . . ' # + ; ; + + ' : ; ' '` . ; , ' , . ; ' ' + ; ; ; ; , , , # # # , , # # # # # # ; , : # + + # # # : : : # # # : : : # # # # # # : ; # # # + # # ; ' : : ` . : ; ; ; ' : , # # # # # # : : : : + ; : ` . ; ; ' ' ' . , , , ' # + # # # # , , # # # , , , , # # # # # : : ; # # : : # # : : # # # : : : # # # ; # # + ' ' , . . ` . , , . , , , . , ; ` :, ` : . . , . ` ' ' ' + ; ; ; ; , , , # # # , , ' # # # # # : , : # # # # # # : : : # # # : : : # # # # # # : : # # # # # # ; ' : : ` ` : ; ; ; ' ; : # # # # # # : ; # # + ; : ` ` ' ; ' ' + , , , , ' # + # # # # , , # # # , , , , # # # # # : : ; # # : ; # # : : # # # : : : # # # ; # # + ' + : ` ` . : , ; ; : + , . ; + ' ,, . , . : ` . . : ' ' + ; ; ; ' , , , # # # , , , # # # # ' , , : # # # # # + : : : # # # : : : # # # # # # : : + # # # # # ; ' , : ` ` : ; ; ; ; ; ; # # # # # + ; ; + # + ' : ` ` ; ; ' + ' . , , , ' # + + # # # , , + # # , , , , # # # # # ' : : # # : ' # # : : # # # : : : + # # ; ; ; ; ' + : . ` ` , ; , . ; ; ; ; ; : ; ;. . , . : , ` , : ' ' + ; ; ; ; , , , , , , , , , , ; ; ; , , , , ; ; ; ' ' , : : : : : : : : : ; ; ; ; ; ; : : : ' + + + ; ; ' , : ` ` : ; ; ; ; ; : # # # # # + # : # # + ' : ` ` ; ; ' ' + . , , , ' # + ' # # # , , + # # , , , , + # # # # # : : # # ; # # # : : # # # : : : + # # ; ; ; ; ' + , . ` . , . ` + ` ; ` ' , . . ;. . . : , ` . , + + + ; ; ; ; , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ; ' : : ` ` : ; ; ; ' : ; # # # # # # # + # # + ' : ` . ; ; ' ' ' . , , , ; # + : # # # , , + # # , , , , + # # + # # : : # # # # # # : : # # # : : : + # # : ; ; ; ' + , . . ` . . . , : ; : . . : , ,, ; : . ` ` . . : ' ' ' ; ; ; ; , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , : : : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ' , : ` ` : ; ; ; ; : : # # # # # # # # # # ' ' : ` . ; ; ' + ' . , , , ; # + , # # # , , + # # , , , , + # # ; # # : : # # # # # # : : # # # : : : + # # ; ; ; ; ' + , . ` ` , ` : . : : : ' , ; : #+ # + + + # + + + + + + : ; ; ; , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , : # ; ' : : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ' : : ` ` : ; ; ; ; : , # # # # # # # # # # ' ' : ` . ; ; ' ' ' , , , , ; # # , # # # , , + # # , , , , + # # , # # ; : # # # # # ; : : # # # : : : + # # ; ; ; ; ' ' , . ` ` , ; ` ; , . , ; , : ' ;+ + + + # + # # # # + # ; ; ; ; , , , ; ; ; ; ; : ; , ; ; , , : : , , , , , , ; ; : : : : : : : : : : : ; : : : ; : : ; ; ; ; ' : : ` ` : ; ; ; ; : , # # # # # # # # # # ' ' : ` . ; ; ' + + , , , , ; # # , # # # , , + # # , , , , ' # # , # # + : + # # # # : : : # # # : : : + # # : ; ; ; ' ; : . ` . ` . . . , , : ` : . , .+ + # + # # # # # + + # ; ; ; ; , , , # # # # + + # : # # , , + # : , , , , # # # # ; ' # : # # ; : # # # : ; # # # # ; ; ; ; ' : : ` ` : ; ; ; ; : , # # # # # # : # # # + ' : ` . : ; ' ' ' , , , , ; # # , # # # , , ' # # , , , , ' # # , # # # : : # # # # : : : + # # : : : ' # # ; ; ; ; ' ' : . ` . ` . . , , , : . , , , :+ + + + # # + # # # # @ : ; ; ' , , , + # # # + + # : # # , , + # : , , , : # # + # # ' # ; # + : : # ' # ; ; # # # # # ; : ; ' : , ` ` : ; ; ; ; : , # # # # # # , # + + ' ' : ` ` , ; ' + ' , , , , ; # # , # # # , , ' # # , , , , ' # # , # # # :Göran : + # # :Greider: :::+##: : : 'Hill # # ; hade ; ; ; 'avstått ; , , ` ` .kött. . : : , : + . : : ; ++ + # + + # # # # # # # : ; ; ; , , , , ; # ; , + # : # # , , + # : , , , ; # ' , # # Debattartikel: ' # # # : : ; # : # + Vem ;#+: ##; ; ; ' om : , `träcket? .:;;;;:,###### Joe tar hand , , # + ' ' : ` . , ; ' ' ' , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , : : : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ' ; , , ` . . , , . . : ' : : ; : '+ + + + + # # + # # # # : ; ; ; , , , , ; # ' , + # : # # , , + # , , , , : # ' , # # ' # # # : : + # ; # # ; # + : # # ; ; ; ' : : ` ` : ; ; ; ' : : # # # # # # + # # ' ' ' : ` . . ; ' + ' , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , : : : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ' ; , , ` ` . , , , , , : ' ; : ' ,# + # + + # # # # # # # : : ; ; , , , , ; # ' , + # : # # # # ' # # # : , , # # ' # + ' # ; # # : # # # # # ; # # + # # ; ; ; ' : , ` ` : : ; ; ; , ; # # # # # # + + + : ' ' : ` . . ; ' ' + , , , , , : # # # ; , + + , ; + + , , # + + + , ; + + + + + : + + + + + : : # # # ' # # : # # + ; ' : , , ` . . : . : : , : . , ; . :# # # # # # # # # # # @ : ; ; ; , , , , ; # ' , + # : # # # # + # # # : , , ' # # # : ' # ; # # ; # # : + # ; # # # # ; : ; ; ' , , ` ` : ; ; ; ; : : # # # # # # # # # + + + : ` . . ; ' + ' , , , , , # # # # # , # # , # # # , , # # # # , ; # # # # # : # # # # # ; : # # # # # # : # # # ; ' : , , ` ` . . : . ; , ; ' ` : . :+ # # # # # # # # # # @ : : ; ; : : : , , , , , , , , , , , : , : : : , , , , , , , , , , , , : : : : : : : : ; ; ; : ; ; ; ; ' : : ` ` , ; ; ; ; ; : # # # # # # + + + + ' + : ` . ` ; ' ' ' , : , , , # # # # # , # # , # # # , , # # # # , ; # # # # # : # # # # # ; : # # # # # # : # # # ; ' : , , ` ` . , . ` , ` : ' ' : : ,` . . ` , ` ' + + + # : : ; ; , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ; ' : : ` ` , ; ; ; ; , , # # # # # # # + + # ' + : ` . ` ; ' ' ' , , : , : # # # # # , # # , # # # , , # # # # , ; # # # # # : # # # #Allt # ; : #om # # den + # # nya ; # # skatten # ; ' : , , ` ` . . : : ' , ' ' ' , ,` : ` . . ` ` ' ' ' + : : ; ; , , , , , , , , , , , , ' ; # , , , , , , , , , , , , : : : : : + ' ; : : :Stor :::: ::;;;',:`.,;;;;:,###### bilaga + # # # ' + : . . ` ' ' ' ' , : , , : # # # # # , # # , # # ' , , # # # # , : # # # # # : # # # # # ; : # # # + # # : # # # ; ' : : , . . ` . , ; , : . ; : , , ., : ' . . : , ; : ' ' ' : : ; ; , , , ; + + + , : ' ; , ; ' ; , , ' ; , ; ; : : ; ; ; ; ; ; : : ; ; : : ; ; ; ; : : : : ; ; ; ' , : ` ` , ; ; ; ; : , # # # # # # + # # # ; + , . ` ` ; ; + ' , , , , ; # # # # # , # # , # # : , , # # # # , : # # # # # : # # # # # ; : # # # ' # # : # # # ; ' : , , ` . . , : , . : ' ` ' ' ; ,' , : ; . . . ' ' + ' : ; ; ; : , : # # # # , : # ' , # # # ; , # + , ; # ' ; # ; # # # # : # # # # ; + # # # # ; : : : ; ; ' : : ` ` , ; ; ; ; ; : # # # # # # + # # # ' + : ` ` ` ' ; ' ' , , , , ' # # # # # , # # , # # , , , # # # # ; : # # # # # : # # # # # ; : # # # ; # # : # # + ; ' ; , , ` ` . . ` , + ; : , ; ; . `; , , ` : : , : ' ; ' + : : ; ; , , : # ' : : , : # ' , # ' # ' , # + , : # + ' # : # # + + ; # # + # + + # ; + # ' : : ; ; ; ' , : ` ` , ; ; ; ; : : # # # # # # # # # # ' + , . . ` ' ' ' ' , : , , ' # # , , , , # # ' # # , , , # # + # + : # # # # # : # # # # # ' : # # # ; # # : # # + ; ' ; : : ` ` ` , ` ; . : , : : ' : ,: , , : , ; , . ' ' ; ' : : ; ; : , : # # # ' , : # ' : # ; # # , # + , , # + + # , # # ; ' ; # ; : # # + # ; ' # ' ' ' ' ; ; ' , : ` ` , ; ; ; ; , : # # # # # # # # # # ' + : . ` ` ' ' ' ' , : : , ; # # , , , , # # + # # , , , # # ' # # , , + # + , : : + # # : : : # # # : # # : # # + ; ' ; , , ` ` . . : ; , : . ; , ; : `, : . ` . . , ; : ' ' ' : : ; ; : , , : ; # # , : # ' ; # ' + # , # + , , + # + # , # # # # ; # ; : # + + # # # ; ' # # # ; ; ' , , ` ` , ; ; ; ; , : @ # # # # # ; ; ; ; + + : . . ` ' ; + ' , : : , ; # # , , , , # # # # + , , , # # : # # , , + # + , , : ' # # : : : + # # : # # : # # + ; ; ; , , ` . . , , : , . : . , + : ;` ; ` , + ; . + ' ' + : : ; ; , : : + + # # + + # ' + # # # # : # # # # ' # # + , # # : : : # # + # + + # ' # + ; ' ' ' ; ; ' , , ` ` , ; ; ; ; , : @ # # # # # ' : ; + + + : . . ` ' ' ' ' , : , , : # # # # , , # # # # : , , , # # , # # , , + # # , , : ' # # : : : + # # : # # : # # ' ; ; ; : : ` . ` : : : : : + . . : , ,, , : : . . : : ; ' ' ' : : ; ; : , , # # # + + # # : # # , ; # ; # # # # ; # # ' , # # , : : + # # # : + # : # # ; : : : ; ; ' , , ` ` . : ; ; ; , : # # # # # # # ' ' # ' + , ` . ` ' ' ' ' , , , , , # # # # + , # # # # , , , , # # , # # , , + # # , , : ' #Svenska # : : : ' #myndigheter # : # # : # # ' ;enade: ; ; , , ` . . : : : ; : ; : : , .. , : ` . ; , , ' ; ' + : : ; ; : , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , : : , , : : : : : : :Kommunalrådet: ;::;;:::;;',:``,:;;;,:@##### # # ; # + + , . ` ` ' ' ' ; , : , , , # # # # # , # # # # , , , , # # , # # , , + # # , , :"Bra ;##: ::; # + : miljön # # : + # ;och ; ; ;hälsan" : : ` ` ` ; : , , . : . , + ` .; . : : , , ; . ' ' ' ' : : ; ; , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,"Alla ,:::: : : :kunna : : : :odla : : : :sin ; ; 'egen , : ` `mat" ,;;;;,:###### för både ska # # ; # + + , . ` ` ' ' ' ; , : : , , # # # # # , # # # # + , , ; # # , # # , , + # # , , : ; # # : : : ; # + : # # : ' # ; ; ; ; : : ` . ` ` ; : ' ; : , , . + ,. ; . : : . . ; ' ' ' : : ; ; : : , , , , , , , : + + : , , , , , , , , , , , , , , , , , : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ' , : ` ` . : ; ; ; , : # # # # + + # # + # + + : . . ` ' ; + ; , : : , , , # # # # , # # # # # , , ' # # # # # , , + # # , , : ; # # : : : : # ' : # # : ' # ; ; ; ' : : ` . . ` ; ; : ; , : . : , '. , , , : , , ; ' ' ' + : : ; ; : , , , + + + ' , ; ' ' ; , ; ' ' ; ; , , : ; : : ; : : ; : : ; : : ; ; : ; ; : : ; ; ; : ; ; ' , : ` ` , : ; ' ; : : # # # + + + # # # + + + , . ` ` ' ; ' ; , : : , , , , : # # , # # ; # # , , + # # # # # , , + # # , , : : # # : : : : # ' : # # : ; # ; ; ; ' , : ` . . , . , ; ' : ; : , ' :` , . . . . . ; ' ' ' + : : ; ; : , , ' # # # + : # # # # : ' # # # # ; , ; # ; ' # # : # ; ; # ; ; # # : # + : # # # # ; ; ; ' , : ` ` , : ; ; ; : : # + + # # # # # # + + # , . ` ` ' ; ' ; , : , , , , , , # # , # # , # # , , + # # # # # : , + # # , , : : # # : : : : : : : : : : : : ; ; ; ' : : ` . . : ; , , + + ; : : : ,. ` ; . . . , ; ' ' ' + : : ; ; : , , + # : : : ' # + + # ' ' # : ; # ' , ; # ' ' # # : # ; ; # ; ; # # : # + + # # + # : ; ; ' , , ` ` , : ; ; ; ; : # + + # # # # ; # # + # , . ` ` ' ; ' : , : , , , , , : # # , # # , # # ; , + # # # # # ; , + # # , , , : # # : : : : # ; : # # : : # : ; ; ' , : ` . . ` ; , . ; : ' , + . `. . ` , , ` ; ; ' ' ' : : ; ; : , , ' # # # ; + # : , # + ' # ' ' # ; , ; # ' ' # # ' # ; ; # ' ; # + ' # + + # ' : : : ; ; ' , , ` ` , : ; ; ; : : # # # + # # # : # # + # , . ` ` ' ; + : , : , , , # # # # # , # # , # # # , # # # # # # ' , + # # , , , : # # : : : : # # : # # : + # + ; ; ' , : ` . ` , : . : ; ; , ; ' ` '. , : ` ` ` . ; ' ' ' ' , : ; ; : , , , : : # + ' # : : # ' ' # # # : , , ; # ' ' # ; # # ; ; # ' ; # ; # # + + # ; # # ; ; ; ' , : ` ` , : ; ; ; : : # + # # + # + ; ; + + # : . ` ` ' ' + ; , : : , , # # # # # , # # , # # # , # # # # # # + , ' # # , , , : # # : : : ; # # : # # : + # # ; ; ' : : ` . . . , , ; ; . : : , : '+ : ` : ; ` , ; ; ' ' + : : ; ; : : , ; + + # + : # # # # ; ' # : # # , + + # ' ' # , # # ' ; # ' ; # : # # + ' # + + # ; ; ; ' , , ` ` , : ; ; ; : : # + # # # # : : : ; + # , . ` ` ' ' ' ; , : : : , # # # # # , # # , # # # , # # ; , + # # , ' # #Högt , , , :uppsatt: # # : : : ;"Nu # # :är # #det : + #bara # ; ; 'flyget : : ` . kvar . ; ,,, + . , : ; + : `, , : , + ` , : ' ; ' ' : : ; ; : : , ; # # # ; , + # # + , ' + : + + ; # # # : ' # : + # ' ; # ' ; # ; + # + : # # # # ; ; ; ' , , ` ` , : ; ; ; : : # + # + # # : : : ; ' + , . . ` ' ; ' : , : : : , # # # # # , # # , ; # # , # # : , + # # , ' # # , , , : # # : : : ;det # # :dröjer # # : + #inte # ; ; 'länge" : , ` ` . , , . . ; ' . ; , : '; ` ; ` ; : : : ' ' ; ' : : ; ; : : , , , , , , , , , , , , , , , , , , , : , , , , , , , , , : : : : : : : : : : ' ' : : ; ; ' , , ` ` , : : ; ; : : # # # # # # # : : : ' + , . ` ` ' ; ' ; , : : : , # # # # ; , # # : : # # ' # # , , ' # # , ' # # , , : : # # : : : : # # : # # : ; # + ; ; ' : : ` . . , , ; , : ' . , . , ;. , ` . . , : ; ; ' ' : : ; ; : : : , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , :Daisy, : : : : :27: : : : : : : : : : :Rolf, ; ' , , 42: ``,:;;;::###+## : : : ; ' + , . ` ` ' ' ' ; , : : : , ' # # # , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ' : : ` . . . , : ` : + ` ; : : :. . , , , , . : ' ; + ; : : ; ; : : : , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , : : : : : : : : : : : : : : : : ; ' , , ` ` , : ; ; ; : : + + + + + + det fungerar # ' ; + ' + , . ` ` ' ; ' ; : : : : : , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , : : : : : : : : Extra : : : : :bilaga : ; ; ; ; ; ' : : ` . . ` ` , , : , ; : ' + ,, . ` . ; ` : , ' ; ; ' : : ; ; : : : : , , , , , , , ; : , ' : : ; ; : : : : : : ; , : "Om :;:+ :;: ; : : : : : : :"Kylskåp? : : ; ; ' , , Jag ` ` , har ::;;,:+++#++ # # # # ' # , . ` ` ' ; ' ; : : : : : , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , : : :Säsongens : : : : : : : bästa : : : : :odlingstips ; ; ; ; + ; : ` . . , ; ; + ; . . ; . ' .. : . . ; . ; : ' ' ' ; : : ; ; : : : , , , , , , , , ; + ; : ' + + + + ; ; ' + ; + : ; +är + ; det +''' ''' : : : :en ::: ; ; ' ,fungerande ,``.::;;,:::,::: väl bra fullt + + + ' + + , . ` ` ' ; ' ; : : : : : : : , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , : : : : :för : : :trädgård : : : : : : :och : ; ;balkong ; ; ' ; : ` . . : , , ; ' ; ' , , ; ;. ` . . ` , ` . ' ' ' ' : : ; ; : : : : : : , , , , , ; ' : # ; + + ' + ; # ; ; ' + ' # + + +för + ' +alla?" ' + ; ; : : : : : : :jordkällare." ;'',,``.::;;,::::::: ##+++#,,``';';:::::::,,,,,,,;,,,,,,,,,,,::,::::::::::::::::';;;;'::`..;;;``;+:,;, `:; ,, ';;;::;;::::::,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,:::::::::::::::;:'',,``.::;;,::::::: # # + ' + # , , ` ` ' ; ' ; : : : : : # : + : : ; # + + # : # : ' # # # # # # # ' : # ; # ' ; # ' ; ' # : ; ; # ' # # # # # # ; ' : : ` . . . : . ; + ' , ' ' ,. . , ` , ; . ` ; ; ; ' : : ; ; : : : : : : : ; ' , ' ; ; : ; : : : ; : , ; , ; : ; ; : : : : : : : : : ; : : : : : ; ; ; ; ' ' , , ` ` . : : ; ; , , : : : : : : + + + + + # , . ` ` ' ; ' ; : : : : : # # # , # ; ; ' # # ; # : ; ' ' , ; # # # ' ; # ; : ; # ' ' # ; : : # ; : ; # + + # # # ; ' : : ` . . . , . , ` ` , . : ' ;` ` , ` . : , . ; ' ' ' : : ; ; : : : : : ; ' ; ' : ' + : ' ; : : ' : ; ; ' ; , ' ; : ' ; : ' ' ; ; ; ' ; ' ; ' + ' ' + ; ; ; ' , , ` ` . : ; ; ; , : : : : : : : ' + + # + + , , ` ` ' ' ' ; : : : : : : : : , , : , , , : , , , , , , , , , , , , , , : : : : : : : : : : : : : : : : : ; ; ; ; ' ; : ` . . ` ; ' ' ; , + ' ; ; `` . : . . , : ` ' ; ; ' , : ; ; : : : : : : : : ; , ; : ; : : ; ' ; : : ; ; : + ' ' ; ; ; ' ; ' : ' ; ; ; ; ; + + ' ' + : ; ; ' . , ` ` . : : ; ; , : : : : : : : A F T O N S T A M P E N E X T R E M T N Y A F T O N S T A M P E N H Ö G Tio steg till ökad K Ö T T S K A T T självförsörjning Så motiveras Energibolagen kan styra skattechocken ditt kylskåp 71 Register Älvsjö Uppdrivningshall Namn Förening Ort Lott Charlotte Chen Charity Dalaryd Christian Ekman Cikina Enhörning Claes Göran Lazzo­Ibarra Claudio Mannerfeldt Conny Damarwahyudi Dahn Gårdssporre Dan Andersson Daniel Hagos Daniel Gazinka Daniel Sochan Davida Aghenabit Dejan Segerslätt Dejan Tsalavouti Demekeche Schäfer Dennis Youssef Soliman Dev Raj Fröberg Douglas Zoori Al­Lami Dorde Silverstedt Dragan Stridhandske Döndû Gabrielsson Ebba Kursun Ebru Helene Blank Eduard Johansson Eddie Tovmaysayan Einar Östlund Ekram Engvall El-Hadhi Bäckman Elin Ali Elcin Styf Elise Soto Elisabeth Talhayan Elisabeth Maluku N'ando Emad Östlund Emel Eklund Emilie Güler Emil Akthan Emil Rasmus Khumul Emma Silverstjerna Enrique Klinspor Envy Ljunggren Hägersten/Älvsjö ek. för Rot–skott o.f Fruängen Hägersten Huddinge Vinterviken Vinterviken Gröndal Liljeholmen Årsta Vinterviken Högdalen Vinterviken Hökmossen Hornstull Bredäng Aspudden Huddinge Stuvsta Axelsberg Liljeholmen Mälarviken Mälarviken Älvsjö Årsta Stuvsta Älsvsjö Aspudden Bredäng Hornstull Huddinge Årsta Aspudden A01:29 B07:96 C01:42 A07:10 B04:24 B07:92 B03:93 A01:29 B02:17 A07:11 A07:13 B03:20 A01:17 A04:41 C03:27 C03:50 B04:11 A02:11 C02:43 B09:22 B10:18 B10:28 B11:18 C03:19 B08:45 A01:20 B08:44 B08:81 C08:12 B01:41 A01:42 A01:50 B01:51 C01:56 C02:39 B02:47 B03:20 B03:20 A02:70 B08:79 A04:20 C02:31 Rot–skott o.f Hägersten/Älvsjö ek. Hägersten/Älvsjö ek. Telefonplansodlarna Hägersten/Älvsjö ek. Rot–skott o.f Hägersten/Älvsjö ek. för för för för Mälarens algsällskap ek.för Rot–skott o.f Brf. Hägern Hägersten/Älvsjö ek. för Hägersten/Älvsjö ek. för Rot–skott o.f Telefonplansodlarna Mälarens algsällskap ek.för Hägersten/Älvsjö ek. för Brf. Hägern Rot–skott o.f Stadsodlingsföreningen Hägersten/Älvsjö ek. för Hägersten/Älvsjö ek. för Brf. Hägern Hägersten/Älvsjö ek. för Stadsodlingsföreningen Mälarens algsällskap ek.för Mälarens algsällskap ek.för Protein Protein Huddinge Mälarhöjden Älsvsjö Hornstull Axelsberg Hökmossen Hornstull Hornstull Årsta Västberg PIZZA Margarita............................................... 50 kr Vesuviano–tomatsås, mozarella och basilika Grön..................................................... 60 kr Dagens tomatsort, mozarella, rödlök, grön paprika och bönost En årstid.............................................. 50 kr Förra årets............................................ 80 kr Q1 Q2 Q3 Q4 Sorrento–tomatsås, mozarella, parmesan, gul lök, potatis Pearl–tomatsås, mozarella, Fyra färska tomater och sparris Ukrain–tomatsås, mozarella, grönkål och trattkantareller MeiWei–tomatsås, mozarella, Halblange–palsternacka och spikmorot Inlagd tomat, mozarella, kronärtskocka, paprika och torkad kantarell ENTO GUL...................................................... 90 kr Vesuviano–tomatsås, mozarella, ruccola och citronfjärilslarver Red Rock............................................... 90 kr Vesuviano–tomatsås, mozarella, rödpeppar och witjutidrottning KÖTT Capricciosa........................................... 190 kr Vesuviano–tomatsås, mozarella, presskinka Diavolo................................................. 190 kr Vesuviano–tomatsås, mozarella, salami 75 Vi arbetar och har fritid Hur ska vårt ökade välstånd komma samhället till gagn? värden alltid är relativt kan konsumtion inte skänka oss I en allt snabbare spiral av tillväxt och konsumtion varaktig glädje. När den korta romansen med en ny pryl arbetar många hårt för att få råd med att köpa produkter lider mot sitt slut är det lätt att hitta någon med en som vi hoppas ska skänka oss glädje, lycka och frihet. större bostad, snabbare bil eller fler TV­apparater att Men eftersom välbefinnandet i relation till materiella jämföra sig med. Denna mekanism leder till att fler och ”När man inte måste köpa så mycket prylar behöver man ju inte jobba lika mycket.” Mont m.fl. 2013 fler människor känner sig inlåsta i ett ekorrhjul av arbete och konsumtion. Stress är idag den enskilt största Från fokusgrupp 22 maj 2017 orsaken till sjukskrivning i Sverige och kostar samhället ”Samtidigt tyder ett antal studier på att personlig lycka bestäms av tillfredsställande av icke-materiella värden relaterade till det sociala livet, umgänge (äktenskap, familj och vänner) och fritid (utbildning, konst, musik, religion, kreativitet), och inte enbart genom materiella förvärv och ägande.” flera miljarder kronor årligen. Kvinnor är klart över­ Försäkringskassan 2016 representerade i denna dystra statistik. Mont m.fl. 2013, s. 86 ”Förr behövde man vara stark för att överleva, men nu behöver man bara ha pengar för att överleva." Från fokusgrupp 13 oktober 2016 Konsumtionshetsen medför inte bara fler prylar utan också tar sig också uttryck i storleken på våra bostäder. → Vi bor Konsumtionshetsen tjänar ett syfte som pådrivare av produktion och tillväxt – nya produkter, antalet prylar i våra hem stiger och fullt fungerande saker kastas bort. Resultatet för miljön av detta destruktiva konsumtionsmönster är katastrofalt. Arbete, konsumtion och tillväxt är ett destruktivt idéparadigm som inte kan tillåtas vara den motor som ska driva det hållbara samhället framåt. Genom att kliva av konsumtionshetsen och istället ägna vår tid till umgänge med familj och vänner kan vi må bättre och spara miljön på samma gång. Vi arbetar och har fritid 82 83 Om vi ökar vår effektivitet med ny teknologi, varför kan vi inte befria oss från det arbete som många av oss upplever som ett tvång? Arbetskritiker menar att detta till stor del beror på att arbete och konsumtion används som fördelningsinstrument för välstånd. För att tillgångar ska fördelas måste de med mycket pengar luras att konsumera så att nya varor kan produceras och tjänster uträttas – det vill säga, fler jobb skapas. ”Arbeta, arbeta, ni proletärer för att öka nationens rikedom och ert eget individuella elände! Arbeta, arbeta för att ni, när ni blir fattigare, ska ha större anledning att arbeta och vara eländiga! Så lyder den kapitalistiska produktionens obönhörliga lag.” Vinster från industrialiseringen och en allt effektivare produktion är ett välstånd som bör kvitteras ut i ökad fritid och högre hälsa för alla medborgare, snarare än i ökade materiella tillgångar. Det är nu snart hundra år sedan åtta timmars arbetsdag Paul Lafargue, Le droit à la paresse (sv. Rätten till lättja), 1883 infördes i Sverige, och snart femtio år sedan införandet av den 40 timmar långa femdagarsveckan. Det är med andra ord hög tid för ytterligare en arbetstidsreform. Sex timmars arbetsdag ger mer tid för avkoppling och återhämtning och vore därmed en välbehövlig insats för folkhälsan. Sex timmars arbetsdag skulle även möjliggöra att i solidarisk anda dela på de arbeten som finns och på så sätt minska utanförskap och ekonomisk stress även hos de som idag står utan lönearbete. För miljöns bästa behöver denna arbetstidsförkortning åtföljas av en minskad Vi arbetar och har fritid 84 85 ”We do not usually think of the home as a hive of technological activity, yet domestic technology is of considerable economic significance. This fact has been eclipsed by the identification of housework as work, an elision which is reflected in the gender­bias of both the sociology of work and the history of technology. (...) Despite the massive technological changes in the home in America and other industrialized countries, such as running water, gas and electric cookers, electric irons, washing machines and refrigerators, household labour still accounts for approximately half of total working time.” Larsson och Bolin 2014; Chancel och Piketty 2015 lön, relativt inflationen. Sambandet mellan inkomst och koldioxidutsläpp är ofrånkomligt rättframt – ju högre inkomst desto högre utsläpp. I och med dagens löneklyftor, som i sig självt spär på konsumtionshetsen, behöver denna löneförkortning även ske progressivt så att begrepp som MacKenzie & Wajcman 1999, s. 270­271 fattig och rik en gång för alla görs överflödiga. Det är dessutom på tiden att vi omdefinierar vad arbete är och bör vara. Att likställa arbete med lönearbete är att nedvärdera värdet av den produktion och re-produktion som sker utanför stämpelklockans diktatur. Frigjord tid möjliggör för ett välbehövligt större engagemang både i personliga relationer – familj, barn Exempelvis kan man odla mer av sin egen mat, med minskad miljöpåverkan och minskat svinn som följd. → Vi äter och vänner – såväl som i ett större samhällsengagemang och åtagande i odlingsgemenskaper och andra kollektiva initiativ som ligger utanför dagens begränsade ekonomiska Vi arbetar och har fritid 86 87 måttstockar. Och i stället för att ekonomiskt kvantifiera Fråga inte vad du lever för Fråga vad du lever av biosfären i form av till exempel ”ekosystemtjänster” – låt Glömskan Kvävecykeln Muskelminnet oss avekonomisera ekonomisfären på dess överordnande Kolcykeln Neuronerna Vibrationerna logik och tjänstefiering av självaste livet. Kloroplastens spjälkning av ljus Luftens grädde över jordtårtan Rökelsen av skogsbrand Medaljongen av hud Fråga inte vad sorgen är Vattna den till nya former Jonas Gren 2016 Vi arbetar och har fritid 88 89 MVi arbetar och har fritid 90 91 MVi arbetar och har fritid 92 93 ! !! ... ! ! !! Coda — om Vitiden Syftet med explorativa framtidsstudier är att utforska möjliga framtider (Börjeson m.fl. 2006). Rapporten handlar alltså inte om att försöka förutsäga den mest troliga framtiden och är inte heller ett förslag på önskvärda framtider. Även den designfiktion som presenteras i denna bok är ett exempel på en explorativ framtidstudie – vi försöker varken förutsäga eller föreslå en framtid. Wangel 2011 Detta om man använder en konsumtionsbaserad metod för att beräkna (allokera) växthusgasutsläpp. Enligt Energimyndighetens beräkningar vilka utgår från en partiellt territoriell beräkningsmodell (där enbart utsläpp från direkt energianvändning i Sverige ingår) uppfyller både Legato och Vivace 1,5 gradersmålet (Energimyndigheten 2016). En praktik är något praktiskt som vi gör, ofta rutinmässigt i vardagen, som t.ex. att laga mat, tvätta kläder och diska (Reckwitz 2002). Även att arbeta eller pendla till jobbet är exempel på praktiker. En designfiktion kan förstås som en framtid (eller samtid) utforskad och representerad genom en eller flera gestalningar och artefakter. Coda — om Vitiden 100 I april 2016, publicerar Energimyndigheten en rapport med titeln ”Fyra framtider: Energisystemet efter 2020”. Rapporten beskriver resultatet från en så kallad explorativ framtidsstudie med syfte att undersöka hur det svenska energisystemet skulle kunna utvecklas, samt möjliga konsekvenser av detta för transporter, bostäder, jobb och miljö. Totalt presenteras fyra framtidsbilder som karaktäriseras av vilka drivkrafter och prioriteringar som är starkast i samhället. I Forte prioriteras ekonomisk tillväxt och låga energipriser. I Legato står ekologisk hållbarhet och global solidaritet i centrum. I Espressivo är energi ett decentraliserat uttrycksmedel och i Vivace ses energi som en språngbräda för ekologisk modernisering. Gemensamt för alla fyra framtidsbilder är att energi inte behandlas som en isolerad fråga utan sätts i relation till hur vi bor, arbetar och transporterar oss. Trots detta är vardagslivet påfallande frånvarande i rapporten. Visst nämns ett flertal livsstilsändringar, men liksom många andra framtidsstudier är det framförallt ur planeringens och politikens fågelperspektiv som framtiden representeras. I rapportens förord skriver dock myndighetens generaldirektör: ”Om vi får möjligheten fram över vill vi gärna återkomma och utveckla vårt arbete med scenarier för att bättre förbereda oss för framtiden. Självklart tillsammans med alla er som intresserar sig för Sveriges energisystem och samhällsutveckling.” Vi bestämde oss för att ta Energimyndigheten på orden och utveckla det vi tycker saknas – en representation av framtiden som tar sin utgångspunkt i vardagslivets göromål och som bjuder in till diskussion, även för den som inte har vana att läsa och tolka långa textstycken. På grund av resursmässiga begränsningar valde vi en av de fyra framtiderna att fördjupa oss i. Valet föll på Legato eftersom detta är den enda framtid som håller sig inom ramarna för 1,5 gradersmålet. Ur Legato sållade vi sedan fram alla beskrivningar av vardag vi kunde hitta, med fokus på explicit beskrivna praktiker eller andra förändringar som tydligt påverkar hur vardagslivet levs. Dessa praktiker och förändringar ligger grund för både manifestet och framtidsarkeologin 101 Framtidsarkeologi är ett begrepp som bygger på tanken att precis som arkeologen försöker återskapa bilder av historiska samhällen genom en samling materiella artefakter, så kan vi utforska framtida möjliga samhällen och praktiker genom att utveckla artefakter som hör samman med dessa. (Dahlbom m.fl. 2002) Asplund m.fl. 1980[1931] – de två huvudsakliga delarna i den designfiktion som presenteras i denna bok. Manifestet och framtidsarkeologin är båda representationer av Legato och bygger på vår tolkning av denna framtidsbild. Ingen är mer sann än den andra. De två representationerna är tänkta som två olika röster, som berättar om samma framtid, men från två olika tidsplan och med två olika sätt att kommunicera. Detta innebär att även mötet mellan de två rösterna är en representation av Legato, en mer komplex sådan där såväl samstämmighet som konflikt ges utrymme. Manifestets roll är att tydliggöra Legato som normativ röst och att utforska och uttolka vad denna röst säger. Legatos drivkrafter finns tydligt beskrivna i Fyra framtider: Ekologisk hållbarhet och Global rättvisa är vad som gäller. För att göra Legato ännu tydligare bestämde vi oss för att vrida upp volymen rejält och låta Legato, personifierad, skriva ett manifest. Mani­ festet strukturerades kring de kategorier av praktiker som identifieras i Legato, och blev på så sätt också en metod för att utforska hur Legatos drivkrafter kopplar till vardagslivets praktiker. I denna process var det modernistiska manifestet Acceptera en stor inspirationskälla, med dess oblyga påståenden kring rätt och fel, snyggt och fult. Vi valde att placera vårt manifest i nutid och vara framåtblickande, mot framtidsbilden Legato som den beskrivs i Fyra framtider. Manifestet är i huvudsak textbaserat. Framtidsarkeologins roll är att konkretisera hur Legato skulle kunna te sig som levd verklighet. Denna representation är placerad i framtiden, och är gestaltad primärt genom bilder. Om Legato fick som den ville, hur skulle vardagslivet kunna se ut? Hur bor vi? Vad äter vi? Vad gör vi om dagarna? Även här användes de kategorier av praktiker som identifierats i Legato som utgångspunkt. Framtidsarkeologin har också en viktig roll i att nyansera och diversifiera Legato som manifest och framtidsbild i Fyra framtider, och i att visa på komplexitet och konflikter. Som stöd för detta användes begreppspar som utopi/dystopi, centraliserat/ decentraliserat, glossigt/smutsigt, vunnet/försvunnet både för att bestämma vad som ska gestaltas och också hur det skulle gestaltas. Coda — om Vitiden 102 103 Zimmerman m.fl. 2010 Genom att föra ner Legatos fågelperspektiv på vardags­ livets nivå, och ge framtiden en form och ett uttryck, görs den mer tillgänglig och möjlig att förhålla sig till. Genom att gestalta en abstrakt eller svepande beskrivning i konkret form tvingas också frågor av politisk (värdemässig) karaktär upp till ytan. Ta exempelvis en mening som ”Sveriges fem största städer har med stöd av befolkningen infört förbud mot privatbilism i stadskärnan”. För att gestalta hur en sådan förändring skulle kunna gå till och se ut krävs en myriad små och stora designbeslut som alla är politiska, inte minst i valet av vilka alternativ som får komma till uttryck. Hur utnyttjas ytor som förut varit reserverade för bilar? Vilka nya grupper ges utrymme och vilka får stå tillbaka? Designfiktionen som presenterats här är resultatet av en designdriven forskningsprocess. Forskning genom design karaktäriseras av sitt fokus på framtagandet av fysiska gestaltningar och artefakter som forskningsmetodologi för att utforska en specifik fråga eller fenomen. I det här fallet är det Legato som utgör frågan, vilken utforskas genom framtagandet av manifestet och framtidsarkeologin. En viktig del av designprocessen har varit utvecklingen av bokens grafiska form, som även den är en representation av Legato. Coda — om Vitiden 104 105 De Bondt och Svensson 2009 Clark 2007 Som stöd för de många designbeslut som behövts tas i framtagandet av denna bok har vi utvecklat ett ramverk för produktionsmetoder. Detta ramverk är inspirerat av Legatos hållbarhetsetik och baserat på för oss tillgänglig kunskap om hållbar produktion av trycksaker. Dessa begränsningar har också fungerat som inspiration i utvecklandet av ett estetiskt uttryck. Bokens form är för oss ett sätt att utveckla idén om vad Legato kan vara. Bokens papper är tillverkat av 100% returfiber vilket innebär att ingen skog skövlats för att göra denna bok. Omslagspappret har miljömärkningen Blue Angel och pappret i inlagan är Svanenmärkt. Så är även tryckeriet där den tryckts. Bokformatet följer en standard som är anpassad för att minimera papperssvinn i tillskärningsprocessen. För att underlätta återvinning är bokens inlaga är tryckt i två färger samt med så låg färgmängd som möjligt per sida. Vi har valt spiralbindning för att möjliggöra att pappret ska kunna återanvändas igen som ny returfiber. Om du vill försäkra dig om att pappret i boken återanvänds rekommenderar vi att lösgöra spiralryggen från inlagan innan du lämnar den i återvinningsstationen. Mazé 2013 Boken är tryckt i en upplaga om 400 exemplar. Detta antal valdes då det är tillräckligt högt för att täcka de distributionsmål vi satt upp, men är inte så stort att det föreligger någon större risk för överblivna böcker. Det ramverk som styrt våra produktionsmetoder har även påverkat bokens estetiska uttryck. Begränsningarna har här fått fungera som språngbräda för vår fantasi om Legatos formspråk. Ambitionen att minska både för­ brukningen av tryckfärg och papprets färgmättnad har till exempel fått ge uttryck i både typografiska experiment och illustrationsmanér. Precis som texterna i Vitiden har vi i formgivningen funnit inspiration i och använt det modernistiska manifestet Acceptera och dess ideal som hävstång för att projicera en tänkt framtid. Coda — om Vitiden 106 107 Referenser Vi ställer om Vi bor Asplund, G., Gahn, W., Markelius, S., Paulsson, G., Sundahl, E., Åhrén, U. 1980[1931]. Acceptera. Tiden förlag. Faksimil. Eurostat 2016. Household composition statistics. Dagens Nyheter 2016­08­08. Här bor de som har mest och minst boyta. Energimyndigheten 2016a. Fyra framtider: Energisystemet efter 2020. ET 2016:04 Liddell, H. 2013. Eco-Minimalism: The Antidote to Eco-Bling. London: RIBA Publishing. Energimyndigheten 2016b. Metod för att beräkna Sveriges energiavtryck. ER 2016:04. Naturvårdsverket 2017. Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser per område. Haraway, D. 2016. Staying with the Trouble: Making Kin in the Chthulucene. Durham: Duke University Press. PROFU 2016. Utbyggnad av solel i Sverige – möjligheter, utmaningar och systemeffekter. Resultatblad 1. Mazé, R., Wangel, J. 2016. "Future (Im)Perfect: Exploring time, becoming and difference in design and futures studies." I: Schalk, M., Kristiansson, T., Mazé, R. (red.) Feminist Futures: Pedagogies for a critical spatial practice. Spurbuchverlag. SCB 2012. Bostads- och byggnadsstatistik årsbok 2012. SCB 2013. Boendestatistik 2012: Storstadsborna bor trängst. SCB 2015. Hushåll 2014: Åtta av tio delar hushåll med någon. Miljömålsberedningen 2016. Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Delbetänkande av Miljömålsberedningen. SOU 2016:21. Tidholm, P. 2012. Norrland: Essäer och reportage. Luleå: Teg Publishing. A Multi-Dimensional Approach to the Study of Consumption in Modern Societies and the Potentials for Radical Sustainable Changes. In: Proceedings of Perspectives on Radical Changes to Sustainable Consumption and Production (SCORE), Copenhagen, Denmark, 20­21 April. United Minds, Fastighetsägarna, NCC, Swedbank. 2014. Hur vill unga i Stockholm bo i framtiden? Stø, E., Throne­Holst, H., Strandbakken, P., Vittersø, G. 2006. Wong, O. 2007. När tusen eldar slickar himlen: Kinas väg mot framtiden. Ordfront förlag. I II Referenser Vi reser Vi äter Acosta, A. (u.d.) Extractivism and neoextractivism: two sides of the same curse. https://www.tni.org/files/download/ beyonddevelopment_extractivism.pdf Boverket och Movium 2015. Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Boverket Rapport 2015:08. Gullberg, A. 2015. Här finns den lediga kapaciteten i storstadstrafiken. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan. Centre for Sustainable Communications. Kingsley, D., Urry, J. 2009. After the car. Cambridge: Polity. Klein, N. 2014. This changes everything: capitalism vs. the climate. London: Allen Lane. Mitchell, J. 1970. Big Yellow Taxi. Ladies of the Canyon. Reprise. Naturvårdsverket 2016a. Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter. Naturvårdsverket 2016b. Antal flygresor per invånare. Trafikanalys 2015. RVU Sverige 2011–2014: Den nationella resvaneundersökningen. Trafikanalys Statistik 2015:10. van Dooren, T. 2013. Keeping Faith with Death: Mourning and De-extinction. http://extinctionstudies.org/2013/11/10/keeping­ faith-with-death-mourning-and-de-extinction/ III Eidstedt, M. 2016. Totalkonsumtion (förbrukning av kött) åren 1960-2016. Jordbruket i siffror. Blogg. Gerber, P.J., Steinfeld, H., Henderson, B., Mottet, A., Opio, C., Dijkman, J., Falcucci, A., Tempio, G. 2013. Tackling climate change through livestock – A global assessment of emissions and mitigation opportunities. Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome. Gilbert, N. 2012. One-third of our greenhouse gas emissions come from agriculture. https://www.nature.com/news/one-third-of-ourgreenhouse-gas-emissions-come-fromagriculture­1.11708 Hornborg, A. 2010. Myten om maskinen: Essäer om makt, modernitet och miljö. Göteborg: Daidalos. Naturvårdsverket 2011. Köttkonsumtionens klimatpåverkan: Drivkrafter och styrmedel. Rapport 6456. Naturvårdsverket 2017. Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser per område. Spahr, J. 2005. thisconnectionofeveryonewithlungs: poems. Berkeley and Los Angeles: University of Californa Press. Springmann, M., Mason­D’Croz, D., Robinson, S., Wiebe, K., Godfray, C., Rayner, M., Scarborough, P. 2017. Health-motivated taxes on red and processed meat: A modelling study on optimal tax levels and health and climate-change co-benefits. Purdue University, West Lafayette. IV Referenser Coda — om Vitiden Vi arbetar & har fritid Chancel, L., Piketty, T. 2015. Carbon and inequality: From Kyoto to Paris. Försäkringskassan 2015. Stress vanligaste orsaken till sjukskrivning. Pressmeddelande. Gren, J. 2016. Antropocen: Dikt för en ny epok. Stockholm: 10TAL. Lafargue, P. 1883. Le droit à la paresse (Rätten till lättja). Paris: Henry Oriol. Larsson, J., Bolin, L. 2014. Klimatomställning Göteborg 2.0: Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar. Mistra Urban Futures Reports 2014:02. MacKenzie, D., Wajcman, J. 1999. Reproductive technology. I: MacKenzie, D., Wajcman (red.) The social shaping of technology. Second edition. Maidenhead & New York: Open University Press. Mont, O., Heiskanen, E., Power K., Kuusi, H. 2013. Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion. Nordiska ministerrådet. TemaNord 2013:552. Asplund, G., Gahn, W., Markelius, S., Paulsson, G., Sundahl, E., Åhrén, U. 1980[1931] Acceptera. Tiden förlag. Faksimil. Börjeson, L., Höjer, M., Dreborg, K. H.,Ekvall, T., Finnveden, G. 2006. Scenario types and techniques: Towards a user’s guide. Futures, 38(7), 723–739. Clark, C. 2007. Lovely as a tree https://web.archive.org/web/20070422131821/http:// lovelyasatree.com/ Dahlbom, B., Beckman, S., Nilsson, G. B. 2002. Artifacts and artificial science. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. De Bondt, S. Svensson, C. 2009. A to­do list for ecological graphic design, compiled for the Barbican's ̕ ̕ Radical Nature ̕ ̕ Energimyndigheten 2016a. Fyra framtider: Energisystemet efter 2020. ER 2016:04. Mazé, R., Plöjel, M., Olausson, L., Redström, J., Zetterlund, C. 2013. Share This Book: Critical perspectives and dialogues about design and sustainability. Axl Books. Schiller, H., Lekander, M., Rajaleid, K., Hellgren, C., Åkerstedt, T., Barck­Holst, P., Kecklund, G. 2017. The impact of reduced worktime on sleep and perceived stress – A group randomized intervention study using diary data. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, 43(2), 109­116. Reckwitz, A. 2002. Toward a theory of social practices: A development in culturalist theorizing. European Journal of Social Theory, 5(2), 243–263. World Economic Forum och Harvard School of Public Health 2011. The Global Economic Burden of Non-communicable Diseases. Zimmerman, J., Stolterman, E., Forlizzi, J. 2010. An analysis and critique of research through design: towards a formalization of a research approach, Proceedings of the 8th ACM Conference on Designing Interactive Systems, 310–319. Wangel, J. 2011. Exploring Social Structures and Agency in Backcasting Studies for Sustainable Development, Technological Forecasting and Social Change 78(5) , 872­882. V VI Bildkällor 10–12 Från stationssamhälle till ABC-stad Acceptera 1931 s. 52 30–31 Skåpsäng Acceptera 1931 s. 64 32–33 Radiobal hemma Acceptera 1931 s. 35 52–53 Teknik eller konst? Acceptera 1931 s. 134 54–55 Två Eriksgator Acceptera 1931 s. 23 56–57 B-europa Acceptera 1931 s. 15 75 Jordbruk A-Europa Acceptera 1931 s. 19 76–77 Jordbruk B-Europa Acceptera 1931 s. 18 78–79 Matplats Acceptera 1931 s. 63 95 Acceptera 1931 s. 38 Semester 96–97 Småstuga under uppförande Acceptera 1931 s. 84 98–99 Hantverkarens skaparglädje? Acceptera 1931 s. 30 108 Det nya är alltid fel Acceptera 1931 s. 186 124 Rättframhet, måttfullhet, vänlighet – vår tradition Acceptera 1931 s. 30 VII Författare Josefin Wangel är lektor i hållbar stadsutveckling vid Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad vid KTH. Det mesta av hennes forskning handlar om att utforska kombinationen hållbar + stad – som idé, praktik och livsmiljö, och allra helst med ett kritiskt och relationellt perspektiv på tid, rum och kroppar. Elina Eriksson är biträdande lektor i Människadatorinteraktion med inriktning mot hållbarhet på skolan för Datavetenskap och Kommunikation vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Hon forskar på IT och hållbarhet, hållbara livsstilar och alternativa framtider. Elina är intresserad av hur förnekelse är socialt konstruerad och vill att fler ska engagera sig i klimatfrågor. Loove Broms är lektor i interaktionsdesign vid institutionen för Design, Inredningsarkitektur och Visuell kommunikation vid Konstfack samt forskare på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Loove forskar runt design och hållbarhet med särskilt intresse för diskursiva artefakter, narrativ och meningsskapande. Mia Hesselgren är doktorand inom design för hållbarhet vid Skolan för Industriell Teknik och Management, KTH. Hennes forskning har fokus på hur metoder inom tjänstedesign, strategisk design och kollaborativ design kan användas i hållbar utveckling och för hållbarhetsomställning. I hennes forskning används design som bryggor från experiment i verkliga livet till beslutsfattande. Författare Illustratör Gabriel Kanulf är konstnär och grafisk formgivare utbildad vid Konstfack och Kungl. Konsthögskolan. Gabriel arbetar undersökande med frågeställningar kring sambanden mellan ideologi, produktion, form och innehåll. Därtil publicering i offentliga rummet som frigörande handling och kollektivskapande motståndskraft. Andrejs Ljunggren är grafisk formgivare utbildad vid Konstfack. Andrejs har sedan 2011 drivit egen praktik med huvudsyfte av att initiera, producera och materialisera projekt inom fälten för Konst, arkitektur, stadsplanering, historia och designforskning. Laurie Rollitt är konstnär från Storbritannien bosatt i Stockholm. Som påhittig och lekfull hantverkare söker Laurie fånga kärnan i historien han berättar. Kolofon Vitiden: en energifiktion, är framtagen inom projektet ”Gestaltning av framtidens energiomställning ur ett användarperspektiv” (40238­1). Projektet har varit finansierat av Energimyndighetens program Energi, IT och Design. Huvudman för projektet har varit avdelningen för Medieteknik och interaktionsdesign (MID), skolan för Datavetenskap och Kommunikation (CSC), vid KTH Royal Institute of Technology. Projektet har genomförts inom forskargruppen Green Leap som utöver forskare från MID även inkluderar forskare från skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) och skolan för Industriell teknik och management (ITM). Delar av det empiriska arbetet har skett i samarbete med projektet Hållbara Livsstilar (P38226­1), även det finansierat av programmet Energi, IT och Design. ISBN: 978­91­7729­538­9 Grafisk form av Andrejs Ljunggren och Gabriel Kanulf. Illustrationer av Laurie Rollitt. Omslag tryckt av Aare på Les Naturales 650g. Inlaga tryckt av Printfabriken på Cyclus Offset 200g. Tillsammans ihopbundet av RST. Typsatt i Everson Mono, Vivi Stor och Vivi Mellan. Innehåll 2 vi ställer om 14 vi bor 34 vi reser 58 vi äter 80 vi arbetar och har fritid 100 coda om vitiden