Det är en gråmulen onsdagsförmiddag när Yle Österbottens reporter kliver in genom huvudingången på Vasa centralsjukhus. Det råder ingen rusning på sjukhuset och efter en tung vår tycks också direktör Marina Kinnunen ha ett lugnare schema när hon slår sig ner med oss för ett samtal om det massiva arbete som är på gång.
Glad att den statliga reformen godkändes
Efter 16 år av förhandlingar och olika försök till vårdreformer godkände riksdagen regeringens förslag till vårdreform för knappt två veckor sedan. Marina Kinnunen säger sig inte ha tvivlat på att själva reformen skulle godkännas.
- Jag tycker att modellen är realistisk och bra, jag har tänkt att den går genom men jag var lite osäker med tidtabellen. Men de lyckades med tidtabellen också så det var riktigt bra, säger Kinnunen.
Kinnunen tror att den här formen är det vi behöver, hon tror att integrationen är lösningen, det vill säga att få alla former av vård in i samma organisation.
- Men vi får inte stanna i någon form, vi måste utvecklas hela tiden. Säkert kommer det andra modeller i framtiden, men det tar sin tid.
Ett stort frågetecken och orosmoment i Österbotten har dock varit hur den statliga reformen ska finansieras. Enligt förslag skulle Österbotten kunna få mindre pengar än i dag, av den orsaken att invånarna mår så bra.
- De senaste beräkningarna såg bättre ut, men jag skulle inte lita på dem för det kommer hela tiden nya. Min oro med hela modellen har varit att man inte tar tillräcklig hänsyn till helheten. Fast befolkningen kan må lite bättre har vi precis samma ansvar med jour i omfattande jourstatus som alla andra.
Lättare när alla hör ihop
Österbottens välfärdsområde inleder sin verksamhet den 1.1.2022. Ett år senare kommer den statliga vårdreformen. Men ingen fara å färde, för i Österbotten har man förberett och planerat sin egen reform enligt samma modell som den statliga.
Marina Kinnunen berättar att de för ett år sedan lusläste regeringens förslag till lagpaket, allt vad de har planerat har de gjort utgående från regeringens vårdreform för att inte behöva göra något dubbelt.
Nu ligger fokus på 1.1 då Österbottens välfärdsområde kör igång på allvar. Hittills har det varit 13 kommuner samt centralsjukhuset som ordnat social-, hälso- och specialsjukvård i Österbotten.
- Det är lättare att producera och ordna service när vi är i en och samma organisation. Vi får samma patient- och klientdatasystem och så vidare, så nog är det lättare för oss som jobbar här men jag tror också att kvaliteten börjar synas i den vård och service som klienterna får av oss.
Cheferna valda men innehållet är inte klart
Ledningen är vald och förvaltningsstadgan skriven, men än har turen bara indirekt kommit till innehållet.
- Det viktigaste är att vi får ihop det här, vi försöker vara realistiska för det är ett enormt arbete att få in allt i samma organisation. Men nog är vi redan lite i innehållet på sätt att vi måste se om det fungerar ihop och om det fungerar så som det har gjort tidigare.
- Folk i Österbotten verkar på många håll vara väldigt nöjda med sin service, där får vi vara noggranna så att det inte blir sämre service. Målsättningen är att vi ska lyckas utveckla verksamheten.
Att gå från 13 olika versioner av kommunal social- och hälsovård samt centralsjukhusets specialsjukvård till en enda organisation kan innebära en hel del arbete och tid innan allt är enhetligt.
- Förstås är det en utmaning när vi kommer från olika organisationer, att alla börjar känna att det här är vår gemensamma organisation och att vi hittar vårt sätt att arbete. Vi startar nu med kriterierna hur man har gett vård och service.
I höst kommer välfärdsområdets servicestrategi att vara klar. Den innehåller bland annat svar på frågor som hur man mår i Österbotten, vad som behövs och vilken typ av service som behövs.
Folk i Österbotten verkar på många håll vara väldigt nöjda med sin service, där får vi vara noggranna så att det inte blir sämre service
Marina Kinnunen
Blir chef för omkring 7 000 personer
I arbetet med att förbereda inför övergången till välfärdsområdets start ser Kinnunen att den största utmaningen är att inte glömma något. Hon säger att de hela tiden jobbar med riskutvärdering och kontroll så att de inte ska missa något.
Efter årsskiftet tror Kinnunen att den stora utmaningen kommer bli de stora förväntningarna som många har och den efterföljande besvikelsen när folk inser att det tar lång tid innan alla förändringar har skett och att det rullar på som det ska.
- Det var över tusen kostnadsställen när vi började och vi har över 7 000 anställda och ansvar i hela Österbotten så det är en stor helhet.
Hur känns det att bli chef för fler än 7 000 personer?
- Det är förstås ett stort ansvar men jag är jätteglad att jag får sköta det här jobbet.
Kinnunen hoppas att alla anställda skulle ta en fråga till sig som de har tagit med i sin strategi.
- "Hej, hur kan jag hjälpa till?", jag hoppas att man ställer den frågan genast någon ringer till sjukhuset eller hälsovårdscentralen. Jag hoppas också att de som ska jobba i den här organisationen kan ha den hjälpande attityden mot varandra, men också att våra invånare skulle ha den attityden mot varandra att vi kan hjälpa varandra.
"Hej, hur kan jag hjälpa till?", jag hoppas att man ställer den frågan genast någon ringer till sjukhuset eller hälsovårdscentralen
Marina Kinnunen
Samma vård för alla oavsett hemort
Inför övergången är det många frågor som har ställts och många har bland annat varit rädda för att det här innebär att vården centraliseras till Vasa. Men så är det inte, det är tvärtom säger Kinnunen.
- Vi centraliserar inte, utan tvärtom kan vi ge specialsjukvård i egen kommun. Och är det saker där man inte fysiskt behöver vara närvarande kan det till och med gå att sköta i eget hem via telefon eller surfplatta.
Många har också undrat hur det ska gå för de mindre kommunerna och möjligheten att påverka i den nya stora organisationen. I till exempel Korsnäs har man valt att avvakta med att överföra socialvården och ska fatta beslut först i höst.
- Vi vet inte vem som kommer att sitta i vår styrelse och fullmäktige än, och det kan vi inte påverka utan det är partierna som bestämmer det, säger Kinnunen.
- I praktiken är det så att vi måste ge samma service till alla, oberoende om du bor i Kaskö, Vasa eller Larsmo. Jag tycker att det är jätteviktigt, alla är värda samma och alla ska få service på samma kriterier.
Kinnunen tillägger att påverkningsmöjligheter kommer att finnas via olika kundråd och klientråd samt via tredje sektorn.
Jag tycker att det är jätteviktigt, alla är värda samma och alla ska få service på samma kriterier.
Marina Kinnunen
Kronobyfrågan återstår
Efter en hektisk vår hoppas Marina Kinnunen kunna ta lite sommarsemester från och med den här veckan. Vilket kan behövas för i höst fortsätter arbetet i samma snabba takt.
- Vi har mycket att göra i höst. Det är den nationella reformen och så måste vi koncentrera oss på att vi får vårt eget att fungera.
En hel del arbete ska också göras redan nu så att Kårkulla, Räddningsverket och Esko smidigt ska kunna införlivas med Österbottens välfärdsområde då den nationella vårdreformen träder i kraft 2023.
- Sen har vi förstås vår Kronobyfråga som är en viktig del av den här helheten genast från början.
Enligt den nationella vårdreformen dras gränser för välfärdsområden enligt landskap. Kronoby hör till landskapet Österbotten men har i dag sin vård gemensamt med vårdsamkommunen Soite i Mellersta Österbotten. Bägge sjukvårdsdistrikten har skrivit en viljeyttring om att det ska fortsätta så också i framtiden. Nu är det en fråga för ministeriet.
När tror du vi kan få klarhet i den här frågan?
- Det är en viktig del och jag kommer inte att säga något datum. Det måste vara färdigt och klart senast 1.1.2023.
Till Österbottens välfärdsområde hör Vasa centralsjukhus, Larsmo, Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Korsholm, Vasa, Laihela, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad.