Majoriteten av personerna som besöker jouren får åka hem, men en del styrs vidare antingen till specialistvård eller till hälsocentralens vårdavdelning.
– Äldre personer är en central patientgrupp vid jourerna. Antalet äldre som söker sig till jouren är nu tillbaka på en normal nivå efter coronatiden, men problemen med att få en plats för fortsatt vård har ökat, säger Jani Mononen som är avdelningsöverläkare vid samjouren i Mejlans.
Sett till patientmängden är hela vårt system för tillfället underdimensionerat
Maaret Castrén, verksamhetsledare för HUS Akuten
Om det är en äldre person som väntar på en plats för fortsatt vård, så måste resurserna inom akutvården töjas nästan till bristningsgränsen. Största delen av personerna som väntar på en vårdplats vid jouren är just äldre personer.
De är vanligtvis också i dåligt skick, berättar Anna Meuronen som är överläkare för jouren och akutvården vid Borgå sjukhus.
– De måste få blöjor bytta och de måste matas och få hjälp med att dricka. Det går åt tid från nya akuta patienter till att sköta basvården av de här äldre. Sjukskötarresurserna vid jouren är inte dimensionerade så att vi skulle kunna sköta båda uppgifterna, säger Meuronen.
Hon berättar att det som värst kan vara så att 11–13 av jourens 16 bäddplatser redan i början av dagen är i användning av patienter som väntar på att få komma vidare till nästa vårdplats.
– Det påverkar jourens övriga verksamhet väldigt mycket och vi är inte ensamma om det, säger Meuronen.
Kan få vänta dagar vid jouren
Särskilt under sommarens värmebölja var jourerna fulla och patienterna kunde få vänta dagar på att få komma till följande vårdställe. Situationen är fortfarande svår även om sommarvärmen är ett minne blått.
Avdelningsläkare Jari Mononen vid Mejlans samjour berättar att patienten i de flesta fall är undersökt och redo att skickas vidare från jouren senast inom åtta timmar.
– Men det är inte ovanligt att patienten tvingas vänta på följande vårdplats till nästa dag, i över 20 timmar. En del av patienterna har till och med varit tvungna att vänta 48 timmar vid jouren, säger Mononen.
Enligt honom är den största bakomliggande orsaken bristen på skötare. Det konstaterade Maaret Castrén, verksamhetsledare för HUS Akuten, redan i mitten av juli.
– Sett till patientmängden är hela vårt system för tillfället underdimensionerat, sade hon då.
Tungt både för personal och patienter
Verksamheten vid jouren är inte uppbyggd så att personalen skulle kunna hålla i gång en vårdavdelning vid sidan om. Ändå måste förstås patienterna som väntar på fortsatt vård tas om hand.
Dagen efter att patienten anlänt till jouren är jourläkarna tvungna att göra sådana fortsatta undersökningar som i ideala fall skulle göras på nästa vårdplats.
Situationen är inte heller bra för de äldre patienterna.
– De är känsliga för avigsidorna med vården, som oljudet och oroligheten samt att det inte finns någon klar skillnad mellan dag och natt, säger avdelningsöverläkare Jani Mononen.
Han påminner om att jouren i många fall är rätt ställe för äldre att söka sig till om problemet är en akut skada eller sjukdom. Han påpekar ändå att det också finns sådana krämpor som jouren inte har redskap att lösa.
– Ett exempel är när funktionsförmågan gradvis försämras. Det skulle vara mycket viktigt att människor skulle kunna få stöd redan innan kamelens rygg så att säga knäcks och personens tillstånd blir så illa att hen hamnar på jouren, säger Mononen.
Kan en lagändring hjälpa?
Anna Meuronen som är överläkare för Borgås jourområde anser att problemet som nu syns på jouren har sina rötter ungefär tio år tillbaka i tiden då äldreomsorgslagen förnyades.
– Enligt den kan boende på vårdhem eller äldreboende komma i fråga först då man prövat allt för att den äldre ska kunna bo hemma. Det ledde till att kommunerna började köra ner vårdhems- och hälsocentralsplatser utan att hemtjänsterna fick mer resurser, säger hon.
En situation där en människa med jämna mellanrum av misstag lämnar fönstret öppet och håller på att frysa ihjäl men ändå inte får en vårdplats löses inte på något annat sätt än genom att ändra lagen
Anna Meuronen, överläkare för Borgås jourområde
Meuronen anser att lagen borde ändras.
– Att bo hemma och att bo på vårdhem borde bli likvärda alternativ, men förstås så att det skulle finnas vissa kriterier för att bo på vårdhem – men inte som det är nu, att man måste testa alla möjliga sätt på vilka personen kan bo hemma. Vården borde utgå från den äldres behov.
Meuronen berättar att hon på jouren till exempel mött äldre som har lämnat ett fönster öppet hemma och kommit förfrusna till jouren.
– Vi har skickat dem till vårdavdelningen varifrån de skickats hem på mindre än en vecka. En situation där en människa med jämna mellanrum av misstag lämnar fönstret öppet och håller på att frysa ihjäl men ändå inte får en vårdplats löses inte på något annat sätt än genom att ändra lagen.
Lyssna till den äldres vilja
Avdelningsöverläkare Jani Mononen vid Mejlans samjour tar inte ställning till om lagen borde ändras.
Han konstaterar att allt fler människor bor hemma vars kondition är så dålig att de realistiskt sett inte klarar sig hemma.
– Vi behöver ställen dit människan får komma snabbt om det krisar. Det har varit fall där en äldre person har fått beslut om stött boende, men personen har varit tvungen att vänta på att få en plats och under väntetiden har konditionen blivit så dålig att personen hamnar på jouren.
Enligt Mononen har man redan hittat goda lösningar på lokal nivå: Till exempel finns det i Helsingfors ett rörligt sjukhus som hämtar servicen nära människan.
På vårdenheterna i Helsingfors är det också möjligt att konsultera en geriatriker, alltså en läkare som specialiserat sig på åldrande och vård av äldre. Det här hjälper till med att förebygga äldres onödiga jourbesök.
– I Åbo finns det å sin sida en akut geriatrisk poliklinik där patientens situation kan bedömas mycket mer övergripande än vid en vanlig jour.
Enligt Mononen är det viktigaste vid vård av äldre att lyssna på patienten.
– Man kan vara hemma i mycket dåligt skick om det är vad patienten själv vill och det går att ordna tillräckliga stödfunktioner. På motsvarande sätt så anser jag att om personens funktionsförmåga är kraftigt nedsatt, personen är rädd och känner sig ensam hemma så borde vi i det här samhället kunna ta det här i beaktande och ordna med ett mer stött boende, säger Mononen.
Artikeln är översatt från finska av Mira Bäck. Originalartikeln Vanhus saattaa odottaa HUSin päivystyksissä jatkohoitoa yli vuorokauden – Ylilääkäri: Ihmistä pitäisi tukea ennen kuin kamelin selkä katkeaa är skriven av Tiina Karppi och Ari Tuhkanen.