Svenska Yle har intervjuat en rad experter som kritiserar Finlands insatser i Afghanistan. Såväl officerare, soldater, fredsbevarare som politiker säger att vi saknade en strategi och att vi inte hade en helhetsbild av läget i landet.
Enligt Tarja Halonen är det lätt att vara efterklok och glömma att krig och konflikter har sin egen dynamik.
– Situationen kan efter en tid se helt annorlunda ut än den gör i början. Det är svårt att göra upp en plan på förhand.
Man ska vara realistisk men inte cynisk och man ska vara optimistisk utan att vara naiv.
När Svenska Yle försöker begära ut dags- och incidentrapporter från Afghanistan från Försvarsmakten får vi kalla handen. Rapporterna är hemligstämplade och kommer att makuleras innan sekretessen röjs. De offentliga rapporter man gett riksdagen kritiseras av forskare för att vara urvattnade och odetaljerade.
Tarja Halonen medger att informationen från fältet var bristfällig och att det delvis var utmanande att skapa sig en helhetsbild.
– Alla länder fick olika information och alla visste, både den civila sidan och den militära, att det fanns brister i informationen och kanske vi inte alltid kunde se vad som var det viktiga.
Inte heller presidenten visste allt
Att Halonen inte ens själv alltid var informerad kom fram år 2009 då det var presidentval i Afghanistan. Finland skickade förstärkning för att övervaka valet och presidenten levde i tron att trupperna skulle stanna över bägge valomgångar. De kom ändå hem efter den första valomgången – något som försvaret informerat försvarsministeriet om, men inte presidenten. Incidenten bevakades av bland andra Helsingin Sanomat.
Nu i efterhand drar presidenten slutsatsen att den information som nådde henne var rätt knapphändig.
– Jag har en bild av att jag inte var informerad mer än nödvändigt, säger Halonen idag.
Svår balans mellan civilt och militärt
Enligt Halonen borde vi ha satsat mer på att utveckla det civila samhället. Det är en lärdom som vi fått från Afghanistan. Det går inte att bygga upp en demokrati enbart med militära medel, säger hon.
– Det är alltid svårt att hålla balansen. Man ska vara realistisk men inte cynisk och man ska vara optimistisk utan att vara naiv.
Naiv har Tarja Halonen ändå inte varit. Hon blev inte överraskad över att talibanerna tog över i Afghanistan. Möjligen över att det gick så snabbt.
- Min dotter jobbade i Iran under den här tiden med flyktingar. Hon sade till mig redan efter några veckor i landet att ni måste vara mycket optimistiska om ni vill förändra Afghanistan. Vi har här nästan två miljoner flyktingar som tänker att Iran är en nästan perfekt demokrati.
Man måste komma ihåg att var och en måste göra sitt bästa. Hoppas att jag har gjort det.
Lycka till!, sa Putin
På tal om att vara efterklok drar sig Halonen också till minnes en pratstund med den ryske presidenten Putin i början av 2000-talet.
– Jag kommer ihåg att jag frågade honom varför de inte var med i Afghanistan. Han svarade att de redan varit där och lärt sig sin läxa. Så fortsatte han med att önska oss lycka till med projektet.
Nu efteråt sett är det något ni kunde ha gjort bättre?
– Jo naturligtvis. Men en människa kan inte göra hemskt mycket. Man måste komma ihåg att var och en måste göra sitt bästa. Hoppas att jag har gjort det.
Edit kl.18:53 Förtydligat att Tarja Halonen var överbefälhavare för försvaret och att de första som skickades till Afghanistan från Finland var krishanterare, inte fredsbevarare.