Vi sitter vid jaktföreningens nya vindskydd utan vapen, jakthundar och handhållna radiosändare. Istället har vi med oss tidningsurklipp, gamla bilder, minnen och berättelser.
Allt är Patrik Sundbergs “fel”. Det var han som såg den gamla jaktbilden på ett museum.
– Jag besökte Ekudden och där fanns Kekkonens olika saker som skidor, kläder och annat utställt. Sen såg jag bilden och tänkte att det måste finnas Sibbobor med på den, säger han.
Efter en postning på Facebook började namnen trilla in på de Sibbojägare som delar jaktsupen med president Kekkonen i Östersundom under älgjakten den 16:e oktober 1976. Alla är identifierade.
Farfar var med
– Själv har man inte tagit den supen, men nu kan jag tänka att det var en festlig känsla efter en lyckad jakt med ett lyckat skott som avslutas med en förmodligen lyckad och välförtjänt sup, säger Richard Wahlman.
En av jägarna som tar supen är Richard Wahlmans farfar Harry Wahlman.
– Jo, min fafa är där på bilden. Han var både ordförande och jaktledare i säkert 20 år. Det var han som ordnade jakterna och som Kekkonens adjutanter eller Sven Sevelius tog kontakt med, då presidenten skulle komma.
På bilden står en del av jaktlaget vid den fällda älgen och delar på jaktsupen. Det har knappast gått länge sedan skottet ekade.
– Den så kallade kaatoryyppyn tas här med full fart, det ser man nog, säger Bjarne Wahlman.
Han var lite för ung för att följa med jaktlaget ut i älgskogen då det begav sig.
Vem sköt älgen?
– På den här tiden så tog man alltid kaatoryyppyn och här var det garanterat Kekkonen som bjöd på den, säger Richard Wahlman.
Men vem fällde älgen på bilden? Snabbt tänkt och tittat så verkar ju frågan vara lätt att besvara: Kekkonen förstås!
– Ja så skulle man tro då man ser på det där fotot. Det är så att alla får den där supen som är med där omkring, men Kekkonen fällde aldrig någon älg här i Östersundom, säger Bjarne Wahlman.
Referat i Nya Pressen
Tidningen Nya Pressens redaktör Christian Sjöstedt var med och bevakade älgjakten den 16:e oktober 1976. Dagen då bilden togs.
Rubriken nästa dag bekräftar den dåliga jaktlyckan: “Liten skogsmus i kikarsiktet klen tröst för presidenten”
Älgpremiär på hög nivå var det igår: president Kekkonen inledde säsongen med att jaga älg i Östersundom. Någon vidare tur hade presidenten dock inte - det största villebrådet han fick i kikarsiktet var en skogsmus.
Jaktlaget hade beräknat att det fanns fyra älgar i området. Med på jakten var 22 jägare.
En ståtlig älgtjur som sprang i riktning mot president Kekkonens pass, ångrade sig plötsligt, vände och lyckades bryta sig genom drevkedjan.
Med nya krafter förberedde presidenten sig sedan för andra drevet, Siktet korrigerades, skjutvinklarna utprovades och härefter tog han sig en liten åkarbrasa för att inte stelna till i det vackra men lite kyliga höstvädret.
Inte nu heller blev det någon fullträff men enligt NP tog Kekkonen motgångarna med gott humör.
– Jag har i alla fall haft bättre tur än jägare som har varit med i älgjakter i 20 år utan att se skymten av en älg, påpekar han.
Det var dock inget fel på humöret hos jägarna, då man tog avsked av president Kekkonen vid generalkonsul Sven Sevelius läckert uppdukade bord mitt i skogen. Presidenten satt sig i sin bil för vidarebefordran till Porkala, där han tillbringade eftermiddagen med att jaga Porkalaälg.
Enligt NP började president Kekkonen jaga i Östersundom 1957 och det blev snabbt en tradition.
– Han var ju många gånger här, säkert ett tiotal gånger ute i Östersundomskogarna, säger Patrik Sundberg.
Jakten som flyttades
En kväll ringde telefonen hemma hos Richard Wahlmans farfar, det var Kekkonens adjutant.
– Han sade att presidenten vill komma på älgjakt nästa söndag. Fafa svarade att presidenten är mer än välkommen, men att jakten inleds först om två veckor, då får han komma med.
Det blev väldigt tyst en stund i luren då Kekkonen av allt att döma vidtalades.
– Ett ögonblick senare konstaterade adjutanten kort att presidenten kommer på jakt nästa söndag. Det var liksom klappat och klart med det, säger Richard Wahlman.
Två presidenter på älgjakt och fest i Sibbo
Älgjakten flyttades alltså bakåt med en vecka. Orsaken var att den ryska presidenten Nikolai Podgorny skulle bjudas på jakt. Det var bara för jaktledaren Harry Wahlman att samla ihop jaktlaget och be dem putsa piporna.
– På den tiden fanns det inga Whatsapp-grupper för jaktföreningarna så han fick säkert gå från dörr till dörr och också ringa runt för att ordna jakten.
Älgjakten hölls sedan tillsammans med Hindsby jaktlag.
– Sibboborna fick vara med om en presidentlig älgjakt med både Finlands och Rysslands presidenter. Det hände sen lite dittan och dattan efter jakten, säger Richard Wahlman.
Mer om det strax.
Enligt Bjarne Wahlman var medlemmarna i jaktföreningen nog stolta över att få jaga tillsammans med Kekkonen.
– Alla tyckte om det. Nu var det ju fint för föreningen att ha presidenten med på jakt, säger han.
Han minns själv stunder i skogen.
– Kekkonen gick före och adjutanten kom efter med alla ryggsäckar och skjutstöd. Adjutanten fick jobba, svetten bara rann på honom, då han fick fixa allt färdigt åt presidenten.
Under jakten med de två presidenterna i oktober 1974 fälldes en kalv. Det skulle förstås firas.
– Då bestämde presidenterna att nu ska det bli efterfest för hela byn och alla som hade varit med, säger Richard Wahlman.
Till festen beställdes två får som skulle grillas på spett och en massa brännvin och konjak från Alko. Polisen spärrade sedan av Hindsbyvägen från norr och söder.
Mordet på Kennedy fick Kekkonen att ta med sig livvakter till älgskogen
Efterfest för hela byn
– Man placerade två långa vita bord i skogen och där satte presidenterna en god stund. Legenden säger att en av dem måste bäras tillbaka till tjänstebilen.
Efter festen i skogen blev det ännu efterfest hemma hos generalkonsul Sevelius. Där lär president Podgorny sedan ha glömt kvar sin rock.
Länsmannen beviljade dessutom lov åt alla Sibbobor att ratta hem i fyllan efter festerna.
– Det kommer jag ihåg som liten pojke att de svarta bilarna alltid stod parkerade längs med Hetbackavägen, kanske de redan var där på fester, säger Patrik Sundberg.
Ännu idag minns Östersundom jaktförening tiderna med Kekkonen i älgskogen. På norra sidan av motorvägen finns Kekkonens passplats bevarad på en åker nära en dal som älgarna går igenom.
– Där satt han och väntade på att älgarna skulle komma, men de kom aldrig, säger Bjarne Wahlman.
