Nicaragua går till presidentval på söndag då resultatet i princip anses vara avgjort på förhand.
President Daniel Ortega, vid makten sedan 2007 och redan Latinamerikas långvarigaste president, kommer att utgå som segrare tillsammans med sin hustru och vice president Rosario Murillo.
Det finns visserligen fem andra kandidater, men alla tillhör små partier som är mer eller mindre nära allierade till Ortegas Sandinista-parti.
Den verkliga oppositionen har svepts undan med hård hand. Den sista av oppositionsutmanarna diskvalificerades i somras av valnämnden som är helt under Ortega-lojalisters kontroll.
Sedan maj har 40 oppositionsledare fängslats under en ny säkerhetslag, som i praktiken gjorde politiskt motstånd olagligt.
Bland de fängslade finns sju presidentkandidater. Också en lång rad journalister, affärsmän och till och med Ortegas tidigare allierade har spärrats in.
Ytterligare två utmanare till Nicaraguas president Daniel Ortega gripna i natt
Ortega har också ersatt alla oberoende medlemmar i rådet som styr landets valbevakning med sina egna anhängare, medan myndigheterna har vägrat flera utländska nyhetsbyråer tillstånd att komma in i landet för att bevaka valet.
En mätning som gjordes nyligen visade att bara nio procent av nicaraguanerna stöder Ortega och hela 76 procent säger att valet helt saknar legitimitet.
– Det här är inte ett val, det är en fars. Det är ingen som kommer att väljas, för den enda egentliga kandidaten som har fått ställa upp är Daniel Ortega, sade människorättsaktivisten Berta Valle som är gift med en av de fängslade oppositionskandidaterna Félix Maradiaga.
Våld år 2018 utlöste den auktoritära utvecklingen
Ortega hade redan en tid uppvisat allt mer auktoritära tendenser, men hans kampanj för att kväsa oppositionen inleddes på allvar efter massprotester som krävde hans avgång år 2018.
Ortega lät slå ner protesterna med hård hand. Hundratals människor dödades, tusentals fängslades och tiotusentals gick under jorden eller flydde landet.
Över 80 000 har flytt bara till grannlandet Costa Rica.
De hårda tagen mot protesterna fick också många lojala sandinister att vända honom ryggen och ansluta sig till oppositionen.
Efter att protesterna, som Ortega och hans anhängare kallade ett försök till statskupp, hade slagit ned började Ortega på allvar nedmontera den politiska oppositionen i landet.
I praktiken en diktator
Även om många experter påpekar att Ortega som tidigare rebelledare inom vänstergerillan FSLN, i folkmun Sandinisterna, redan länge hade auktoritära tendenser menar många att valet markerar en mycket negativ milstolpe i den auktoritära utvecklingen.
– Han försöker inte ens längre upprätthålla en fasad av demokratiskt styre. Han bara flagrant och öppet har bestämt sig för att behandla det här valet som en performans, sade José Miguel Vivanco, regionchef för Human Rights Watch till New York Times.
– Och det här är också en vändpunkt där hela regionen kan börja svänga tillbaka mot auktoritära styren. Det känns som en skräckfilm i slow motion, sade Vivanco.
Farhågan om att andra länder i regionen kan gå i liknande riktning upprepas av flera andra experter.
Jason Marczak som är Latinamerika-expert vid tankesmedjan Atlantic Council och efterlyser skarpare retorik och sanktioner för att avskräcka andra ledare från att ta efter Ortega.
– Det är helt klart att hans seger bara har möjliggjorts genom att låsa in alla tänkbara utmanare.
– Frågan är alltså inte vad som händer i valet den 7 november, utan vad som händer den 8 november, hur kraftfullt USA och andra demokratier svarar då, sade Marczak till nyhetsbyrån Reuters.
USA:s utrikesminister Antony Blinken har utlovat fler sanktioner och har fått stöd också från EU:s håll.
– Det här valet saknar helt trovärdighet. Vi är på väg mot ett läge där vi i praktiken har med en diktatur att göra och då kommer vi också att behandla det som en sådan, sade chefen för det amerikanska utrikesministeriets avdelning för Centralamerika Patrick Ventrell till Washington Post.
Källor: Reuters, AFP, AP, New York Times, Washington Post