Det är något som hänt de senaste veckorna i Finland. Efter att omikronvågen kom med ökad oro har vinden i stället vänt så den verkar ha lett till ett ökat ifrågasättande av restriktioner och nedstängningar.
Och då menar jag inte de som i helgen demonstrerade mot vaccinpass, utan den allmänna samhällsdebatten, twitteruttalandena och kaffebordsdiskussionerna. Många alldeles vanliga medborgarna som vaccinerat sig tre gånger och följt restriktioner i snart två år har tröttnat. Samtidigt uttalar sig allt fler experter kritiskt till hårda nedstängningar i det läge vi har.
I går, knappt två dygn efter att valresultatet svalnat, twittrade slutligen självaste statsminister Sanna Marin (SDP) om att en del restriktioner måste lyftas snabbare än tänkt. Många ministrar håller med.
Slutet för Krista Kiurus coronalinje kom när hon skrämdes med skolstängningar och postcovid
Före jul lät det annorlunda. Omikronvågen hägrade och julfirandet med släkten var i fara. Många känner någon som höll barnen hemma från skolan för säkerhets skull.
Men mot slutet av jullovet hände något i den allmänna opinionen. Att Social- och hälsovårdsministeriet bara några dagar före skolstart lade distansundervisning på bordet igen togs inte väl emot. Att den ansvariga ministern sedan spädde på med egna tolkningar av postcovidhotet verkar ha minskat på hennes trovärdighet.
Senare har det också klarnat att det inom regeringen och ministrarnas coronagrupp fanns klart olika uppfattningar om vad som behövde göras och att det också funnits starka motsättningar mellan folkhälsoexperterna på THL och de mer politiska krafterna på Social- och hälsovårdsministeriet.
Det är inte valet av Kiurus efterträdare som avgör hur samhället öppnar upp
Det är sedan den där sista jullovsfredagen Krista Kiurus stjärna dalat. Utvecklingen råkar sammanfalla med att hon är gravid. Just nu är hon sjukledig ett par dagar (allt lär vara bra) och på torsdag ska hennes efterträdare för föräldraledigheten utses.
Men det är inte valet av hennes ersättare som kommer avgöra hur samhället öppnar upp. Ministrarna som talar för en (gradvis) öppning består av betydligt fler än statsministern. Orsaker listas av undervisningsminister Li Andersson (VF), kulturminister Antti Kurvinen (C) och näringsminister Mika Lintilä (C), bland annat.
Allt fler experter stiger fram med ett lugnare budskap
De senaste veckorna och särskilt de senaste dagarna har vi sett fler experter träda fram och uttala sig med ett lugnare budskap. Hur länge pandemin pågår beror inte bara på sjukvårdssiffrorna utan också på politik och på rädsla, är epidemiolog Jussi Sanes budskap i en uppmärksammad intervju för Helsingin Sanomat.
Sane har jobbat för THL och jobbar numera för WHO. Också THL:s Mika Salminen har flera gånger försökt nå ut med budskapet att vi så småningom kommer behöva lära oss att leva med viruset, och att det är viktigt att hela tiden fråga sig vilka restriktioner som är alldeles nödvändiga. En del av dem har trots allt allvarliga negativa följder, inte minst för unga och barn.
Den stora smittspridningen har lett till att många också av egen erfarenhet vet att vaccinet ger bra skydd mot allvarlig sjukdom
Också internationellt är budskapet nu starkt om att öppna upp. Omikronvariantens upptäcktsland Sydafrika meddelade redan tidigt att vågen är förbi, sjukhusinläggningarna i både Storbritannien och Danmark har stabiliserat sig.
Här i Finland i de vanliga medborgarnas liv är det helt enkelt vardagen som gör sitt. Vaccintäckningen är trots allt hög internationellt sett, och det innebär att många känner sig tryggare både för egen del och för nära och käras. Den stora smittspridningen har också haft effekt. När covid-19 i början av pandemin var något okänt för finländarna kan många i dag göra mer än hänvisa till forskning: många vet nu av egen eller en nära väns erfarenhet att vaccinet ger bra skydd mot allvarlig sjukdom.
Och: när en så stor del av dem som är inlagda på sjukhus är ovaccinerade uppstår det lätt en stark känsla av orättvisa hos dem som följt råden och tagit alla tre sprutor: Var är belöningen?
Svårt att tala om coronarestriktioner under en valrörelse
Det är möjligt att det går rätt fort nu, med avvecklingen av restriktioner och återgången till ett öppet samhälle med en normalare vardag. Tecknen på det här är många.
Flera kommuner har på grund av personalbrist på olika fronter varit tvungna att gå in för en kortare karantäntid. Den enorma smittspridningen knäckte både smittspårningen och testkapaciteten. Samtidigt stabiliserar sig sjukvårdsläget och nu ser till exempel huvudstadsregionens koronakoordineringsgrupp att restriktionerna för verksamhet med låg risk kan lyftas redan nästa vecka.
Det fanns en ovilja att göra pandemihanteringen till en valfråga
Dessutom blir listan på branscher som protesterar högljutt mot nedstängningarna längre, och snart är det dags för sportlov. Centern kommer inte att gå med på att turistcentren vid skidorterna har stränga restaurangrestriktioner i kraft under en av de regionernas mest avgörande inkomstperioder.
Men visst handlar utvecklingen också om att välfärdsområdesvalet är förbi. Dels har valrörelsen förstås krävt fokus av både partier och media, dels har det funnits en ovilja att göra pandemihanteringen till en valfråga, vilket är bra. Självklart är det också lättare för alla politiker att tala om restriktionerna utan att ha ett val hängande över sig.
Det är för övrigt precis vad Matti Muukkonen, expert i offentlig rätt, förutspådde i en intervju för Svenska Yle förra veckan: det börjar hända saker när välfärdsområdesvalet är över.
Dags att bygga upp en ny grundtrygghet
Vi minns hur statsministern med de sjuknande siffrorna i höstas ville visa att samhället får öppnas igen. Hon gav intervjuer utan munskydd, gärna på kafé, och också de omtalade restaurangbesöken kan nog ses som en medveten strategi för att visa stöd för covidintyg och öppet samhälle.
Nu har beslutsfattare, myndigheter och medierna ett väldigt jobb framför sig med pandemins efterhantering, inte bara ekonomiskt utan också socialt. Jobbet är på inga vis slut när pressen på sjukvården minskar, restriktionerna lyfts och covid-19 så småningom slutar klassas som allmänfarlig sjukdom. I snart två år har vi fått höra att vi lever på knivseggen, att störtvågen kommer snart och att allt är mycket osäkert. Nu behöver grundtryggheten i samhället byggas upp igen.
Det finns de som har underliggande sjukdomar eller nedsatt immunförsvar eller av en eller annan orsak inte kan ta vaccin. De kommer behöva både respekt och stöd att få leva försiktigt ett bra tag till.
Men det finns också väldigt många medborgare som är fullt friska, fullt skyddade och trots det fortfarande är mycket rädda. De behöver hjälp de med, stöd med att hitta ut i samhället igen, tillbaka till gemenskaper på arbetsplatser och bland vänner, tillbaka till en social vardag som gör gott.
Folket behöver stöd med att våga börja lita på livet igen, helt enkelt.