Arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) presenterade på fredagen regeringens sysselsättningspaket. Målet att fatta beslut om åtgärder som ska stärka de offentliga finanserna med 110 miljoner euro bestämdes inom regeringen i höstas.
Målet ska uppnås genom fyra åtgärder:
1. Grunddagpenningen knyts till lön istället för arbetstid
Den mest centrala åtgärden är att omarbeta den inkomstbunda dagpenningen.
I dagens läge baserar den sig på en arbetsplikt på 18 arbetstimmar i veckan under det senaste halvåret. För att få lyfta inkomstbunden dagpenning måste en person ha jobbat minst 18 timmar i veckan under det senaste halvåret.
Enligt den nya åtgärden skulle dagpengen istället knytas till en viss summa som den arbetslösa ska ha fått under en viss tid. I regeringens åtgärd ska summan vara 844 euro i månaden under det senaste halvåret.
På finska kallas det här "euroistaminen", alltså att göra om timmar till pengar. Det här väntas stärka de nationella finanserna med 54 miljoner euro, alltså nästan hälften av målsumman. Åtgärden ska skapa 1500 jobb.
2. Högre inkomstgräns för studerande
Den andra åtgärden är att höja studerandes inkomstgräns. Inkomstgränsen har redan höjts tillfälligt med 25 procent, men från och med 2023 kommer den att permanent höjas med 50 procent i jämförelse med gränsen 2021.
Det väntas stärka finanserna med 12,7 miljoner euro och påverka sysselsättningen med 2500.
3. Slutstuderat för de som får arbetslöshetsförmån och redan har examen
Den tredje åtgärden är att begränsa möjligheten att studera medan man lyfter arbetslöshetssförmån.
I forsättningen ska bara arbetslösa personer som endast gått grundskolan eller saknar yrkesexamen ha rätt att studera vidare medan de lyfter arbetslöshetssförmån.
Arbetslösa med en examen skulle fortsättningsvis ha en plikt att söka jobb. Åtgärden ska skapa 1100 jobb och stärka finanserna med 41 miljoner.
4. Begränsade lönesubventioner
Den sista miljonåtgärden är förändringar i lönesubventionslagen. Förändringarna ska göras enligt de förändringar som EU förutsätter.
Hundraprocentiga lönesubventioner begränsas bland de organisationer som bedriver de största ekonomiska verksamheterna. Här kan regeringen inte säga om det kommer att skapa mer sysselsättning men man tror att ekonomin förbättras med 10 miljoner euro.
Flera mindre åtgärder
Förutom de fyra centrala åtgärder presenterar arbetsminister Haatainen flera mindre insatser.
Förbättringar kommer också att ske inom det livslånga lärandet och inom matchning av arbetstagare och arbetsgivare. Enligt ministern är det största problemet i dag att det inte finns tillräckligt med kunnig arbetskraft i Finland.
Enligt regeringen ska man också bli bättre på att hålla kvar arbetstagarna i arbetslivet genom att förbättra välbefinnandet på arbetet. Också orken inom studielivet ska ses över. Högskolestuderandes psykiska hälsa ska förbättras och Studenternas hälsovårdsstiftelse ska få en miljon mer per år i fyra års tid. Navigatortjänsterna ska göras permanenta.
Regeringen uppgav tidigare i ett pressmeddelande målet är att fatta beslut för att skapa cirka 80 000 nya jobb och att höja sysselsättningsgraden till 75 procent senast 2025.
Regeringen har diskuterat åtgärderna från början av året. I media har det spekulerats om man kommer att kunna nå målsättningarna. Åsikterna har gått isär. Enligt experter kan regeringen lyckas om man blandar både så kallade mjuka och hårda åtgärder.